Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘vera’

VSK tog sig samman och vann över Vetlanda med 7-2. Slutspelsplatsen säkrades. Laget slapp spela en oviss sista match mot Kungälv borta. Jag var beredd på det värsta. Fem raka förluster och ett oräkneligt antal baklängesmål. Svackan var djupare än kanske någonsin i den grönvita bandyhistorien. ”Jag har aldrig upplevt att VSK förlorat fem matcher i rad”, sa Karl-Erik Eckemark. Och han har ju sett en del. Per Tedbrant, som är grundvakt på elitläktaren, var lika bekymrad. ”Jag har aldrig varit med om nåt liknande”, sa han. Per har sett varenda match sedan Rocklunda imvigdes 1956, med ett par enstaka undantag när han helt enkelt inte kunnat. ”Jag räknade ut att jag stått på Rocklunda 1700 timmar, det är ett helt arbetsår”, sa Per.

 

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

 

Både han och Eckemark kunde andas ut efteråt. Äran är räddad. VSK går till kvartsfinal igen, och det blir det man minns efter den säsong som troligen snart är slut. Seriesegrarna Hammarby kommer säkert att välja VSK som motståndare och då spelas första matchen på Rocklunda, förlåt ABB Arena, på söndag. Vinner Hammarby då kan det vara slutspelat i Västerås eftersom nästa två matcher spelas på Zinkensdamm. Om nu inte Bajen väljer någon annan motståndare.

 

Tack till fansen.

Tack till fansen.

 

Ett par bilder från lördagens familjelunch nere på stan. Först stolt farmor med ett av nytillskotten i barnbarnaskaran: Vera. Sedan Elliott och Alex i full färd med att drapera pojkskulpturen på Smedjegatan i vinterkläder.

Vera och farmor.

Vera och farmor.

 

Vinterskulptur.

Vinterskulptur.

 

Apropå Smedjegatan: är det ingen som kan hjälpa Claes Björkstedt att tidsbestämma bilden, i föregående inlägg, på huset i hörnet av Smedjegatan och Stora torget? Här är en annan bild från Smedjegatan, vid korsningen med Vasagatan, från tjugotalet. Jag har nog visat den förut, men vad gör det. Jag börjar få svårt att hålla koll på vad jag visat och inte visat.

 

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Nu ett par stillsamt vackra färgbilder från fyrtiotalet, fotograferade av Carl Henning. Det var en tid sedan jag visade Hennings tidiga färgbilder. Nu är det dags igen. Först en stämningsbild från Fiskartorget, tagen från Stadsparken. Så en gatubild som ni får gissa på var den är tagen.

 

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

 

Var? Foto: Carl Henning.

Var? Foto: Carl Henning.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Jobbar med ett föredrag med bilder till Kulturnatten. Mitt Västerås, eller nåt i den stilen. 20-30 minuter, ska köra det tre gånger under lördagskvällen i VLT:s Åsikten. Nostalgi, förstås. Det ligger i tiden. Har letat fram gamla bilder, börjar få litet struktur, men än är det långt ifrån klart. Hittade en bild från Friluftsteatern i Folkets park, trettiotal. Västeråsarna verkar ha gått man ur huse för att se nåt på scenen. Undrar vad det kan vara? Modet är likartat. Männen i överrockar och hattar, kvinnorna i kappor och hattar. Det verkara vara kyligt. Kanske en lördag i september?

Teatern i Folkets park. Mer än fullsatt. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

Bilden är fin, men den platsar nog inte i föredraget. Inte den här heller, ett vykort från Klippan som visar att det en gång låg en liten servering innanför ingången från Källgatan, där entrén till Blue Moon Bar är i dag.

Klippan, uteservering innanför planket. Vykort.

 

För ganska länge sen fick jag en fråga om jag hade en bild på Strands barnekipering. Nu har jag hittat en bild, från femtio- eller kanske snarare sextiotalet. Det står i alla fall Strands på brandgaveln på Hantverkargatan, butiken låg väl i huset?

Hantverkargatan österut, mot korsningen med Vasagatan. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

 

I dag backade kommunen och tog tillbaka det märkligt dumsnåla beslutet att förbjuda personalen på förskolor att äta tillsammans med barnen. Bra att omprövningen gjordes, och att politikerna tog sitt ansvar och inte kröp bakom den diffusa ridån med ”beställare och utförare” där en politiker i ett känsligt läge kan överlåta beslut och ansvar på några tjänstemän.

I går fyllde vårt fjärde barnbarn Vera två veckor. Jag lade ut en bild på Facebook, som gillades av många. Här kommer den på bloggen också. Mamma Kristiinas stickade ugglemössa är extrafin.

Vera, två veckor och en dag.

 

Det är förunderligt hur bra bilder man kan ta med mobiltelefonen. Även med min gamla modell av Iphone, som inte alls har samma gäng med pixlar som de nyare. Jag cyklade till Vallby i går, med stor höftmöda, för att leverera några Minnen av en stad till Byggnadsvårdsbutiken på friluftsmuseet. Boken har sålt bra där. Jag tog en bild av sluttningen ner mot Svartådalen, fixade till den litet i telefonen och, vips, fick jag något som liknade de instruktionsbilder som fanns i fotoböckerna på femtiotalet.

Pastoral idyll på Vallby.

Mobiltelefonen får tjänstgöra som modem till datorn också. Telias bredband via telefonnätet har legat nere sedan i måndags. Tröttsamt. Men det ska väl lösa sig endera dagen.

Undrar om det regnade i dag?

 

 

 

Läs hela inlägget »

Ett påhopp mitt i alltihop

Jag vet inte om jag ska bry mig. Borde strunta i det. Det har hänt mycket annat och viktigare det senaste dygnet. Men påhoppet var så infamt att jag inte kan låta bli att svara.

I en krönika i dag på VLT:s kultursida beskylls jag av kulturredaktören Kersti Bergold för att hota kulturarvet och gå i tankesmedjan Den nya välfärdens ledband. Vi som överklagat bristen på demokratisk process kring Kokpunkten skulle alltså hota Ångkraftverkets kulturarv.

Är det inte precis tvärtom?

Jag har överklagat det nya avtal som staden skrev med Peab, utan att höra fullmäktige, där det gamla avtalets samband mellan de museala delarna och badet klipptes av. Om det var någon poäng med det första avtalet 2006 så var det ju att byggandet av äventyrsbadet skulle kopplas till en upprustning av ångkraftverket. Detta klarade inte Peab av. Därför klippte man helt sonika banden med kulturarvet. Det får gå hur det vill med det. Äventyrsbadet ska komma i första hand.

Har VLT:s kulturkrönikör grävt i detta? Har hon haft synpunkter? Vet hon vad som hänt? Eller tror hon rentav fortfarande att driftsbidrag på minst en halv miljard kronor av skattepengar under 25 år till ett privat badhusbolag ska rädda ”kulturarvet”? Jag vill påstå att jag är den som påtalat detta i VLT. Det är jag som har berättat om det nya avtalet, och den odemokratiska hanteringen av det, i debattartiklar. Kulturkrönikören borde vara glad över att den debatten väckts, i stället för att måla ut mig som kulturarvets dödgrävare.

Så det där med Den nya välfärden. Det är riktigt att jag får juridisk hjälp av tankesmedjan. Jag har väckt frågan om upphandlingen gått rätt till. Tankesmedjan har hakat på. Jag behöver inte dela alla deras synpunkter för att tacka ja till en juridisk kompetens som jag annars skulle behöva betala dyra pengar för.

Lika litet som Kersti Bergold behöver känna dåligt samvete för att hon under alla år betalats av privat kapital i en liberal tidning för att skriva om kulturarv och annat.

 

Nya pannhuset från ”sjötippen”, som Lillåudden kallades, 1950. Byggnaden mellan turbinhallen till vänster och pannhuset till höger har rivits ut för äventyrsbadet. Foto: Vattenfall.

 

Vad är det viktiga som hänt? Jo, jag måste väl berätta att jag blev farfar i går igen, för tredje gången. Johan och Kristiinas tredje barn, Vera, föddes på Västerås BB i går. Hon vägde respektabla 4,6 kilo och kunde ganska snart betrakta världen med den sunda skepsis som hör till ett kritiskt öga. Välkommen Vera! Det betyder sanning på latin.

 

Vera Eivor Senja Koistila-Lif. Foto: Johan Lif.

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers