Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Ängsö’

Gjorde en tur till Ängsö på nationaldagen. Junivackert. Naturen kan inte bli skönare. Tog en bild på den märkliga gravstenen utanför kyrkogårdsmuren vid slottet. Om jag hade haft ett barnbarn i närheten hade jag förstås berättat legenden om Karl XII:s häst Brandklipparen som fick vara på Ängsö efter kungens död. Hästen ska en gång ha blivit vettskrämd i stallet (av en osalig ande?), rusat ut när stalldörren öppnades och störtat mot muren och dött. Tja, varför inte. Legender är till för att vårdas.

Kalle Dussins häst sprang in i muren.

Har börjat fotografera huset i sommarskrud. Inte minst blommorna i rabatterna. Kan vara bra att ha bilder om huset ska säljas mitt i bleka vintern. Blev förvånad över vad hustrun lyckats få upp ur den jord jag borde ha skött mycket bättre. Blomman heter säkert något fint. Iris kanske.

Försäljningsargument.

Anders Berggren har skickat ett svar på Hans Silfverbergs fråga om litografin med Svartån och kyrkan. Han kan visa hela bilden och vet också att berätta att det är en litografi efter en originalteckning av A.T. Gellerstedt, publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1866. Om det är Falkenbergska kvarnen i bildens mitt så borde det vara en föregångare till Skerikesbron vid Karlslund i förgrunden.

Utsigt af Westerås, Ny Ill. Tidning 1866.

Nu, gott folk, väntar nya tider, nya seder. Jag lämnar mina sista texter inför sommaren till VLT i dag. Sen packar jag, reser till Stockholm för diverse äventyr i morgon och sedan vidare till huset på ön. Jag säger som jag brukar. Det kan bli en och annan sommarblogg, jag har med mig ett gäng gamla Västeråsbilder att blanda upp med bilder på fåglar och mystiska fjärilar. Men jag vet inte när jag förmår mig till att lägga ut dem. Om ni blir vän med mig på Facebook så ser ni när jag lagt ut nåt. Jag avslutar terminen med ett vykort på idrottshallen, en bild från Hamngatan som jag vet intresserar åtminstone en av bloggläsarna och avslutar med en riktigt klurig gåta. Sista bilden, gåtan alltså, är en ritning på en husfasad vid ett vattendrag som liknar ett av palatsen i Sankt Petersburg. Men det är en fasadritning på ett tänkt skolhus i Västerås! Med en avdelning för pojkar och en för flickor. Någon som sett ritningen förut? Kan ni gissa var skolan var tänkt att byggas?

Idrottshallen från Kopparbergsvägen (var?). Vykort.

Tobaksaffär på Hamngatan. Gaveln till vänster är Hakonshus. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Förslag till ny folkskolebyggnad i Västerås. Stadsarkivet.

En sak till innan jag stänger ner: Nostalgibåten i september, med Pugh och Minnen av en stad, har flyttat sin avgång till våren 2013. Håll koll på Omniaresors hemsida om ni är intresserade.

Trevlig sommar!

Läs hela inlägget »

Dag efter dag med minusgrader, men knappt någon snö. Ljuset återvänder sakta. I morse filade talgoxen vid brevlådan. Ett gott tecken. Tog en eftermiddagspromenad bortom Framnäs. Ännu framåt fyra var det ljus över Mälaren.

Framnäsbadet, sent i januari.

 

I går hade Västerås humanistiska förbund årsmöte. Catharina Piper och fotografen Jan Gustafsson berättade om den nya boken om Engsö slott tillsammans med ekonomihistorikern Göran Ulväng. Boken är ett praktverk, där det mesta skrivits av Åke Nisbeth som tyvärr dog innan allt var klart.

En bok för Västeråssamlingen.

Lars Luttropp var med på mötet. Det forna kommunalrådet är numera revisor i Västerås stad och iklädde sig rollen som ”proaktiv” revisor genom att efterlysa satsningar på våra slott. Varför inte ett Vasamuseum i Västerås slott, ínte minst till minne av de två riksdagar när Gustav Vasa omformade Sverige. Ja, varför inte? Länsmuseet har ju varken tid eller plats. Bara en sak som saknas: pengar. Luttropp tyckte också de två slotten på Engsö och Tidö kunde utnyttas bättre.

Catharina Piper berättade bland annat om den berömda och dyrbara Ängsöpokalen i silver från 1400-talet, som stals från slottet 1963 tillsammans med den så kallade Ängsökedjan och diverse andra föremål. Ängsöskatten hittades i ett gravröse fem år senare av tre västeråsare. Pokalen var hel och efter det sov Catharina Piper med praktpjäsen i en Ica-kasse under sängen. Ängsöpokalen såldes sedan till Historiska museet. De tre som hittade skatten fick böta ungefär lika mycket för att de rumsterat om i gravröset som de fick i hittelön.

 

Ängsöpokalen i förgyllt silver, utförd i Lübeck i slutet av 1400-talet. Foto: Historiska museet.

 

Björn Gester har skickat några fina bilder han tog i Västerås på sextiotalet. Det är två bilder från en brand på Ängsgärdet, på Malmabergsgatan, under andra halvan av årtiondet. Är det någon som vet mer om den branden? Tack för bilderna, Björn!

Kallt och varmt, Brand Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Branden sedd från Malmabergsgatan. Foto: Björn Gester.

 

Till slut, en fråga från George Samourkas: ”Vet du något om Erstadius Bil och Maskin, som låg på Smedjegatan? Jag tror de hade DKW- agenturen.” Jag har ingen aning, men det finns ju bilkunniga människor bland bloggens läsare…

 

Läs hela inlägget »

Ingemar Stenmark är bäst. Hans insats i Mästarnas mästare var magnifik. Jag har gillat det här programmet ända sedan starten med Fosshaug för ett par år sen. I år var det extra sevärt tack vare 54-åringen från Tärnaby. Hur bra som helst.

Promenerade på Ängsö i kylig försommargrönska. Blå violer, kattfot, mandelblom, näktergal, gök och allt det andra. Plus den allt vackrare gröna gången vid Slottet. Allt värt en omväg, som det heter i resehandböckerna.

Violer på mors dag.

 

Gröna gången på Ängsö.

 

Jan-Åke Alkeblads bildgåta i fredags var svår. Han ger själv svaret: hörnet Stora gatan och Karlsgatan, där Asea skulle bygga Mimerverkstan, mitt emot Officershuset. Jan-Åke har haft en annan bildgåta, som han jobbat med på egen hand. Han har förälskat sig i den här bakgårdsmiljön på en tjugotalsbild från den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet. Och han har gett sig den på att lista ut var bakgården låg.

Den mystiska bakgården. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Nu tror sig Jan-Åke ha hittat svaret. Tillsammans med vännen Curt i Hökåsen har han letat bland gamla bilder och jämfört med kartor. Han tror sig veta att bakgården låg på Kopparbergsvägen 12, där biografen Grand låg en gång och där Skrapan ligger i dag. Jag kan inte säga emot, eftersom jag inte har den blekaste aning. Men visst är sånt där detektivarbete roligt!

Framsidan. Kopparbergsvägen 12 (där kvinnan går). Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers