Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för december, 2010

Snart tar det slut

Sitter i bilen i snön på heden ovanför huset på norra Gotland. Här funkar Internet. Det är mörkt. Svart. Havet susar. På förmiddagen var himlen grå och havet blått. Ljuset ville aldrig nå ner till oss. Två kungsörnar flög mot okända mål.

Ahr, näst sista december.

 

Flera har kommenterat busstationen på Munkgatan.Låg den på södra eller norra sidan? På södra, hävdar jag bestämt. IC hade en mack mitt emot, med snarlika pelare. Men det var ingen busstation. Om ni tittar noga på den här bilden av Munkgatan, från Kopparbergsvägen, så skymtar man IC-macken till höger.

Munkgatan mot väster, tidigt sextiotal eller sent femtiotal. Foto: Stadsarkivet.

 

Vi tar väl en bild till från Stadsarkivets outsinliga källor. Minna ni auktionskmmaren på Västgötegatan, mitt emot dagens polishus? Så här såg det ut.

Auktionskammaren på Västgötegtan. Foto: Stadsarkivet.

 

Nu drar jag mig tillbaka mot huset i tallskogen och önskar alla Ett Gott Nytt År! Vi syns nästa år.

Läs hela inlägget »

Elliott kom upp ur källaren med en låda diabilder häromdan. ”Vad är det här, farfar?” Det var bilder från Egypten 1976. Bara trettiofyra år sen… ”Det finns hajar i Nilen”, sa fyraåringen. ”Var du i Tutankamons grav?” Ja, vi var i Kungarnas dal, på andra sidan Nilen från Luxor sett. Och vi var i Karnaktemplet. Jag bläddrade bland diabilderna och hittade henne. Tjugosex år gammal. Vi var ännu inte gifta, och vi kunde nog inte ana att vi skulle leva ett liv tillsammans.

Stillhet i Karnak.

 

Parisflyget lämnade Arlanda utan problem iu dag. Jag körde hem med tom bil. Några timmars arbete, sen dags att packa för Gotland och färden till en av de få platser i landet där Internet är lika svårt att hitta som namnet på en ny socialdemokratisk partiledare.  Österberg och Nuder sägs vara dagens lågoddsare. Sven-Erik var med mig i Kina en gång för några år sen. Han var minister då, och tog en sväng med en lånad cykeltaxi. Och Pär är väl fortfarande ordförande i Månhusets vänner? Han var det förra året i alla fall, och sa att han skulle göra vad han kunde för att få upp Micke Genbergs röda stuga på månen.

Blivande partiledare (?) på kinesisk cykel.

 

Pär Nuder visar Micke Genberg hur det ska gå till, under överinseende av Karin Berglund från högskolan och Hans Elis Johansson, bandyns levande legend.

 

I min bok Minnen av en stad (som ännu finns att köpa) har jag en bild av David Eriksson som visar gamla busstationen på Munkgatan. Det är en fin bild, en av de bättre i boken. Nu har jag fått en bild på samma busstation av Ingvar Selin och den är inte dum den heller.

Busstationen på Munkgatan, som också var en mack. Foto: Ingvar Selins samling.

 

Ingvar har en annan fin bild. Den är tagen inne i väntsalen, där hans pappa Carl Selin sitter och tar igen sig, mot en bakgrund av reklam, bland annat för Mjölkbaren – troligen den som låg bredvid biografen Saga på Stora gatan. På affischen sägs det att ingen behöver betala dricks på den baren. Bilden från väntsalen är tagen på 1930-talet och Ingvar Selin tror att det är hans mamma Märta som hållit i kameran. Märta jobbade hos fotografen Wijgård.

Carl Selin i busstationens väntsal, 1930-tal. Foto: Ingvar Selins samling.

Läs hela inlägget »

Förunderlig morgon över Mälaren. Isdimma, låg sol som bröt fram i söder en stund innan den packade sitt pick och pack igen, nånstans bortåt Fullerölandet. Jag stod i Östra hamnen och tittade ut mot fyren. Var det morgon? Eller var det kväll?’

Mellandagsmorgon i hamnen.

 

Vi har inte haft så här kallt så här länge sen nån gång på 1700-talet, säger dom som kan. När jag var yngre talade mamma och pappa om ”krigsvintrarna” som var så kalla och snörika. Vad kommer den här vintern att kallas? Kom inte dragandes med Vargavintern eller nåt sånt. Nä, nåt bättre behövs.

Jag har distribuerat böcker i dag igen, Minnen av en stad säljer fortfarande. Och det är roligt. Får väl fundera på nån slags uppföljare. Tills dess fortsätter jag med Frågor om förr i VLT. I dag skrev jag om spritbolagsdirektören Sundeman som byggde sig ett kråkslott högst upp på Käringberget, den backe vid Köpingsvägen som sen kom att kallas Sundemans backe. Jag bodde på Repslagargatan som barn och vi spelade fotboll på en äng uppe i backen, framför staketet till Sundemans slott. Jag gick upp dit häromdan. Allén upp var sig lik, men på vår lilla bollplan stod en villa. Två ekar pekade i alla fall ut var ett av målen stod, på den tid då det begav sig.

Sundemans stolta allé upp från Köpingsvägen.

 

Här är en bild på Sundemans hus från en annan vinkel än den som var med i VLT i dag. Huset byggdes i slutet av 1800-talet och revs i slutet av 1960-talet.

Spritbolagschefens kåk. Foto: Stadsarkivet.

 

Det var fascinerande att bläddra i etiketterna från Västerås eget spritbolags tid. Bolaget fanns för att reglera försäljningen i stan och för att ge kommunen extra inkomster. Tror knappast att spritbolaget brände egen sprit, men man tappade och blandade i lokalerna i Stadshotellet. Kolla den här etiketten, förmodligen tänkt att locka militären på regementet ute på Viksäng.

Viksängs blandning. Länsmuseets arkiv.

 

Nästa vecka ska det handla om Margaretaskolan. Den märkliga servering och skola som länge låg i hörnet av Vasagatan och Stora gatan. Ni ser den i korsningen uppe till vänster, där det på 1930-talet låg en butik som hette Standards hörna. Trähuset till höger hörde till Bomanska gården, där Punkt ligger i dag.

Vasagatan mot norr. Detalj. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Annandagens morgon. Det har snöat igen. Inser att detta är normaltillståndet i denna avkrok av världen, sommaren är undantaget. Julen har varit händelserik. Barn och barnbarn har kommit och gått, och till och med Kalle Anka kom i skymundan.

Två kusiner försöker med gemensamma krafter få fart på bilen.

 

Stillheten gör Hovdestalund till en av stans vackraste platser. Men så här års är långt ifrån alla gångvägar plogade. Jag undrar hur de gör när de sitter där på kyrkogårdsförvaltningen och bestämmer hur plogarna ska gå. Jag tror att planeringen får styra över de verkliga resurserna. Mycket snöpuls blev det.

Plogad gångväg på Hovdestalund.

 

Jag frågade om en byggbild häromdan. Flera svarade rätt direkt. Bilden visade byggjobbare på en av våningarna i Mimerkomplexet längs Karlsgatan på 1910-talet. Så här ser den häftiga bilden ut i sin helhet. Jag har fått låna den av Jan-Åke Alkeblad, som är den som kan mest om Aseas utbyggnad. Han har grävt i innersta gömmorna av Aseas gamla arkiv.

Mimerverkstaden byggs på 1910-talet. ABB-arkivet.

 

Ottarkontoret byggdes senare. Från tornet har man fin utsikt över stan. Den här bilden togs från Aseatornet i slutet av 1950-talet. Gamla stationen till vänster, Lilla Westmannia till höger där Konserthuset står i dag. Och om ni följer Trädgårdsgatan västerut ser ni att varmbadhuset fortfarande står kvar nedanför det nyss uppförda Stadshuset.

Från Aseatornet mot väster, sent 1950-tal.

 

Apropå järnvägsstationen: nu minns väl hur den såg ut?

Västerås centralstation.

Läs hela inlägget »

Julens teknik

Granen inburen och godkänd. Skinkan griljerad, godsaker tillverkade. Och den blivande svärsonen har stått på öronen i mitt arbetsrum och flyttat över den gamla hårddisken till ett fack i den nya datorn. Enkelt för honom, ett mysterium för mig. Nu ska det snart bli ordning och reda igen, även om hälften av min lagrade e-post försvunnit på vägen (den försvann när jag micklade själv, det är inte svärsonens fel…). Men det spelar nog ingen roll. Hur ofta läser man sin gamla e-post?

Adrien och Erik löser datorproblem.

 

Jag får önska alla läsare av bloggen en riktigt God Jul! Tack för alla kommentarer, som tillfört så mycken kunskap och extra information. Även om jag inte kommenterat alla så har jag läst och sparat alla, bara så ni vet. Tack också för alla hälsningar och glada tillrop. Jag törs inte räkna efter hur många bilder från gamla Västerås jag lagt ut, men det borde röra sig om tusental. Och mer finns, jag lovar. Jag vet att just DU har bilder liggande i lådan eller i albumet. Hör av dig så kan jag hjälpa till att skanna. Bilder mår bäst av att tittas på, de ska inte ligga i lådor eller i arkiv för framtiden. Det är vi som är framtiden, och det är vi som ska beundra sådana här fotografier:

Häst med släde nånstans i Västerås, tidigt 1930-tal. Foto: EW Krassing.

 

Flicka med julgran i Västerås, 1930-tal. Foto: EW Krassing.

och till sist en sådan där liten port igen, in till en sedan länge sedan försvunnen bakgård:

Port från Stora gatan. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Måste byta dator, den gamla har blivit både skröplig och full. Vet inte riktigt hur man gör, ligger under skrivbordet och följer mystiska sladdar och hittar sedan länge bortglömda äpplen. Utanför fönstret försöker solen sega sig över trädtopparna, himlen är svagt rosa i öster, inte ens hararna hoppar över snön när det är minus 20. Planet från Paris lyfter snart och jag ska ta mig till Arlanda. Men först ska jag rensa undan bilder på datorns skrivbord. Vad sägs om den här julhälsningen från Jan-Åke Alkeblad:

Ottar en vinterdag på 1920-talet. Foto: Sjöbergs bokhandels samling i stadsarkivet.

 

Västerås konstmuseums nya chef avgår efter mindre än två år. Nya museet kan inte förverkliga visionerna. Politikerna vill mycket, men anslår inte pengar så det räcker, säger hon. Och har förmodligen rätt. Samtidigt måste man rätta mun efter matsäcken. Det är svårt om man vill ligga i framkant. Ibland duger bakkant också. Det var länge sen Konstmuseet samlade ihop en utställning med tavlor som visar stans utveckling. Västerås har gott om egna ”stadsmålare”, som inte hör till den konstnärliga eliten, men som säkert skulle locka folk till museet. Helmer Barklund, Arthur Enok Andersson, Rudolf Gagge, David Söderholm och andra. Tänk bara vilket drag det blev efter Martin Bomans tavlor på Ekströms häromåret. Och Einar Hillberg hänger på många väggar i stan. Den här hittade jag hos Bengt Foman för ett par veckor sen:

Vasagatans östra sida, mellan Smedjegatan och Hantverkargatan. Einar Hillberg.

 

Och här är en Arthur Enok som hänger hemma hos Sven Arne Rydell:

Ullspinneriet vid Skultunavägen. Arthur Enok Andersson.

David Söderholm är förresten en av mina favoriter. Här en tuschteckning på omslaget till en liten bok av honom som jag hittade en gång.

Omslagsbild av David Söderholm.

 

Nu har jag snart rensat skrivbordet. Avslutar med en liten bildgåta. Byggnadsarbetare stannar till och tittar på kameran. Det är 1910-tal i Västerås. Vad bygger de?

Storbygge på gång.

Läs hela inlägget »

Sista avsnittet av Våra vänners liv. Kan inte hjälpa det, men jag fastande för serien, trots sin förutsägbarhet i sista avsnittet och jag förstår inte alls varför det blivit en debatt på kultursidorna. Musiken var förresten suverän. I kväll fastnade jag för Where are you med Andreas Mattsson.

Manlig feelgood, förutsägbart slut men hela tiden bra musik.

Skrev om kallbadhuset i dagens Frågor om förr. Alla bilder från Todde Söderquists album fick inte plats i VLT. Här kommer några till. Så här såg det alltså ut i badhuset som stod på pålar utanför Elbakajen, från 1922 till 1948.

Simmare startklara i den yttre bassängen. Lokstallarna syns på stranden bakom. Omkring 1929.

 

Polomatch. 1929.

 

Finskt pololag på besök. 1929.

 

Simskola i en av de inre bassängerna. 1931 eller 1932.

 

Simskolepojkar i den inre bassängen för herrar, med hytter. 1931-1932.

Bild på Elbasimningen 1926 tagen från kallbadhuset.

 

Tack Gull Leemhuis, för bilderna! Gull är Todde Söderquists dotter och hon har lånat ut albumen till mig. Det finns fler godbitar, som jag återkommer till.

Läs hela inlägget »

Det var länge sedan vi promenerade på Vallby friluftsmuseum. Idag gjorde vi det, ett kort tag innan snöblåsten tvingade oss inomhus. Vi var nästan ensamma inne i kaféet i den Gaggeska gården, som en gång stod vid Fiskartorget. Två systrar har övertagit ett konkursbo och lagar god mat och serverar fräscha smörgåsar. Gå dit!

Vid förra sekelskiftet tittade bankdirektören och akvarellmålaren Rudolf Gagge ut genom det här fönstret. Sedan femtio år står huset på Vallby, och den gamla atmosfären finns kvar.

 

På torget utanför står ett annat hus med anor från det gamla Västerås: den grönmålade Tenngjutargården, som stod på Kopparbergsvägen snett emot Folkets hus. Där bodde både tenngjutare och slaktare.

Gaggeska gården till höger, Tenngjutargården till vänster.

Vi fortsatte till husen i kvarteret bakom. Där ligger två hus som hörde till den Bomanska gården, där Punkt ligger i dag. I det ena träffade vi Anna Berlin, som gör lädergrejer, och i det andra huserar Åsa Lindberg med sin byggnadsvårdsbutik. Åsa har övertagit omslagspapper och diverse lådor från Sundströms järnhandel. Hon har gedigna och genuina prylar till husbyggen, och fler borde hitta ut dit.

Åsa Lindberg i Bomanska gården.

 

Byggnadsvårdsbutiken ligger i ett hus som användes av övernattande bönder inne på Bomanska gården.

 

Huset innan flytten till Vallby. Bomanska gården fick ge plats för Punkt 1969.

Jag avslutar med en klassisk bild från Fiskartorget, från 1870-tal. Det är en av de äldsta bilderna från Västerås. Gaggeska gården syns längst till höger.

Fiskartorget på 1870-talet. Helgeandskyrkan finns ännu kvar bortom Lillån. Gaggeska gården syns längst till höger, där Stadshuset står i dag. Foto: Olof Wiklund, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Var på stan och handlade julklappar. För vilken gång i ordningen? Bar runt med stora paket, lyssnade på denna eviga chilenska gatumusik, åt lunch på Varda, träffade Micke Genberg och Hans Elis Johansson. Tillståndet klart för undervattenshotellet på Pemba i Indiska oceanen. Månhuset ännu kvar på jorden. Träffade Hans Elis igen, på bandyn när VSK tog viktiga poäng mot Sirius, vinst med 4-2. Segern satt långt inne. Två spända lag. Målvakten David Movitz gjorde nog sin bästa match i VSK.

Timeout. Holgersson och bekymrad Westman instruerar.

 

På måndag kommer en artikel med bilder inifrån gamla kallbadhuset i serien Frågor om förr. Bilderna kommer från Todde Söderquists efterlämnade album. Där finns andra bilder. Några har jag visat förut. Här kommer två sportbilder, från slutet av 1930-talet. Bandy och stadslopp.

Gunnar Hyttse, till höger, kollar när målvakten från ett gästande finskt lag tar hand om bollen på Arosvallen. Mycket folk kantade arenan trots att det bara var en vänskapsmatch.

 

Ett stadslopp startar från Arosvallen, löparna springer ut mot Tunbyvägen och Vasagatan.

 

En bild tagen ungefär samtidigt som Ingemar Johansson blev världmästare i boxning... Foto: Stadsarkivet.

Så fortsätter jag att fascineras av stadsbilderna från sent 1950-tal och 1960-tal som finns i stadsarkivets gömmor. Så här såg det ut i hörnet Hantverkargatan och Vasagatan. Butiken hette Erik Wallins specerier. Den 8 december visade jag en äldre bild från samma hörn. Då hette butiken Haepplings.

Läs hela inlägget »

Modern jobbade kväll och fadern satt fast i snön på tåg. Två barn måste hämtas på det som förr kallades dagis. Jag vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt satt en av de hämtade i vårt badkar och lekte med en plastfärja.

Från förskoleavdelning till badkar.

 

Mitt påstående i går att Punkt var stans fulaste hus har väckt känslor. Flera har kommenterat, inte bara här utan också på Facebook, där det fanns en länk till bloggen. Punkt är vackert, säger några. Park är fulast. Och Sigma. Jag borde ha en sån där omröstningsgrej i kanten, men jag vet inte hur jag gör. Tills vidare visar jag gärna en bild som David Eriksson tog på Stora torget på fyrtiotalet, mot den sida som långt senare skulle rivas och förvandlas till Sigma. Minns ni?

Stora torget mot söder (Sigma i dag). Foto: David Eriksson.

 

Jag samlar inte bara på mig foton från Västerås. När jag är hemma hos folk passar jag på att ta bilder av tavlor med anknytning till stan. I ett av chefsrummen på VLT hittade jag i går den här pärlan av David Söderholm, målad 1921 som gåva till Gunnar Pers. David har stått med sitt staffli på Övre Kungsgatan och tittat ner mot Källgatan och Bånkgården. På höger sida ligger Parkhusets norrfasad i dag.

Övre Kungsgatan mot öster, David Söderholm.

 

Det här fotot av samma gatuparti, från fyrtiotalet, har ni säkert sett. Kanske till och med här, men jag visar det ändå.

Övre Kungsgatan. Troligen Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

 

Så vill jag ha hjälp igen. Jag hittar inga uppgifter om Thorgny Sundeman, han som var chef för Spritbolaget runt början av 1900-talet och som lät bygga sig ett hus på Käringberget, det som sen kallades för Sundemans backe. Nån som vet nåt? Nån som känner nån släkting?

Lika dåligt med uppgifter är det kring Margaretaskolan, som undervisade i matlagning och serverade husmanskost, i hörnhuset Vasagatan – Stora gatan, de sista åren uppe på Hantverkargatan. När stängde Margaretaskolan?

Läs hela inlägget »

Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers