Brunch på Nya Hattfabriken. Gott. Härlig miljö. Mycket folk. Likt en fransk bistro. På kvällen rullar socialdemokratins kris på teve, samma bilder om och om igen. Samma frågor, utan svar. Carin Jämtin var stabil i Agenda, programledaren nervös. VU satt hela kvällen, kanske hela natten. Jag vet inte vad som kom fram, vi får se i morgon. Jag tänkte på det politiska pusslet när jag tittade ut över issjoken nere i Östra hamnen. Nånstans borde bitarna kunna passa i varandra. Hitta ett tryggt namn som kan hålla ihop organisationen och samla sen ALLA goda krafter runt personen. Ge dom ansvar för sina frågor. Låt alla vara med, alla Österbergare, Dambergare, Palmer, Nudrar, Bodströmare, Löfwénare (han kanske är ett bra ledarnamn, förresten), Östrosare och allt vad de heter. Sparka inte ut nån enda i kylan, som Juholt gjorde. Det talas inte mycket om det, men Juholt var onödigt hård mot gamla partitoppar, som i och för sig varit med om att förlora val men som för den skull inte behövde vara förbrukade.
Låt oss titta på gårdagens bildgåta en gång till, den var inte lätt.
Hans Wennerström hade alldeles rätt när han förmodade i en kommentar att fotografen stod på gräsplanteringen framför Tekniska skolan. Cyklisten närmast kommer på Smedjegatans förlängning ner mot det som skulle bli Östermalmsgatan. Han har passerat Kopparbergsvägen som cyklisten bakom trampar på. Huset med anslagstavlan ligger upp längs Smedjegatan. Här kommer ett utsnitt av ett vykort från början av 1930-talet som förklarar mer. Det är ett fint vykort, jag tycker mycket om det. Kolla in Domkyrkoesplanaden mitt bild! En sann esplanad. Husen till vänster förklarar var cyklisterna befann sig.