Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för januari, 2012

Vilka vinterdagar, minusgrader hela dygnet, klar himmel. Isarna tjocknar, folk får nya promenadstråk. Och nånstans långt inne i trädens gråa brunhet skymtar en knappt märkbar färgskiftning. Något är på väg, sakta.

Skridskoåkare i Hässlösundet.

 

Den politiska våren har inte dragit igång i Aros än. På torsdag händer i alla fall nåt. Då blir det skifte på tronen i Mälarenergi. Förra kommunalrådet Åke Hillman avgår som ordförande. Han ser sitt uppdrag som slutfört, efter att ha sparkat värmeverkschefen för hanteringen av sopförbränningen. Nu är det klart vem som blir hans efterträdare: nuvarande kommunalrådet Ulla Persson. Ordförandeskapet i Mälarenergi är ett tungt uppdrag och frågan är om Perssons övertagande av klubban är ett tecken på något annat. Vi som sysslar med Aroskremnologi skymtar ett ännu större skeende. Är det kanske dags för Anders Teljebäck ta över efter Ulla Persson som ordförande i kommunstyrelsen? Antingen har jag rätt… eller också har jag fel.

Västerås behöver energi, särskilt under julskyltningen. Sigmatorget för, tja, 50 år sen. Foto: Stadsarkivet.

 

Skrev om det avklippta Hahrska Palazet i VLT i dag, och berättade om hur Föreningen Folkets hus och park tänkte sig ett mycket större hus när Erik Hahr gjorde de första ritningarna 1919. Där skulle arbetarna också kunna se på teater och bjudas på musikalisk underhållning i en stor teater, ner mot Stora gatan. Bygget bantades i sista stund, men ritningen finns kvar.

Bara en fjärdedel till höger blev kvar när Erik Hahrs ritning till Folkets hus kapades 1919.

 

Folkets hus i hörnet Allégatan och Timmermansgatan omkring 1930. Tidningen Västmanlands Folkblads redaktion och tryckeri skymtar i höger bildkant. Foto: Ernst Blom.

 

Bilderna från Philipsons bilfirma på Smedjegatan, innan det då nya Folkets hus byggdes 1956-59, har intresserat flera. Här är en bild från en bakgård. Jag tror att det är från Smedjegatan det också, där Philipsons låg.

Bakgård. Kanske Smedjegatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

För övrigt undrar jag vad det är för ”världsmästerskap” som just nu spelas på 1 700 meters höjd i Kazakstan? Jag älskar bandy, men vad är det för vits med att ordna VM varje år när Sverige kan vinna sina första två matcher, mot Finland och Norge, med sammanlagt 23-0?

Läs hela inlägget »

Tomas Tranströmer kom tillbaka till Västerås igår. För första gången efter Nobelpriset. Jag tror inte det var många som såg när den världsberömde skalden rullades in i Domkyrkan av sin hustru Monica för att lyssna på orgelkonserten klockan tolv. Han satt där igen, där han upplevde så många orgelkonserter under sina mer än tre decennier i Västerås. Och där han skrev Kort paus i orgelkonserten:

Orgeln slutar att spela och det blir dödstyst i kyrkan
men bara ett par sekunder.
Så tränger det svaga brummandet igenom från
trafiken därute, den större orgeln.

Tillbaka i Domkyrkan.

 

Efter konserten begav sig Tomas Tranströmer till Stadshotellet, där åttiofem Carlsbröder väntade, uppklädda i frackar inför årshögtiden. Tomas blev medlem i Carlsbrödraförbundet 1981 och var trägen gäst vid årshögtiden innan yxhugget inifrån drabbade honom för tjugo år sedan. Nu blev han uppvaktad med en pampig sångarhyllning och med Haydn på flygeln exekverad av Gunnar Dalborg. Han fick också lyssna till ett roligt tal av Staffan Bergsten, som inte drog sig för att travestera Romanska bågar och stoppa in några Carlsbröder i texten och byta ut ”valv bakom valv” mot ”svalg bakom svalg”.

Tomas bland glada Carlsbröder.

Gunnar Dalborg, 2012 års Ordförandebroder i Carlsbröderna, talar till Tomas Tranströmer.

 

Örjan Thorsén bidrog med ett nytt porträtt till Carlsbrödrasamlingen.

Läs hela inlägget »

Först det där med Stefan Löfven. Jag tror det blir bra. Litar på intuitionen. Kände förtroende för karln när han kom till Sveavägen för något av de första VU-sammanträdena när Juholt var på väg bort. Inga övertoner, ingen irritation. Tycktes bottna i sig själv, något som en ledare måste göra. Lade in ett försynt tips om honom på bloggen redan i söndags (litet måste man få skryta…). Jag gillar att en ledande socialdemokrat pratar om arbete igen, och om näringspolitik. Partiet har alltför länge uppfattats som ett parti för dem som inte arbetar. Och så har han ju en nykter syn på kärnkraften också.

Stefan Löfven. Foto: Magnus Selander.

 

För några dar sen visade jag en bild på samlingen på Stora torget inför en 1 maj-demonstration på trettiotalet. Här kommer en tidigare bild, verkar vara från tjugotalet, kanske tiotalet, som Hans Wennerström skickat. Köpmangatan i förgrunden, gamla polis- och brandstationen, med slangtornet, i bildens mitt på andra sidan torget.

Stora torget. Samling inför 1 maj. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Jag fick en fråga från George Samourkas om någon minns Erstadius Bil på Smedjegatan. Inget bra svar än. Men flera minns andra bilförsäljare längs Smedjegatan. Ivar Nyströms minns en bilfirma på Smedjegatan 3, men det var Philipsons och dom sålde Mercedes. Här kommer ett par bilder på Philipsons på Smedjegatan från stadsbyggnadskontorets rivningsbilder. Tagna vid mitten av femtiotalet.

Smedjegatan mot öster, Philipsons till höger i bakgrunden. Foto: Stadsarkivet.

 

Philipsons på Smedjegatan. Borde vara här Folkets hus / Filmstaden ligger i dag. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Dag efter dag med minusgrader, men knappt någon snö. Ljuset återvänder sakta. I morse filade talgoxen vid brevlådan. Ett gott tecken. Tog en eftermiddagspromenad bortom Framnäs. Ännu framåt fyra var det ljus över Mälaren.

Framnäsbadet, sent i januari.

 

I går hade Västerås humanistiska förbund årsmöte. Catharina Piper och fotografen Jan Gustafsson berättade om den nya boken om Engsö slott tillsammans med ekonomihistorikern Göran Ulväng. Boken är ett praktverk, där det mesta skrivits av Åke Nisbeth som tyvärr dog innan allt var klart.

En bok för Västeråssamlingen.

Lars Luttropp var med på mötet. Det forna kommunalrådet är numera revisor i Västerås stad och iklädde sig rollen som ”proaktiv” revisor genom att efterlysa satsningar på våra slott. Varför inte ett Vasamuseum i Västerås slott, ínte minst till minne av de två riksdagar när Gustav Vasa omformade Sverige. Ja, varför inte? Länsmuseet har ju varken tid eller plats. Bara en sak som saknas: pengar. Luttropp tyckte också de två slotten på Engsö och Tidö kunde utnyttas bättre.

Catharina Piper berättade bland annat om den berömda och dyrbara Ängsöpokalen i silver från 1400-talet, som stals från slottet 1963 tillsammans med den så kallade Ängsökedjan och diverse andra föremål. Ängsöskatten hittades i ett gravröse fem år senare av tre västeråsare. Pokalen var hel och efter det sov Catharina Piper med praktpjäsen i en Ica-kasse under sängen. Ängsöpokalen såldes sedan till Historiska museet. De tre som hittade skatten fick böta ungefär lika mycket för att de rumsterat om i gravröset som de fick i hittelön.

 

Ängsöpokalen i förgyllt silver, utförd i Lübeck i slutet av 1400-talet. Foto: Historiska museet.

 

Björn Gester har skickat några fina bilder han tog i Västerås på sextiotalet. Det är två bilder från en brand på Ängsgärdet, på Malmabergsgatan, under andra halvan av årtiondet. Är det någon som vet mer om den branden? Tack för bilderna, Björn!

Kallt och varmt, Brand Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Branden sedd från Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Till slut, en fråga från George Samourkas: ”Vet du något om Erstadius Bil och Maskin, som låg på Smedjegatan? Jag tror de hade DKW- agenturen.” Jag har ingen aning, men det finns ju bilkunniga människor bland bloggens läsare…

 

Läs hela inlägget »

Läser i nån av helgtidningarna om små och oberoende boklådor i London som överlever på kvalitet och nischer, medan de stora kedjorna kraschar en efter en. Drabbades av längtan att ge mig av ut och resa till städer med spännande bokhandlare, inte bara i London. En av mina favoriter ligger vid Seine i Paris, inte långt från Nôtre Dame. Den heter Shakespeare and Company och har sin egen speciella historia. Den berättar jag inte nu, jag bara rekommenderar den. Behaglig stämning, bra böcker, annorlunda, när jag var yngre gillade jag deras samling av beatlitteratur.

Shakespeare and Company.

Läser Gabriel Wikström i SvD, SSU:aren från Västerås. Han skriver om vikten av titta framåt och få ordning och reda i partiet. Än en gång slås jag av hur ledande socialdemokrater avstår från att berätta vad de vill göra. Inte ett ord om politik. Det verkar som om ingen törs ta ställning i dag, för att inte stöta sig med vänstern eller högern inom partiet. Ska vi tillåta vinstdrivande företag inom vården eller inte? Ska vi… osv.

Det var enklare förr:

Valaffisch 1936.

Skrev om Bennströms Bilservice på Frågor om förr i VLT i dag. Om Olle Bennström som sensationellt vann Sveriges Grand Prix 1932 och som sen startade en bilfirma med serviceverkstad på Knutsgatan i Västerås. Alla bilder fick inte plats i artikeln. Här kommer några till.

Bror och Olle Bennström med den ombyggda Forden efter segern 1932. Foto: VLT-arkivet.

Bennströms låg till höger, i bildens kant, på Knutsgatan. Caltexmacken i fonden vid Kopparbergsvägen. Foto: Stadsarkivet.

Servicehallen efter utbyggnaden 1945. Bild ur VLT.

Läs hela inlägget »

Brunch på Nya Hattfabriken. Gott. Härlig miljö. Mycket folk. Likt en fransk bistro. På kvällen rullar socialdemokratins kris på teve, samma bilder om och om igen. Samma frågor, utan svar. Carin Jämtin var stabil i Agenda, programledaren nervös. VU satt hela kvällen, kanske hela natten. Jag vet inte vad som kom fram, vi får se i morgon. Jag tänkte på det politiska pusslet när jag tittade ut över issjoken nere i Östra hamnen. Nånstans borde bitarna kunna passa i varandra. Hitta ett tryggt namn som kan hålla ihop organisationen och samla sen ALLA goda krafter runt personen. Ge dom ansvar för sina frågor. Låt alla vara med, alla Österbergare, Dambergare, Palmer, Nudrar, Bodströmare, Löfwénare (han kanske är ett bra ledarnamn, förresten), Östrosare och allt vad de heter. Sparka inte ut nån enda i kylan, som Juholt gjorde. Det talas inte mycket om det, men Juholt var onödigt hård mot gamla partitoppar, som i och för sig varit med om att förlora val men som för den skull inte behövde vara förbrukade.

Det stora pusslet.

 

Låt oss titta på gårdagens bildgåta en gång till, den var inte lätt.

Mystiska hörnet. Foto: Sjöbergs samling, Stadsarkivet.

 

Hans Wennerström hade alldeles rätt när han förmodade i en kommentar att fotografen stod på gräsplanteringen framför Tekniska skolan.  Cyklisten närmast kommer på Smedjegatans förlängning ner mot det som skulle bli Östermalmsgatan. Han har passerat Kopparbergsvägen som cyklisten bakom trampar på. Huset med anslagstavlan ligger upp längs Smedjegatan. Här kommer ett utsnitt av ett vykort från början av 1930-talet som förklarar mer. Det är ett fint vykort, jag tycker mycket om det. Kolla in Domkyrkoesplanaden mitt bild! En sann esplanad. Husen till vänster förklarar var cyklisterna befann sig.

Smedjegatan till vänster, Domkyrkoesplanaden rakt fram. Tekniska skolan har ännu inte byggts ut över det som i dag kallas Viktor Larssons plats.

Läs hela inlägget »

Så avgick då Håkan Juholt, som jag trodde. Med något av äran i behåll, hemma i sitt Oskarshamn. Det var säkert flera ledande socialdemokrater här hemma i Västmanland som drog en lättnadens suck. Deras situation hade blivit svår om Juholt kämpat vidare. Det är ju inte var dag som ett partidistrikt kräver sin partiledares avgång i ett pressmeddelande…

Jag trodde Sven-Erik Österberg skulle ta över tillfälligt, det var förstås ingen bra gissning eftersom partisekreteraren går in med automatik. Nu blir det VU:s och partistyrelsens sak att bestämma vad som ska hända. Undrar om det är någon som har det klart för sig? Och när ska socialdemokraterna kunna driva politik igen?

Jag drömde mig tillbaka till en bild från 1939, när köerna ringlade över Stora torget den 1 maj i väntan på avmarschen bort mot mötet i Folkets park.

1 maj 1939. Från Västmanlands Folkblad.

 

Å andra sidan är det ingen tid att drömma sig tillbaka till. Många av dåtidens orättvisor är borta, mycket tack vare den socialdemokratiska politiken. Nu måste partiet hitta en modern plattform som inte de nya moderaterna redan ockuperat. Det blir inte lätt.

Valaffisch 1994.

 

Så en bildgåta. Ett plank, en trädgård med björkar, en gatukorsning med två cyklister och ett par fotgängare, en gatlampa och en anslagstavla. Mitt i Västerås åren runt 1930. Men var, kära vänner? Var?

Gatukorsning. Foto: Sjöbergs bokhandels arkiv, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Cyklade hem från stan. Kallt. Klart. Vinter. Tunt snölager. Stannade nere i viken vid Ångkraftverket. Gräsänderna trängdes och gnabbades i det lilla öppna vatten som fanns. Samtidigt satt socialdemokraternas innersta ledning i ännu ett krismöte i Stockholm. Det handlar inte om mig utan om vår politik, sa Juholt före mötet. Det handlar visst om partiledaren, sa Sven-Erik Österberg, som inte bara sitter i VU utan också är ordförande i Västmanlads s-distrikt, ett av de distrikt som i dag öppet sa att det har tappat förtroendet för Juholt. Sen kom Carin Jämtin ut framåt kvällen och sa till de frysande journalisterna att VU har förtroende för Håkan Juholt. Huvudpersonen smet ut bakvägen och åkte hem.

Andrum med akvarellkänsla.

 

Jag tror det är över nu, det där med Juholt. Jag tror att upplägget går ut på att han ska få gå efter eget moget övervägande under helgen, och slippa sparkas. Han kan säga att VU har gett honom förtroende, men att han själv valt den här vägen. Sen tror jag att Österberg får ta över som tillfällig partiordförande medan de som är kvar av den innersta cirkeln försöker prata med Pär Nuder eller någon annan av de smarta politiska tänkare som en gång sparkades ut i kylan eller som fördriver sin tid i något riskkapitalbolags styrelse.

Samma sol gick ner över Mälaren som över s-högkvarteret på Sveavägen, där det en gång i tiden diskuterades politik.

 

Innan solnedgången hann jag äta lunch med Björn Åblad som kommit hem till Västerås för att hälsa på. Den gamle baskestjärnan bor i Salt Lake City sedan 30 år och är på sätt och vis mer amerikansk än svensk. Han har varit hederskonsul därborta. Nu har han sålt sitt bolag (som tillverkade fiffiga skyddande stötdämpare för tillverkningsindustrin) och bestämt sig för att leva som pensionär. I USA.

Från Västerås till Utah.

Är det nån som har bilder inifrån gamgamla Folkets hus vid Mimergatan (Allégatan), det som nu kallas Hahrska palazet? Kanske rentav från onsdagsdanserna på femtiotalet? Jag förbereder en Frågor om förr.

Hans Wennerström, som tycks ha en stor samling gamla bilder från Aros, har skickat en bild från Gamla Plan, apropå bilden med motorcyklarna häromdan. Löparna går in i det som Hans tror är södra kurvan, neråt Rudbecksgatan. Det skulle innebär att husen i bakgrunden ligger upp mot Gåsmyrevreten, där högskolan ligger numera. Jag tror det också.

Gamla plan. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Jag får önska en trevlig helg med två bilder från Smedjegatan vid gamla Konsumvaruhuset. Ett vykort i färg och en av dessa fina så kallade rivningsbilder från Stadsarkivet. Eller det kanske rentav är så att den undre bilden visar dagens varuhus?

Konsum innan Domus/Arosian/Igor.

 

Smedjegatan mot Vasagatan. Foto: SBK-arkiver, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Såg en bra bandymatch. En riktigt bra bandymatch. Jag trodde inte VSK om att orka hitta tillbaka till det fina hemmaspelet före jul. Men jag hade fel. Laget spelade med fart igen, med känsla och delaktighet – och med en utsökt tajming i de många lyften framåt, framför allt signerade Tobias Holmberg. Lyften fick Edsbyn ur rytmen i första halvlek och VSK ledde med 3-0. Det kunde ha varit 4-0 om inte Thomas Knutson missat en straff som Jimmy Jansson fixade. I andra kom Edsbyn ut med mer energi, gjorde 3-1 och såg utt kunna få gepp om de grönvita. Men psykologiskt viktiga mål av Kim Barklund och Tobbe Holmberg fick Edsbyn att ge upp. Jimmy Janssonm, 18 år, ordnade en straff till (som Knutson också missade) innan han fick göra sjätte målet. Det var Janssons bästa match hittills. Något stort är på gång.

Jimmy Jansson, matchens lirare.

 

Edsbyns landslagsmän kom ingenstans mot VSK och Daniel Liw körde mest fast. Något som pappa Lars och mamma Lisbeth kunde konstarera på elitläktaren, där de satt tillsammans med farbror Sven. Lars Liw vann SM-guld med VSK 1973 och med Edsbyn 1978. Han har delvis grönvit, delvis röd. I går vet jag inte vilken färg som dominerade.

Klanen Liw från vänster: Sven, Lisbeth och Lars.

 

Jag har fått en bild från Sture Andersson på en ”jordbanetävling” i Västerås. Han skriver att bilden kommer från hans farbror Helmer ”Ersberga” Andersson som tävlade i jordbanelopp på trettiotalet. Man körde två åt gången och startade en på varje långsida. Sture undrar om bilden kan vara från planen vid Herrgärdsskolan. Jovisst, det stämmer. Gamla plan användes till fotboll, friidrott, bandy och dåtidens speedway. Förarna står vid den södra kortänden, med Rudbecksgatan bakom. Husen i bildens litt står längs Vasagatan. Paviljongen till höger är ett minne från 1908 års stora Västeråsutställning på området.

"Jordbanetävling" på Gamla plan. Foto: Sture Anderssons samling.

 

Känner ni igen den här handelsträdgården? Jag vet, för jag jag gick i en skola alldeles i närheten. Ja, ni vet ni också. Trädgården låg längs Åsgatan. Jakobsbergsskolan (Jakobshöjden) skymtar i bakgrunden.

Åsgatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Skriver när det är ljust. I dag satt en hare och tittade länge på mig. Till slut kastade jag ut en morot. När det blir mörkt stapplar jag ut för en promenad. Gatlamporna är som hämtade ur en fransk trettiotalsfilm. Jag tänker på sommaren, på ljuset och längre promenader längs stränder. På teve spelas handboll. Snyggt svenskt anfallsspel första tjugo mot Tjeckien, sen sämre.

Que sera, sera.

Erik har fått vattkoppor nere i Tanzania. Tur det inte var malaria. Allt är relativt.

Fick bra respons på premiärkrönikan på Hela livet i VLT. För 25 år sen skrev jag om våra barn, nu skriver jag om barnbarnen. ”Du har en skrynklig hand”, sa femåringen. Sen sa han: ”Gamla människor blir skrynkliga.” Av barn ska man höra sanningen.

Läste om lönerna i kommun och landsting i VLT i dag. Stadsdirektören skulle inte ens hamna bland de topp 15 i landstingets löneliga. Nånstans är det snett med sån stor skillnad mellan kommunala chefer och chefer inom landstinget. Jag vet att läkarlönerna finns i botten och att de följer med när läkarna blir chefer. Jag vet också att läkare ska ha bra betalt för sin långa utbildning och för sitt ansvar för människors liv. Men ska verkligen en läkare få en automatisk höjning när han eller hon släpper det medicinska ansvaret och ”avancerar” till byråkrat?

Fotosamlingen från Sjöbergs bokhandel rymmer många godbitar. Den här kom fram för ett par dar sen. Titta på bilden först, så ska jag berätta sen.

Blivande operachef på Fiskartorget 1931. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarklvet.

Det är höstfest och Barnens dag i Västerås i september 1931. På Fiskartorget finns ett podium med en träbock för sångaren att kliva upp på. Sångaren heter Set Svanholm. Han är 27 år och är ännu inte lika känd som han skulle bli senare. Set har debuterat året innan på Operan, som Silvio i Pajazzo. Han är fortfarande barytonsångare, det dröjer fem år innan han går över till tenor och blir världsberömd. Han har vita damasker och har lagt sin hatt på portföljen. En blåsorkester ackompanjerar honom. Undrar vem som dirigerar? Och vad han sjunger? Nyfikna småkillar i kepsar liknar Anderssonskans Kalle. Husfasaderna bakom vetter mot Fiskartorget. Där ligger Stadshuset i dag. Set Svanholm blev chef för Operan 1956. Han dog 1964.

Två vykort, till slut, från stans kanske mest berömda korsning: Stora gatan och Köpmangatan:

Stora gatan mot öster.

Stora gatan mot väster.

Läs hela inlägget »

Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers