Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Hantverkargatan’

Jobbar med ett föredrag med bilder till Kulturnatten. Mitt Västerås, eller nåt i den stilen. 20-30 minuter, ska köra det tre gånger under lördagskvällen i VLT:s Åsikten. Nostalgi, förstås. Det ligger i tiden. Har letat fram gamla bilder, börjar få litet struktur, men än är det långt ifrån klart. Hittade en bild från Friluftsteatern i Folkets park, trettiotal. Västeråsarna verkar ha gått man ur huse för att se nåt på scenen. Undrar vad det kan vara? Modet är likartat. Männen i överrockar och hattar, kvinnorna i kappor och hattar. Det verkara vara kyligt. Kanske en lördag i september?

Teatern i Folkets park. Mer än fullsatt. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

Bilden är fin, men den platsar nog inte i föredraget. Inte den här heller, ett vykort från Klippan som visar att det en gång låg en liten servering innanför ingången från Källgatan, där entrén till Blue Moon Bar är i dag.

Klippan, uteservering innanför planket. Vykort.

 

För ganska länge sen fick jag en fråga om jag hade en bild på Strands barnekipering. Nu har jag hittat en bild, från femtio- eller kanske snarare sextiotalet. Det står i alla fall Strands på brandgaveln på Hantverkargatan, butiken låg väl i huset?

Hantverkargatan österut, mot korsningen med Vasagatan. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

 

I dag backade kommunen och tog tillbaka det märkligt dumsnåla beslutet att förbjuda personalen på förskolor att äta tillsammans med barnen. Bra att omprövningen gjordes, och att politikerna tog sitt ansvar och inte kröp bakom den diffusa ridån med ”beställare och utförare” där en politiker i ett känsligt läge kan överlåta beslut och ansvar på några tjänstemän.

I går fyllde vårt fjärde barnbarn Vera två veckor. Jag lade ut en bild på Facebook, som gillades av många. Här kommer den på bloggen också. Mamma Kristiinas stickade ugglemössa är extrafin.

Vera, två veckor och en dag.

 

Det är förunderligt hur bra bilder man kan ta med mobiltelefonen. Även med min gamla modell av Iphone, som inte alls har samma gäng med pixlar som de nyare. Jag cyklade till Vallby i går, med stor höftmöda, för att leverera några Minnen av en stad till Byggnadsvårdsbutiken på friluftsmuseet. Boken har sålt bra där. Jag tog en bild av sluttningen ner mot Svartådalen, fixade till den litet i telefonen och, vips, fick jag något som liknade de instruktionsbilder som fanns i fotoböckerna på femtiotalet.

Pastoral idyll på Vallby.

Mobiltelefonen får tjänstgöra som modem till datorn också. Telias bredband via telefonnätet har legat nere sedan i måndags. Tröttsamt. Men det ska väl lösa sig endera dagen.

Undrar om det regnade i dag?

 

 

 

Läs hela inlägget »

Fjärde barnbarnet i onsdags, femte på gång. Barnvakteri. Svärson hem från Afrika. Debattreplik. Förberedelser för framträdanden i Gallerian och på Kulturnatten och för dokumentationen av den stora kommunala revisionskonferensen i morgon . Gräset inte klippt, dammsugaren vilar. Man kan inte hinna allt. Skrev om Östra holmen i dagens Frågor om förr, apropå Evert Jonssons debattinlägg om en bro över till Hästholmarna. Han var inte först. Stadsbyggnadschefen Gösta Smitt lanserade samma idé redan 1917. Smitt hade flera andra visioner, som till och från dykern upp i debatten: han ville dra om järnvägen för att knyta staden närmare vattnet och han ville bygga längs stränderna. Aseachefen Sigfrid Edström fyllde ut visionerna med ett förslag om en spårvägslinje till Viksäng, där det fortfarande var regemente men där Smitt i stället ville bygga bostäder.

 

Pappa hemma från Afrika.

 

Bro till Östra holmen? Serveringen på ett äldre vykort.

 

Montering av spårvagnar i Aseas Sigurdverkstad 1950. Foto: ABB-samlingen, Länsmuseet.

 

Tegeludden ligger närmast Östra holmen. Här låg Hamre tegelbruk. Foto: Bertil Hamnes arkiv.

 

Ingvar Selin frågar om en bild på ett luftvärnstorn som ska ha stått på Krutkällarbacken, om jag förstår honom rätt. Enligt Jouni Tervalampi låg galgbacken där. Han kunde till och med peka ut gravar med halshuggna västeråsare i ett tv-program förra veckan. Finns det något skrivet om denna galgbacke? Någon bild på ett torn har jag inte hittat, men som vanligt ramlade jag över några andra bilder i arkivet. En korsning och en bakgård. Kära och återkommande motiv.

 

Kan det vara korsningen Smedjegatan och Sturegatan, mot söder? Foto: SBK, stadsarkivet.

 

Traktoravdelningen, står det på huset. Om det kan vara någon ledtråd. Östermalm? Foto: SBK, stadsarkivet.

 

Så ett par bilder från en stadspromenad med Elliott för ett par dar sen. Först från trottoaren där Sturegatan möter Stora gatan. Innan Punkt byggdes fortsatte Sturegatan genom kvarteret på andra sidan, ner till Vasaparken. Jag har svårt att fatta att Röda Kvarn låg tvärs över gatan, i det hörn som nu är överbyggt av Punkts kolossala byggnad sedan 40 år. Efter det en bild på den lilla flickan som sitter hopkurad i stenen på Hantverkargatan. Elliott blev fascinerad. Jag också. Förr satt hon, lika hopkurad, på Sigmatorget.

 

Minns ni Röda Kvarn?

 

Hopkrupen flicka på Hantverkargatan.

 

Är det någon som har en bild från Jimi Hendrix konsert i gamla Idrottshallen?

Som avslutning en bild från luften på Bästeträsk på norra Gotland, med havet i bakgrunden. Sjön ligger i utkanten av Ojnareskogen, där skogsmaskinerna tillfälligt (?) tystnat. Bilden är från Ojnareskogens Facebook-sida. Gå in och gilla den. Inom parentes kan jag berätta att vi har ett litet hus i skogen däruppe, strax utanför bildens övre högra hörn.

Jag längtar dit.

Men först är det jobb som väntar.

 

Nej, inte Söderhavet, utan Bästeträsk. Foto: Ojnareskogen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Morgonpromenad till brevlådan. Hög himmel, föraningar om värme, fåglar stämde sina instrument. Måste försöka ta mig ut i dag. Om det inte vore så långt skulle jag åka tillbaka till Bergslagens mystiska skogar, där industriminnena liknar fornnodiska offerplatser. De här stenfigurerna tycktes ruva över mångtusenåriga hemligheter i Ulfshyttan, när vi åkte där för halvannan vecka sen. Fast det var förstås bara lämningar efter en malmlada eller nåt sånt intill en förfallen masugn.

Landet som bär järn, Ulfshyttan.

 

Kommunstyrelsen sammanträder i dag, i det Stadshus vars torn håller på att falla isär. Fasaden av marmor har inte pallat för det femtioåriga trycket utan måste förstärkas. Plattor byts ut, och stora lyftkranar spanar nyfiket in i byråkratins allra heligaste. I dag ska kommunstyrelsen utse representanter till bolagsstämman i det egna bolaget Västerås Flygplats AB. Årsredovisningen är som vanligt dyster läsning. Om man räknar in det extra kommunala stödet under fjolåret blev underskottet omkring 23 miljoner kronor. Passagerarna blev färre. Bara 149 000 flög från Västerås förra året, det är den lägsta siffran sedan 2001. Det innebär att skattebetalarna i stan subventionerar varje passagerare med 154 kronor per resa. Subventionen går även till alla dom som kommer med buss från Stockholm för att resa billigt med det icke kollektivavtalsbundna Ryanair.

 

Hässlö flygplats en gång när flyget var ungt. Hässlö gårds ladugård syns i bakgrunden, intill start- och landningsbanan. Foto: David Eriksson.

 

Lillemor Pettersson skriver: ”Tack för allt Du skriver om Västerås det värmer mitt hjärta, som gammal västeråsare följer jag historiken intensivt.
Mina föräldrar kom till Västerås 1938 från Kopparberg, min mamma som nyutbildad barnsköterska och min pappa som nyutexaminerad urmakare från Iggesunds skola. Mamma fick jobb som expedit på parfymavdelningen på gamla Epa och min pappa som instrumentmakare på Asea. Min fars dröm var ju att öppna en egen urmakeriaffär (han var även utbildad optiker). På 1940-talet fick han överta Olle Danielssons uraffär på Hantverkargatan. Vi bodde då på Vasagatan 48 (där Högskolans bibliotek ligger nu). Har Du något fotografi av min fars affär på Hantverkargatan? Han hade tre skyltfönster, ett skyltur som var som ett fickur. Affären låg vägg i vägg med kaffestugans finbageri och den affär med de herrar som sydde om gamla kläder och sålde begagnat.”

Javisst, Lillemor. Det finns en bild på uraffären i Stadsarkivets samlingar. Affären på Hantverkargatan låg alltså där Sigma ligger i dag. En av grannarna var förresten Stadsbudskontoret. I huset längre upp gå gatan hade Fräslningsarmén sin lokal. Där låg en gång stans teater. Det var då gatan hette Teatergatan.

 

Hantverkargatan mot öster, femtiotal. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

Låt oss avsluta dagens skrivövning, innan våren får ta över, med ett fint gammalt vykort från 1929. Kortet är döpt till Loviseberg och Katrinelund. Jag är inte mannen att peka ut vad som finns där i dag. Men en fin bild är det.

Läs hela inlägget »

Fortsätter läsa Percy Barneviks memoarer. Det blir extra intressant när han berättar om tiden på Asea på åttiotalet. Han tar till exempel upp den märkliga historien om datorsmugglingen 1984, som blev omskriven med stora rubriker i VLT till Asealedningens förtrytelse. Asea behövde amerikanska datorer för att kunna leverera kraft och styrning till ett stålverk och ett valsverk som byggdes i sovjetiska Kursk. Problemet var bara att Jimmy Carter hade stoppat leveranser av teknik till Sovjet som hade invaderat Afghanistan. Asea köpte insmugglade datorer, och inte bara det: en chef på Asea åtalades för medhjälp till insmugglingen och påstods ha tjänat pengar på den. Aseas ledning friskrev sig från allt ansvar. Men nu levererar Barnevik något som bara kan tolkas som ett erkännande, 28 år senare: ”Även om vi inte aktivt medverkat till smugglingen, hade vi kanske bidragit indirekt genom att se åt ett annat håll?”

Asea var alltid att lita på.

Tog en promenad i går och gick förbi Nicklas Lidströms tomt på Framnäs, med utsikt över Västeråsfjärden. Tomten har stått tom och obebyggd i flera år, i väntan på att Lidström ska bestämma sig om framtiden. Ska han fortsätta spela i Detroit eller ska kan flytta hem med familjen? I går kväll såg jag att bygget av hockeylegendarens hus kommit igång. Kanske har han bestämt sig? Tjugo säsonger med Detroit i NHL får kanske räcka?

Lidström bygger på Framnäs.

Läser med förundran om de fortsatta turerna i regionfrågan. Politikerna i landstinget, ja inte alla, men majoriteten, vill ha en region med Örebro. Politikerna i den ledande kommunen Västerås vill ha med Uppsala i stället. Kan bara konstatera att ett projekt utan enighet mellan landsting och den stora kommunen är dömt att misslyckas på förhand. Om dessutom det parti som en gång kallades det stora inte är enigt blir förutsättningarna ännu sämre. Och regeringen gör ingenting för att styra i en så viktig fråga som landets regionala indelning. Om frågan inte redan hade tröskats i ett par stora utredningar skulle jag föreslå en utredning. Ett vet jag: det krävs enighet.

Skrev om Himmelriket och Helvetet i VLT i dag. Husen på Kristinagatan och Lidmansvägen. Lanserade en egen teori om namnen, som inte har ett skvatt med Gud Fader Oscar Fredrik Wijkman att göra. Kort sammanfattning: Mimers hus på Lidmansvägen blev ett ekonomiskt helvete, till skillnad för det privarbyggda Himmelriket intill.

Vykort. Himmelriket ligger uppe i backen.

Så fortsätter vi att gräva i bildskatten med foton före rivningarnas tid i Västerås centrum. Här kommer ett par bilder från Vasagatan som inte borde vara så svåra att lokalisera.

Hörnet Vasagatan och Hantverkargatan. Eller? Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Vasagatan med gamla och nya Sundströms järnhandel. Foto: SBK-arikvet, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Var på stan och handlade julklappar. För vilken gång i ordningen? Bar runt med stora paket, lyssnade på denna eviga chilenska gatumusik, åt lunch på Varda, träffade Micke Genberg och Hans Elis Johansson. Tillståndet klart för undervattenshotellet på Pemba i Indiska oceanen. Månhuset ännu kvar på jorden. Träffade Hans Elis igen, på bandyn när VSK tog viktiga poäng mot Sirius, vinst med 4-2. Segern satt långt inne. Två spända lag. Målvakten David Movitz gjorde nog sin bästa match i VSK.

Timeout. Holgersson och bekymrad Westman instruerar.

 

På måndag kommer en artikel med bilder inifrån gamla kallbadhuset i serien Frågor om förr. Bilderna kommer från Todde Söderquists efterlämnade album. Där finns andra bilder. Några har jag visat förut. Här kommer två sportbilder, från slutet av 1930-talet. Bandy och stadslopp.

Gunnar Hyttse, till höger, kollar när målvakten från ett gästande finskt lag tar hand om bollen på Arosvallen. Mycket folk kantade arenan trots att det bara var en vänskapsmatch.

 

Ett stadslopp startar från Arosvallen, löparna springer ut mot Tunbyvägen och Vasagatan.

 

En bild tagen ungefär samtidigt som Ingemar Johansson blev världmästare i boxning... Foto: Stadsarkivet.

Så fortsätter jag att fascineras av stadsbilderna från sent 1950-tal och 1960-tal som finns i stadsarkivets gömmor. Så här såg det ut i hörnet Hantverkargatan och Vasagatan. Butiken hette Erik Wallins specerier. Den 8 december visade jag en äldre bild från samma hörn. Då hette butiken Haepplings.

Läs hela inlägget »

I dag fick jag en kopia på en recension av Minnen av en stad i Bibliotekstjänsts tidning. Där skriver Christer Olsson att jag ”visar stor bredd” i mitt författarskap. Han berättar om mina tidigare böcker och skriver att denna den elfte boken har ett ”slösande rikt” fotomaterial och att de 20 kapitlen ger ”en mycket god bild av de förändringar som Västerås genomgick” under förra hälften av 1900-talet. Han avslutar: ”Denna välskrivna och lättlästa bok, som vänder sig till en bred allmänhet, visar på en den samhällsomvandling som förändrade Sveriges städer.”

Det är bara att tacka och buga och köra en bild som visar just på denna omvandling. I dag är det gågator här.

Korsningen Hantverkargatan och Köpmangatan på sextiotalet, innan Sigma byggdes i kvarteret till vänster. Foto: Stadsarkivet.

Jag var i Melkerkontoret i går, som sagt, och passade på att ta en bild från översta våningen, ut över stan i decemberljuset. När jag tittar på bilden så inser jag att här, just här, ligger Västerås citys fulaste hus: Punkt. Möjligen i konkurrens med Domus, förlåt Igor.

Västerås fulaste hus?

När jag kom ner på Munkgatan stannade jag till i hörnet vid Carl Hennings gata och beundrade ett av stans mest bortglömda, men vackraste, skulpturer: Einar Luterkorts Panter på trädstam, i brons från 1956. Einar Luterkort arbetade också som formgivare på Upsala Ekeby Keramik.

Panter på trädstam, Einar Luterkort, 1956.

 

Läser kultur-, idrotts- och fritidsnämndens (hur kan man komma på ett sånt namn?) för 2011. Mycket är på väg. Beslut ska fattas, förhoppningsvis, om bibliotekets framtid, om samarbetet mellan Växhus och Culturen, om teatern och Västmanlandsmusiken. Och så ska Rocklundas ridanläggning byggas om och Bjurhovda få en idrottshall.

Kanske behöver förteckningen över offentlig konst kompletteras också. I den annars så trevliga förteckningen på stans hemsida över offentlig konst så saknas faktiskt en pampig muralmålning av stadens egen konstnär Brita Nordencreutz. Den är cirka 5 meter lång och 2,5 meter hög och sitter på en undanskymd plats i det stora stadshuskomplexet. Jag vet inte vad den heter, men här är en detalj där pan spelar för dansande kvinnor.

Detalj av väggmålning av Brita Nordencreutz i en kommunal lokal vid Carl Hennings gata, 1945.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers