Sommaren hälsade på vid sydväggen. Hett. Längst bort i trädgården hittade jag äntligen den första blåsippan. Jag vet att den har setts överallt, men för mig var det första gången och det är ju något speciellt som ni vet. Blåsippan lyser över det bruna, den låter en ana ett större sammanhang, en vår.
Inget är som första gången.
Däckfirman bytte hjul på bilen. Den en gång oljiga och skitiga verkstan, befolkad av tuffa grabbar med sotiga ansikten, är numera ett sofistikerat ställe med inbjudningar till hjulskifte på sms och med en verserad telefonist nånstans långtborta. Dyrare är det också, men min rygg gör mig hur okänslig för priser som helst. Efteråt körde jag kvistar och grenar till Återbruket och lyckades backa nästan åt rätt håll. Hemma i kvarteret stod en hel hjord med hjortar och väntade på mig. En liten vit hund dök upp och hjortarna försvann med höga tysta språng. Bort mot busshållplatsen.
Berghamra djurpark.
I dag kom ännu en av mina böcker från tryckeriet. Den här gången är det en liten skrift, bara 32 sidor, men med ett spännande innehåll, om jag får säga det själv, och just nu är det ingen som hindrar mig. Skriften heter Omniaresor – om en västmanländsk resebyrå, och handlar förstås om Omniaresor i gamla VLT-huset på Stora gatan. Resebyrån fyller 90 år och vill fira med en minnesskrift. Det är en berättelse om hur torparsonen Herman Axelsson cyklade ut i världen 1922, för att söka lyckan med 800 kronor på fickan. Han kom till Surahammar, hyrde rum, satte in en annons, köpte en specialbyggd buss av Ford vid Oxbacken i Västerås och startade sin första busslinje. Surahammars Trafik växte sig allt större, barnen tog över, så småningom det blev turistresor, försäljning och återköp. I dag driver Hermans dotterson Michael Wild bolaget, som numera heter Omniaresor. Utan bussar men med båtkryssningar och flygresor i programmet.
Min tolfte bok är en liten skrift på 32 sidor.
Här är en av bilderna i boken, en fantastisk bild från något av åren efter kriget. Surahammars Trafik ordnar en av sina första bussresor utomlands. Turen går till Norge och resenärerna har med sig egna tält för övernattning.
Pionjärresa med egna tält. Foto: Omniaresor.
Har skrivit en artikel om Arvid Ridner. Återkommer till honom, nu hinner jag bara runda av med ett par vykort. Först ett gammalt kort från Karlsgatan. Det står så i alla fall, men jag kan inte känna igen mig. Vad är det för gata i förgrunden?
Vykort ur Rolf Södermans samling.
Så till slut, ett vykort från en klassisk plats. Jakobsbergsplatsen. Har inte varit där på år och dag, men jag inbillar mig att det ser likadant ut i dag. Med undantag av bilen förstås. Trevlig helg!
Vykort ur Rolf Södermans samling.
