Annandagens morgon. Det har snöat igen. Inser att detta är normaltillståndet i denna avkrok av världen, sommaren är undantaget. Julen har varit händelserik. Barn och barnbarn har kommit och gått, och till och med Kalle Anka kom i skymundan.
Stillheten gör Hovdestalund till en av stans vackraste platser. Men så här års är långt ifrån alla gångvägar plogade. Jag undrar hur de gör när de sitter där på kyrkogårdsförvaltningen och bestämmer hur plogarna ska gå. Jag tror att planeringen får styra över de verkliga resurserna. Mycket snöpuls blev det.
Jag frågade om en byggbild häromdan. Flera svarade rätt direkt. Bilden visade byggjobbare på en av våningarna i Mimerkomplexet längs Karlsgatan på 1910-talet. Så här ser den häftiga bilden ut i sin helhet. Jag har fått låna den av Jan-Åke Alkeblad, som är den som kan mest om Aseas utbyggnad. Han har grävt i innersta gömmorna av Aseas gamla arkiv.
Ottarkontoret byggdes senare. Från tornet har man fin utsikt över stan. Den här bilden togs från Aseatornet i slutet av 1950-talet. Gamla stationen till vänster, Lilla Westmannia till höger där Konserthuset står i dag. Och om ni följer Trädgårdsgatan västerut ser ni att varmbadhuset fortfarande står kvar nedanför det nyss uppförda Stadshuset.
Apropå järnvägsstationen: nu minns väl hur den såg ut?
Tack för fotot av Västerås´centralstation! Som jag tidigare berättat har jag anknytning till den. Min far var stationsskrivare vid SWB, och jag arbetade där under skolloven. Bla sålde jag perrongbiljetter vid de större helgerna, jul, påsk och midsommar.Jag stod då i den biljettlucka som var längst ut till vänster från vänsalen sett. Jag var också notis-pojke vid ilgodset, vilken syssla bestod i att cykla ut med fraktsedlar på ankommet gods till företag och privatpersoner. Till notispojkens uppgift hörde också att på banexpeditionen, som var på andra våningen, på bilden med markiser, av stationshuset, rulla upp telegrafremsorna, som dokumenterade all trafik mellan stationerna per telegrafi. De skulle nämligen arkiveras en viss tid. Dessa remsor samlades upp i stora trälårar under resp. telegrafapparat, och det kunde vara ett ganska bekymmersamt göra att reda ut dem. Minnen från sent 30-tal!
Tänk om du hade haft en kamera med dig på alla dina äventyr på Hamngatan och stationen, Bengt!