anderslif.se

Drog till Gotland och hamnade på Internets bakgård. Ishalka. Mulet. Tid för att läsa och skriva. Downtown Abbey kändes som sista avsnittet. For ever.
Bildgåtan i senaste inlägget var svår. Rätt svar: innergården låg vid Trädgårdsgatan, mellan Gagges vinkelhus vid Fiskartorget och gamla varmbadhuset. Under marken låg det outgrävda klostret. Idag är det fullmäktigesal och gräsmatta här.

I brist på riktig datoruppkoppling får jag nöja mig med att lägga ut några delvis beskurna bilder, behandlade i mobilen. Det är bilder från det så kallade rivningsarkivet i Stadsarkivet. Ni känner säkert igen platserna. Gott slut!

Läs hela inlägget »

Plusgrader. Ljuset sägs återvända sakta. Snart kan vi inte gotta oss åt mörkret längre. Snart plockas ljusen i träden bort. Låt mörkret lägra sig över oss ett tag till. Jag har börjat vänja mig.

Svartån mot Fiskartorget och det som var både rådhus och konstmuseum.

Jag glömde säga vem som hade skickat det gamla vykortet från Sigmatorget i går. Det var Kerstin Erdös som undrar när det kan ha sett ut så. Jag gissade på sjuttiotalet, men jag kan ha fel.

Promenerade i ett av de nya kvarteren i hamnen häromdan. Hittade en ny restaurang som jag tror heter Bistro du lac, bistron vid sjön. Den har inte börjat annonsera än. Men utsikten var fin. Och huset var inte likt något annat. Kolla fönstervariationerna.

Fönsterpalett, Lillåudden.

Inne i en annan ny krog, Kajplats 9, hänger en stor svartvit bild på ett gäng hamnsjåare. Den store mannen kallades Östersjön. Han hette Harald Blomkvist och vägde som ett par av de andra tillsammans. Bilden togs 1937 av Arne Andersson. De andra på bilden är, från vänster, Ivar Hellström, H Ekenberg och Engström som var farbror till kapellmästaren Sune Waldimir. Ettans kran i Gamla hamnen syns i bakgrunden. Någon som vet mer om Östersjön?

Östersjön (Harald Blomkvist) med kamrater 1937. Foto: Länsmuseet.

En gåta, brukade jag köra när jag bloggade i förflutenheten. Här kommer en svår. En bild på en innergård i centrala Västerås. Sommar. Lugnt och stilla. Tiden är sent trettiotal. Vad heter gatan som går utanför denna idyll?

Innergård på trettiotalet. Foto: Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

I går kom tomten till Rodergatan för sista gången. I alla fall i min märkliga skepnad. Han har stapplat genom trädgården med sin säck och sin lykta när barnen var små, och han har fortsatt stappla, om än med större möda, nu när barnbarnen är små. Men nästa jul bor vi inte här längre. Då får någon annan vackla fram där, några minuter efter det att Kalle Anka slutat, i klippt eller oklippt version. Alex, 4, avslöjade mig i år. Han sa till far efteråt: ”Det var ingen riktig tomte i år. Den riktiga tomten är tjock. Den här tomten var smal som farfar.” Så ska det låta. Sådana avslöjanden står jag ut med.

Jultomten i smal version.

Pratade med Karl Gösta Wallin häromdan. Han hade läst artikeln om Siggesborgs gård i serien Frågor om förr och blivit glad. ”Jag föddes i det stora huset 1938″, sa han. Det stora huset i två våningar var förstås mangårdsbyggnaden. Det mindre huset till vänster på bilden nedan måste ha varit nån slags arbetarbostad, även om det var det huset som flyttades till Vallby på femtiotalet under namnet ”Siggesborgs gård”.

Siggesborgs gård, slutet av tjugotalet. Foto: Länsmuseet.

Familjen Wallin bodde i två rum och kök på övervåningen. Där bodde en familj till. På nedre botten bodde ett dövstumt par. Alla hyrde av staden. Karl Göstas pappa Gösta jobbade på Nordanby gård, som drevs av staden. Mormor och morfar bodde på övervåningen på Gideonsbergs gård och skötte de kommunala trädgårdarna runt Gideonsberg och Siggesborg. Båda gårdarnas historia är kopplade till majoren Sigge Öberg på 1800-talet. Jag vet fortfarande inte vem som ägde Siggesborg när staden tog över på 1910- eller 1920-talet. Och hur såg ”teatern” ut som låg i parken framför Siggesborgs gård, ungefär där Gideonsbergskyrkan är idag?

PG Leijdström har skickat en bild på en tavla med motiv från Stadsparken som hans far Mille hade på väggen. Mille sa alltid att tavlan var målad av Arthur Enok Andersson. Det finns ingen signatur men PG tror att det kan vara Arthur Enok. Vad tror ni? Jag tvivlar, kanske framför allt för att Arthur Enok nästan alltid signerade sina tavlor.

Arthur Enok eller inte?

Till sist ett vykort jag fick tidigare i höstas. Sigmatorget i sin glans dagar. Vad har hänt med det stackars torget nu?

Sigmatorget som det såg ut en gång. 1970-tal?

Sigmatorget december 2012.

Läs hela inlägget »

Hej på er därute i stugorna, radhusen och lägenheterna! Long time no see. Jag vill bara höra av mig och önska er alla en God Jul och så småningom ett Gott Nytt År.

Jag har, som ni sett, tagit en rejäl paus i bloggandet efter min höftledsoperation den 30 oktober. Nu går jag hyfsat bra igen och funderar på om jag ska fortsätta blogga eller inte. Det här med nostalgi och gamla Västerås har ju de senaste åren blivit allt mer populärt. Min sida/blogg börjar kännas överflödig i den delen. Nu finns ju nostalgisidor på vlt.se och bredvid min Frågor om förr i papperstidningen. Det finns också den fina och flitigt utnyttjade sajten på Facebook, Du vet att du är från Västerås…, med massor av bilder och kommentarer. Kul! Jag tror att mitt bloggande och skrivande kan ha bidragit. Så vi får se vad som händer.

I dag publicerade vi en serie vinterbilder i VLT från den Sjöbergska samlingen i stadsarkivet, fotograferade en snörik vinter som den här, fast på tjugotalet. Här kommer en till.

Tror inte att det är många som minns att Shell hade en bensinstation på Stora gatan, där Aseatorget ligger i dag. Mimerverkstaden längs Karlsgatan i bakgrunden. I södra delen av kvarteret, mot Munkgatan, hade Asea ett garage som en tid även användes av stadens bussar.

Får väl visa en nytagen vinterbild från denna stad där jag är född, uppväxt och som jag inte ser ut att kunna lämna. Från Storbron norrur. Svartån i vintermörker, ett motiv som jag aldrig tröttnar på.

Svartån, december.

Läs hela inlägget »