Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för maj, 2013

Ni som vill se gamla bilder från Västerås får vänta. Nu vankas det naturbilder i stället. Bara naturbilder, för mitt eget höga nöjes skull. En vecka på norra Gotland sätter sina spår…

Först tvingas jag konstatera att varken havsörn eller kungsörn tittade ned på mig de här soliga dagarna i maj. Men alla de andra var där, dom som håller till längs den steniga stranden och i tångvikarna. Strandskatorna, rödbenorna, ejdrarna, skrakarna, gässen, svanarna, gravänderna, viggarna och hela surven av måsar och tärnor. Tranorna ropar på myren på andra sidan vägen, hussvalorna häckar som vanligt under taknocken och nyheten för året är herr och fru halsbandsflugsnappare som boat in sig på en regel inne i vedbon. Jag har bara sett den blivande pappan, men de fyra små äggen tyder på att mannan finns i närheten. Nu ska de få lugn och ro några veckor, eftersom vi återvänt till fastlandet.

 

Här inne bor halsbandsflugsnapparna.

Här inne bor halsbandsflugsnapparna.

 

Gäss i viken med tången. Grågäss eller sädgäss? Kan aldrig lära mig.

Gäss i viken med tången. Grågäss eller sädgäss? Kan aldrig lära mig.

 

Två tranor, som jag först trodde var hägrar.

Två tranor, som jag först trodde var hägrar.

 

Nere på Sudret på södra ön har de vitkindade gässen hittat åkrar där de kan rasta i tusental. Jag har aldrig sett så många vitkindade gäss på en gång. Det där med ”vitkindade” gör dom litet finare än dom vanliga simpla kanadagäss som bajsar ner våra badstränder.

 

Fotograf närmar sig! Dags för uppbrott.

Fotograf närmar sig! Dags för uppbrott.

 

Vitkindande gäss. Vadan och varthän?

Vitkindande gäss. Vadan och varthän?

 

 

En rödbena motionerar vingarna.

En rödbena motionerar vingarna.

 

 

Nu ids jag inte gå till fågelboken för att kolla, men visst är det väl en stenskvätta?

Nu ids jag inte gå till fågelboken för att kolla, men visst är det väl en stenskvätta?

 

Fjärilarna tittar så sakta fram ur sina puppor och vecklar ut sina sommarfågelvingar. Här är en av de mest oansenliga, men ändå så vacker. Vet inte vad den heter heller, måste skämmas. Lika illa är det med den lilla skogsblomman som kommer först av de följande två bilderna. Namnet ”vial” dyker upp nånstans. När jag hinner, och får lust, ska jag kolla i böckerna. För mig är det inte så nödvändigt. Det räcker gott med att njuta av de delikata färgerna och formerna.

 

Långt före orkidéernas tid.

Långt före orkidéernas tid.

 

Sommarfågel.

Sommarfågel.

 

 

Slånet på heden får avsluta.

Slånet på heden får avsluta.

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Jag behöver inte skriva hur vackert det är just nu. Jag lovar att inte heller skriva något om skräcken för att det ljusa och vackra ska ta slut. Jag fortsätter att skriva om Sigfrid Edström i stället, men det får ni vänta på att läsa. Materialet sväller, det jag läst ena stunden försvinner in i nån bokhög i den andra. Tycker jag ägnar mesta tiden åt att leta reda på saker jag vet mig om att ha läst. Borde ha en arkivarie bredvid mig hela tiden.

Cyklade förbi Munkgatan igår. Stan gräver där. Nya ledningar, nytt utseende på gång. Stannade och försökte se för min inre syn hur det såg ut där för mer än hundra år sen, när Lillån flöt fram där, trögflytande, på väg mot kröken inne i Mimerkvarteret innan den avslutande färden ner mot hamnen där det ännu inte stod någon silo.

 

Munkgatan grävs upp.

Munkgatan grävs upp.

 

Munkgatan på Lillåns tid. Broarna över Sturegatan och Kopparbergsvägen i förgrunden, Aseas Folkets hus längst bort, Klaapphuset till höger (ACC i dag).

Munkgatan på Lillåns tid. Broarna över Sturegatan och Kopparbergsvägen i förgrunden, Aseas Folkets hus längst bort, Klaapphuset till höger (ACC i dag).

 

Jag tittade ner i schaktgropen och försökte se spåren efter de massor som vräktes ner där när ån fylldes igen några år in på 1900-talet. De jordmassorna kom från grundgrävningen för Stadshotellet vid Stora torget och borde ha innehållit åtskilligt av outrett arkeologiskt värde.

Apropå Lillåns utlopp vid silon i hamnen. I förra inlägget visade jag en bild av Eric Trulson på två spannmålsskutor framför silon. Den togs 1935. Lars-Åke Berglund har skickat en bild som ser ut att vara en kopia. Den bilden är från hamnens samlingar och är uppsatt i trapphuset på Kungsängsgatan 21 B. Samma skutor, samma silo, samma vinkel. Men inte samma fotograf. Hamnens bild togs två år senare, 1937. Ett nytt magasin håller på att byggas framför silon. Här kommer de två bilderna.

 

Bilden i trapphuset på Kungsängsgatan från 1937.

Bilden i trapphuset på Kungsängsgatan från 1937.

 

Eric Trulsons bild från 1935.

Eric Trulsons bild från 1935.

 

Jag rundar av med ännu en av Eric Trulsons bilder som jag skannat. Som vanligt ett lugnt motiv med fin gråskala. En fruktkiosk till höger, en enkelriktningsskylt, låga trähus, Domkyrkan i bakgrunden. Vad är det för gata? Jag har inte lyckats lista ut det. Litar på er därute.

 

Västerås, trettio- eller fyrtiotal. Foto: Eric Trulson.

Västerås, trettio- eller fyrtiotal. Foto: Eric Trulson.

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Ett litet avsteg från mitt icke-bloggande. Jag måste bara berätta om att vi nu flyttat ut, sist och slutligen, ur det hus där vi bott i snart 35 år och där våra barn vuxit upp. Flyttbilen hämtade det sista i torsdags. Grejerna magasineras i containern till slutet av september när vi förhoppningsvis får flytta in i vår nya lägenhet nere i Stallhagen. Under sommaren bor vi tillfälligt i vår dotters radhus (hon bor just nu i Paris) och på Gotland. Ett nytt liv börjar. Nu gäller det att titta framåt, inte bakåt där minnena håller till.

 

Farväl Rodergatan!

Farväl Rodergatan!

 

Ett annat skäl att jag tillfälligt bloggar igen stavas Trulson. Eric Trulson. Amatörfotografen som köpte sin första kamera i Sjöbergs bokhandel 1934 och som sedan fotograferade i Västerås, i Skåne och på allehanda platser. Han hade en osviklig känsla för motivet, alltid i återhållsamma gråtoner i det svartvita fotografiet. Jag har fått en låda med hans efterlämnade bilder och negativ av dottern Ingalill Trulson. Jag ska gå igenom dem så gott jag kan och hinner och sedan hoppas jag att stadsarkivet eller Länsmuseets arkiv vill ta hand om denna bildskatt. Till att börja med visar jag en utsökt komponerad bild på spannmålsskutor i Västerås hamn 1935 med Ångkraftverket i bakgrunden. Jag visat den på Facebook för någon dag sedan.

 

Spannmålsskutor 1935. Foto: Eric Trulson.

Spannmålsskutor 1935. Foto: Eric Trulson.

 

En annan som har god hand med motiv är Örjan Thorsén, pensionerad generalplanearkitekt som visade sin konstnärliga talang på en utställning på Konstnärsföreningen, vernissage i dag. Här är en tavla, inspirerad av bland andra prins Eugen.

 

Den gamla ladans stolta drömmar.Örjan Thorsén.

Den gamla ladans stolta drömmar.Örjan Thorsén.

 

Örjan Thorsén.

Örjan Thorsén.

 

Jag hinner med ett par egna knäpp från en cykeltur längs Mälaren i går. Stannade till nedanför Stadsträdgården, som inte längre är någon stadsträdgård. En blåmes, tyckte jag, fladdrade till i en buske. Knäpp. Motljus. Vingarna bredde ut sig som en vacker solfjäder. I ett annat träd blickade en sädesärla nyfiket fram. Kunde inte låta bli att knäppa en bild till.

 

Vingar i motljus.

Vingar i motljus.

 

Nyfiken.

Nyfiken.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers