Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för februari, 2012

Fundering i gryningen

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , , , den 29 februari, 2012 | 5 Kommentarer »

Dagen gryr sakta. Eken spretar mot en himmel som kan bli blå. Gårdagens snö har smält ner i den gröna gräsmattan. Talgoxarna filar. Bokstödet tittar outgrundligt på mig. Vet inte vad det vill. Jag borde kanske läsa nyöversättningen av Ulysses? Läser hellre Västerås kommunala historia. Förbereder mig inför ett föredrag med bilder på Medicinhistoriska föreningens årsmöte i kväll. I gamla lasarettet, där jag föddes en gång i en tid när hästarna fortfarande lunkade fram bland bilarna på kullerstensgatorna.

Det dåliga samvetet.

Gamla lasarettet invigdes 1928. Foto: vykort.

Tänker tillbaka på gårdagens bandykvartsfinal i ABB Arena. VSK:s första halvlek måste ha varit den bästa under hela säsongen. Högt tempo, snabba bollsläpp, öppningar på kanterna, kompakt hemåt, vassa avslut. Kort sagt: högklassig bandy, trots att den där supervassa spetsen framåt saknas. Men det som är duger gott. 3-0 i paus, 6-1 till slut mot ett Hammarby som trampade vatten mest hela tiden, om man nu kan göra det på is. Patrik Nilsson fick iväg ett par skott i magen på David Movitz. Inte mer. Men var är publiken? Skärpning. Här bjuds på toppidrott, här skrivs massor på förhands i VLT, här finns finaste isen… ändå kommer det inte ens 2 500 personer. Dags att vakna nu. På fredag är det kvartsfinal tre, även den på hemmais. Det här kan bli hur bra som helst.

Klubbchefen Micke Campese kramar om sina grönvita hjältar efter segern mot Hammarby. Han och laget är värda mer publik.

Över till avdelningen gamla bilder från Västerås. Samlingen från Sjöbergs bokhandel innehåller mycket mer än vad jag hunnit med att visa. Jag letar då och då bland bilderna från skiftet mellan tjugotal och trettiotal och slås varje gång av den rofyllda atmosfären. Knappt några bilar alls, desto fler människor som promenerar eller cyklar. Här kommer ett par exempel.

Stillsam trafik i hörnet Köpmangatan och Stora gatan. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Sundströms hörna, Vasagatan och Smedjegatan. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Obesvarade frågor

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , den 27 februari, 2012 | 12 Kommentarer »

Jag får skylla mig själv. Folk tror att jag kan mycket om Västerås lokalhistoria. Jag skriver ju Frågor om förr i VLT varje vecka och jag lägger ut gamla bilder här på bloggen. Kanske kan jag en del också… men lika ofta går jag bet och får lita till hjälp. Just nu staplar sig obesvarade frågor på hög. När byggdes stenmurarna längs Svartån från åmynningen upp till Fiskartorget? Hur såg det ut på Hamnserveringen i gamla hamnen? Hur var det på Stuveribolaget? Är det någon som minns storstrejken 1945? Och så vidare. Tids nog dyker det upp svar.

Skrev om Stora torget i VLT i dag igen, om Kraaks Hotell som låg i det hus på södra sidan av torget som inte revs förrän Sigma byggdes i början av sextiotalet. Här kommer ett par andra bilder på huset på sydsidan av torget. En äldre bild från 1860-talet, vid en tid när Kraaks Hotell borde ha legat i huset till vänster, och en bild från sent femtiotal med samma hus.

Stora torget mot väster, 1860-tal. Foto: Axel Rydin, Länsmuseet.

 

Stora torgets sydsida före Sigma. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

Jag har också fått frågor om hur det såg ut på Stora gatan mellan Källgatan och Hållgatan på femtiotalet och sextiotalet. Jag har väl inte letat alltför noggrant, men här kommer ett par bilder från Stadsarkivet. Det finns säkert bloggläsare som kan datera dem.

Källgatan mot Stora gatan . Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

Stora gatan mot öster, nedanför Hållgatan. Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

För övrigt undrar jag hur många som vill betala 300 kronor för ett dagskort för att åka i en skidtunnel? Eller 200 kronor för tre timmar? Jag känner inte direkt det folkliga trycket… (Siffrorna är hämtade ur den folder som följer med kommunstyrelsens ”avsiktsförklaring” om att hyra en skidtunnel i 18 år, för 7-8 miljoner per år, med förhoppning om att sedan kunna hyra ut den i andra hand.)

Läs hela inlägget »

Händelser på is

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , , den 26 februari, 2012 | 14 Kommentarer »

Promenerade i vårsolen vid Öster Mälarstrand. Tittade på alla som halkade runt på den blanka isen. Grillade korv på restaurangens uteplats. Väntade på att klockan skulle bli kvart över ett.

Öster Mälarstrand i slutet av februari.

Kvart över ett började det. Första kvartsfinalen mellan Hammarby och VSK på Zinken. Klassisk bandytid. Jag stannade hemma och såg matchen på teve. Stor underhållning, även om domaren kom att spela en för stor roll. Först fick Patrik Nilsson rött kort för en struntsak, sen visade domare Fager ut till höger och vänster, kompenserade och bedömde felskär som ruff. VSK hämtade upp 0-3 till ledning 4-3 i andra, mycket tack vare ett tjog utvisningar på hemmalaget. Hammarby kvitterade, inledde förlägningen tre man kort, men VSK åkte genast på två kompensationsutvisningar, varav den sista på Holmberg var obegriplig. Hammarby vann till sist, kanske var det rättvist trots allt. Nu ser vi fram mot hemmamatcher på tisdag och fredag. Med bättre domare. Jag kan inte visa någon bild från Zinken, så varför inte köra ett gammalt knäpp av fotografen Krassing från en final på Stadi0n på trettiotalet (tror jag), mellan VSK och Karlstad-Göta (tror jag). Robusta målburar, måldomare med flagga och mycket folk.

Bandyfinal på Stockholms stadion. Foto: EW Krassing.

Carl Henning fotograferade is, han också. Tidigt fyrtiotal. Färg. Den här bilden är från bron nere vid Svartåns utlopp i hamnen. Bron var fortfarande av trä. Den låg ungefär där dagens bro går fram på Kungsängsgatan. Det verkar som om några karlar skickats fram för att röja bland issjoken som hotar träbrons fundament i vårfloden.

Vårflod i Svartån, fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

 

Till sist, en hälsning till Pekingresenärerna: Nu finns nya bilder inlagda under fliken ”Peking februari 2012″ här ovan.

 

Läs hela inlägget »

Varför bara halva sanningen?

Publicerat i Uncategorized, taggad , den 24 februari, 2012 | 5 Kommentarer »

Innan jag börjar prata om skidtunneln vill jag bara tala om att det finns bilder från den senaste resan till Peking under en särskild flik, uppe till höger. Resenärerna bidrar med egna bilder. Nu skidtunneln.

VLT berättade i dag att kommunstyrelsen beslutat om en ”avsiktsförklaring” för att förverkliga en skidtunnel på Rocklunda. Det privata bolag som äger anläggningarna på Rocklunda ska hyra ut tunneln till Västerås stad som i sin tur ska hyra ut den till ett bolag som ska sköta driften. Lätt som en plätt. Skattebetalarna ska inte behöva riskera något, det privata ska ta alla smällar. Ungefär så lät det. Ulla Persson talade om hur bra allt skulle bli.

Jag tänker inte argumentera för eller emot en skidtunnel. Det får andra göra. Men jag vill slippa dimridåer. Sådant gör mig besviken, både på politiker och på journalister som inte ställer följdfrågor. Vad händer om bolaget som ska driva tunneln inte klarar av det och går i konkurs? Då är det väl kommunen och skattebetalarna som står där med hyreskontraktet? Eller? Och varför berättar man inte om att det kommande avtalet sträcker sig över 18 år och att kommunen (skattebetalarna) riskerar att stå som garant för 7-8 miljoner per år, uppåt 150 miljoner.

Det kanske är värt det, men varför döljer man siffror. Eller hoppas man skriva in i avtalet att Rocklunda Fastighet ska ta tillbaka hyresavtalet om driftsbolaget går i konkurs? Tala då om hur ett sådant kontrakt ska skrivas.

Och varför nämner man inte diskussionerna om att kommunen ska garantera en viss beläggning genom att lova att skolor ska skida runt därinne i tunneln? Hur mycket har skidtunneln i Torsby kostat skattebetalarna? Hur många skidåkare behövs året runt för att ekonomin ska klaras?

Och varför sägs det inte ett ord på hemsidan om miljöpartiet spräckt den styrande rödgröna koalitionen genom att reservera sig mot beslutet i kommunstyrelsen om en avsiktsförklaring?

Varför inte spela med öppna kort?

Efter detta får jag trösta mig med en bild på Björnöbron i sin forna glans, inskickad av trogne bloggläsaren Hans Wennerström.

Tidig Björnöbro.

Läs hela inlägget »

Home sweet home

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 23 februari, 2012 | 9 Kommentarer »

Åtta dagar i Peking.  Först bitande nordvindar över Himmelska fridens torg, sedan allt varmare, till slut vårlikt i den fina parken vid Himlens tempel, där en liten orkester med munspel, flöjter och stränginstrument spelade Auld Lang Syne för oss, bara för oss, och där jag grät en skvätt när jag såg alla vänliga leenden. Jag har ju sagt till mig själv att det här blir sista gången i Mittens rike. Inte blev det mindre känslosamt när orkestern konfererade för att se om de kunde ytterligare en västerländsk melodi och klämde i med Bjällerklang.

Dans vid Himlens tempel.

 

Uppe på muren vid Badaling gjorde Joel Wåhlstedt reklam för Mesta Mästarna. Jag har förundrat läst att VSK fick tvåsiffrigt stryk av Kungälv hemma i ABB Arena. Låter inte bra. Men jag ska förstås ändå försöka ta mig upp till första kvartsfinalen på Zinken på söndag. Det blir en höjdare, fullt i klass med en promenad på Kinesiska muren.

Heja Grönvitt. Joel Wåhlstedt på Kinesiska muren.

 

Här hemma möttes vi av en tidig presskonferens när en propert klädd ingift prins meddelade att hans prinsessa fött en lillprinsessa. Och några timmar senare dånade saluterna över konungariket. Kändes overkligt. Som ett minne av en svunnen tid. Borta i Kina vet man inget om det svenska kungahuset. Vi vet å andra sidan lika litet om de kinesiska topparna. Hu Jintao har varit president och partiordförande i snart tio år. Ni som ännu inte lärt er namnet på en av de mest betydelsefulla männen i världen behöver inte bry er längre. I oktober heter den nya bossen Xi Jinping. Han har just avslutat en resa till USA och Europa. Lägg namnet Xi på minnet. Han lär återkomma.

Xi Jinping. Snart en av de mäktigaste i världen.

 

Här hemma väntar också Carl Hennings unika färgbilder från fyrtiotalet. De är så fina att jag vill att fler ska få ta del av dem. Därför ska jag köra några i VLT-serien Frågor om förr framöver. Så jag ligger litet lågt här på bloggen ett par veckor. Men fler bilder kommer, jag lovar. Här är en. En innegård, med utsikt mot en gata i Västerås. Fyrtiotal. Farbror med hatt, pelargoner, två cyklar med registreringsplåtar. Det är krig i Europa, men här inne på gården luktar det säkter stekt fläsk med löksås.

Gård med röd cykel. Någonstans i Västerås. Fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

Läs hela inlägget »

En plötslig upptäckt

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , , , , den 14 februari, 2012 | 17 Kommentarer »

Nu gott folk, nu stänger jag ner bloggen en vecka. I morgon bär det av till Kina igen, jag vet inte för vilken gång i ordningen. Vi åker ett 30-tal personer från Västerås till landet där man uppfann skottkärran och där det finns 600 mobiltelefoner och 200 miljoner twittrare. Vi ska vara i Peking en vecka, en stad som jag tror mig känna men som jag aldrig kommer att lära mig. Allt är i ständig förändring. Jag kan knappast vänta mig att soldaten står kvar, han som hade som sin uppgift att bevaka ett parti av vallgraven norr om den Förbjudna staden.

Vallgravsbevakare vid kejsarstaden.

Flera bloggläsare pratar om de överraskande färgbilderna som Carl Henning tog av fyrtiotalets Västerås. Jag har fortfarande svårt att förstå att han fotograferade i färg åren efter kriget, kanske till och med under krigsåren. Jag har aldrig sett färgbilder från den tidens Västerås förut. Det kommer flera här på bloggen när jag kommer hem. Här är ett par att titta på tills dess. Den första visar en kusk som med piskan klatschfärdig styr sin ardenner ut på Munkgatan från Vasagatan, med Bomanska gården i bakgrunden och Caltex-macken längts bort till höger. Det där med Caltex vet jag inte riktigt. Kan ha varit IC eller nåt sånt också. Eller Gulf. Rofyllt är det hursomhelst. Inte en bil, varken parkerad eller i färd. Småstadens lunk.

I sakta mak genom Aros. Foto: Carl Henning.

När jag tittar på nästa bild ser jag något som får mig att dra efter andan. Inte förrän nu förstår jag hur gamla de här färgbilderna är! Titta på Köpmangatan, en förmiddag efter ett morgonregn. Titta på alla småbutikerna som inte längre finns och på husen som revs för Sigma. Men det är inte det som är det märkliga. Utan något annat. Titta!

Köpmangatan med tornet i bakgrunden. Foto: Carl Henning.

Ja, just det. Titta på tornet på Telegrafhusets tak i bakgrunden. Det är inte kyrktornet, det ser ni sticka upp till höger. Nej, tornet sitter på Telegrafhuset på Västra Kyrkogatan. Det störtade ner och förstördes vid den stora branden i Telegrafhuset i september 1942. Tornet byggdes aldrig upp igen. Bilden är alltså tagen före september 1942! Jag blir alldeles förstummad. Hur kunde Carl Henning fotografera i färg då? I augusti 1942 blev förresten min pappa svensk mästare i höjdhopp på Stockholms stadion. Apropå ingenting, men nu är jag så omtumlad att jag kan skriva vad som helst. En fråga till Lars Henning, som skannat in sin farfars diapositiv: Finns det datum i anteckningarna?

Här är en till, innan jag måste packa klart. En vinterbild från gamla hamnen. Det tredje och sista (?) kallbadhuset till höger, en passagerarångare stävar genom den brutna isen in mot kaj, omgiven av rader av västeråsare som gått ut på isen för att hälsa båten. Oj, så fint.

Kallbadhuset och båten från Stockholm. Foto: Carl Henning.

Nu har jagt något att se fram emot när jag kommer hem. Ha det så bra, så länge. Leta gärna i lådorna och garderoberna efter fler gamla bilder från Västerås.

Läs hela inlägget »

En konstnär på Kyrkbacken

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 13 februari, 2012 | 9 Kommentarer »

När jag gick igenom Carl Hennings fina färgdiapositiv från fyrtiotalets Västerås stannade jag till vid en bild som verkar vara från Kyrkbacken. Där står en man med staffli. Han har hatt, glasögon och tunt skägg. Byxorna är rutiga. På duken har han målat av Domkyrkan, kanske står han på Blåsbogatan, i närheten av där Carl Henning bodde. Jag vet inte säkert, men jag är ganska övertygad om att konstnären som målar sin stad är David Söderholm. Han var i så fall några och sextio år gammal och en välsedd konstnär. I dag har Konstmuseet över 400 av hans verk.

David Söderholm. Någon som har ett annat förslag? Foto: Carl Henning.

Så här tecknades hans porträtt av Sigurd Jungstedt 1929.

David Söderholm, avporträtterad av Sigurd Jungstedt i boken Västeråsare.

Jag har tyvärr ingen akvarell av David Söderholm. Ni känner förstås hans stil. Saklig, lugn, ibland stiliserad. En dag ska jag be att få titta på samlingen i Konstmuseets magasin. Ibland dyker han upp på nätet. Det här landskapet såldes i oktober på Stadsauktionen i Stockholm för 1 600 kronor. Vad är det för rykande hög skorsten hitom kyrkan? Värmepannan på Karlslund?

Senhöst, David Söderholm.

Frågor om förr i VLT i dag handlade om Stora torget och om de två vykort som jag visat här på bloggen tidigare. Däremot blev det inget utrymme för en bild på Prästgatan, den gata som försvann när kvarteret norr om torget revs när Stadshotellet byggdes 1905-1907. Det var på Prästgatan mannen rullade sin kärra på bilden förra veckan. Rätt svar återfanns bland kommentarerna. Så här ser bilden ut, obeskuren. Stadshotellets entré ligger i dag till höger om mannen med kärran. Prästgatan gick bort mot Västra Kyrkogatan (Domprostgården skymtar därborta) och vidare ner mot ån och dagens gångbro över till Klippans parkering.

Prästgatan, gatan som försvann. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Ännu en gata försvann när Stadshotellet byggdes: Lilla Kyrkogatan som gick från Proban snett ner mot Östra Kyrkogatans mynning vid torget. Här är en bild som visar gatan i sin krafts dagar.

En annan gata som försvann, Lilla Kyrkogatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Västerås i mitt hjärta

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 12 februari, 2012 | 4 Kommentarer »

Har en känsla av att jag använt den rubriken förut nån gång. Det blir den inte sämre av. På onsdag ska jag resa iväg till Kina igen, och jag kan inte låta bli att titta mig omkring för att se vad jag lämnar. I dag gick vi på isen utanför Björnön. Sol, kristallklar luft, blå himmel, vida vita vidder. Elliott försökte meta med ett vasstrå i ett borrhål och Alex trampade ner i samma hål när han skulle kolla om vattnet frusit. Små banala händelser förgyller en vanlig söndag. Vi fikade på en bänk på strandbrinken där jag lekte som barn.

På väg nånstans.

 

Tittade på nya serien Kontoret. Blev bara generad. Inte kul, slog över till Galenskaperna och After Shave i Så ska det låta. Kul. Sen kom Stefan Löfven i Agenda och gjorde det bästa framträdandet i en tv-studio som en socialdemokratisk partiledare gjort på många, många år.

Västerås i mitt hjärta var det. Häromdan visade jag några av de närmast sensationella färgbilder som Carl Hennig tog i fyrtiotalets Västerås, bilder som nu skannats in av hans sonson Lars. Reaktionen på de första bilderna blev omtumlande för många. Läs kommentarerna. Här kommer två bilder till. Först en bild från Oxbacken med den klassiska husraden på den norra sidan, och den upphöjda trottoaren som var ett minne från tiden innan Oxbacken sänktes nästa hundra år tidigare. Det är mitt på dagen. Inga bilar, men två cyklister rullar i full fart ner mot centrum.

Oxbacken. Foto: Carl Henning.

 

Så en bild inifrån den Bomanska gården, i hörnet av Stora gatan och Vasagatan där Punkt ligger i dag. Järn-Olles affär vetter mot Stora gatan, inne på gården hade järnhandeln sina förråd. Det är ännu den tid när häst och vagn användes. Med färgbildens hjälp känns tiden ändå väldigt nära.

Bomanska gården. Foto: Carl Henning.

 

Fortsättning följer.

Läs VLT i morgon. Då kommer, hoppas jag, svaret på bildgåtan häromdan, om var mannen släpar sin kärra över kullerstenarna. Om ni inte har tidningen så ska jag försöka komma ihåg att tala om svaret här också.

Läs hela inlägget »

Fyrtiotalet i färg

Publicerat i Uncategorized den 10 februari, 2012 | 4 Kommentarer »

I går satt vi på Hattfabriken igen. Mycket folk, trevlig stämning. Vällagad husmanskost till bra priser. Verkar som om stan har längtat efter ett sånt här ställe. Sen såg vi filmen om Margaret Thatcher med Meryl Streep. Lika mycket en film om åldersdemens som om en konservativ kvinna som tar makten. Rapsodiskt, ibland underhållande men med många frågor obesvarade. På hemvägen stannade vi till på Slottsgatan. Jag gillar egentligen inte Stadshuset, men när månen seglar upp över Vasaparken är det inte så pjåkigt.

Månsken över Fiskartorget.

I dag på förmiddagen kröp rimfrosten in under huden. Kallt. Vackert. Hann bara stanna till som hastigast nere i hamnen för att ta en bild av de klassiska pilarna som fått sina tårar stelfrusna. Men kameran drogs förstås mot Genbergs ankrade Ooops Hotel. Undrar var det ska hamna när isen släpper?

Oops i rimfrost.

Lars Henning har skannat in en serie av sin farfars diabilder från fyrtiotalet. Ja, ni läste rätt. Diabilder i färg från fyrtiotalets Västerås. Närmast sensationellt. Ingen vanlig västeråsare hade råd eller möjlighet att fotografera i färg på den tiden. Men Lars Hennings farfar var förstås ingen vanlig västeråsare. Carl Henning hade styrt och ställt med både byggnadsfrågor och tekniska frågor i stan under många år, när han på fyrtiotalet pensionerade sig och tog sig tid att vandra runt med en kamera med färgfilm. Undrar var han köpte filmen och hur han framkallade den.

Nå, här kommer nu två smakprov ur bildskatten. Först en bild med en poliskonstapel som står och pratar om livet med en västeråsare på Stora gatan, strax öster om Vasagatan, där Punkt ligger i dag. Polisen har dubbla knappar och sabel i bältet. Mannen har byxor breda som lagårdsväggar och en tidstypisk rock med skärp. Och kolla den stilrena hatten! Undrar vad de avhandlade?

Gatuliv untanför Standards hörna på fyrtiotalet. Foto: Carl Henning.

Nästa bild är från korsningen Stora gatan och Vasagatan. Förmodligen vid samma tillfälle. Njut av människorna på gatorna i efterkrigstidens Aros.

Stora gatan - Vasagatan, stans knutpunkt även på fyrtiotalet, Foto: Carl Henning.

Läs hela inlägget »

Drömmen om Afrika

Publicerat i Uncategorized, taggad , , den 8 februari, 2012 | 4 Kommentarer »

Ska iväg på bandy. Kallt ute. Pratade just på Skype med Sara och Adrien i Tanzania. Där är det trettio grader som vanligt. Kom på mig att längta dit. Tänk att aldrig behöva tänka på ytterkläder. Får se om jag hinner flyga ner igen framöver. Om inte så vore det kul att se gnuerna igen, dessa stillsamma djur som rör sig sakta och värdigt över de varma fälten.

Ngorongoro i oktober 2011.

 

Kopparbergsvägen är en av de stora gatorna i Västerås. Passerar förbi Skrapan och Asea, förlåt ABB, ner till stationen. Mycket har hänt längs gatan, men visst känner man igen den, eller hur?

Kopparbergsvägen. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

Men nu kommer en kluring. En man kämpar med sin kärra på en kullerstensgata något år kring sekelskiftet 1900. Vet ni vad det är för gata? Jag skriver om den nästa vecka i Frågor om förr i VLT. En känd stor byggnad har i dag sin entré där gatlampan hänger, till höger om mannen med kärran,

Man med kärra. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers