Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Henning’

… är inte VSK med längre. Ja, jo, det blir två matcher i Lidköping också, men Villa är klassen bättre. Jag hade tippat 2-6 i dag, det blev 2-7. Med undantag för den första kvarten var VSK aldrig nära. Villa var helt enkelt för bra. Även om några mål slank in litet väl lättvindigt. VSK har ingen spets, ingen fungerande idé för speluppbyggnad och ett försvar som alltför ofta backar för mycket. Tyvärr. Bara att konstatera. Allt talar för att Villa vinner sina två hemma och att det är slutspelat för de grönvita. Då är det bara att se fram mot våren och nästa säsong.

 

Lovande VSK:are i början av trettiotalet. Min morbror femma från vänster.

Lovande VSK:are i början av trettiotalet. Min morbror femma från vänster.

 

Veckan har varit händelserik. I tisdags fick till exempel Västerås humanistiska förbund ny ordförande. Staffan Rune avgick efter sju år. Jag sitter i valberedningen och lyckades, tillsammans med Assar Hansson, hitta en värdig efterträdare: exbispen Claes-Bertil Ytterberg. Han valdes vid årsmötet, efter det intressanta föredraget av Ulla Berglindh om chefredaktören Torgny Segerstedts liv.

 

Nyvalde ordföranden Claes-bertil Ytterberg till höger med delar av styrelsen, från vänster: Sune Sandström, Kerstin Myrdal, Katarina Winman Klanger och Marianne Cedervall.

Nyvalde ordföranden Claes-bertil Ytterberg till höger med delar av styrelsen, från vänster: Sune Sandström, Kerstin Myrdal, Katarina Winman Klanger och Marianne Cedervall.

 

Som västeråsare tycker jag kanske att Ulla Berglindh kunde ha berättat mer om Anders Y Pers som också hörde till dem som kritiserade Hitler och Tyskland och som fick upplagor beslagtagna på order av regeringen. AYP har skrivit om när polisen kom upp på VLT:s redaktion för att beslagta dagens tidning efter en misshaglig artikel om de tyska fånglägren i Norge. AYP pekade på en bunt tidiningar och sa: ”Ta dom där”. Alla andra exemplar hade redan gått ut till prenumeranterna…

Humanistiskas nästa program är ett föredrag av Kjell Albin Abrahamsson om Ryssland den 19 mars kl. 19 i Kyrkbacksgården. Blir säkert intressant.

 

Slottsgatan mot söder med VLT-fastigheten, 1950-tale eller tidigt 1960-tal. Foto: Rivningsarkivet, Stadsarkivet.

Slottsgatan mot söder med VLT-fastigheten, 1950-tale eller tidigt 1960-tal. Foto: Rivningsarkivet, Stadsarkivet.

 

I dagarna har det öppnats en utställning på Nobelmuseet i Stockholm med föremål som betytt något för Tomas Tranströmers diktning. Där finns en liten stämningsfull oljemålning som heter En man går i regn. Den målades av västeråsaren Anders Berggren till Julsalongen i Konstmuseet 1984. Tomas Tranströmer såg den och sa att han tyckte mycket om den. Anders Berggren gav målningen till Tranströmer som present vid Carlsbrödrafesten några veckor senare. Efter det hängde tavlan i det blå huset på Runmarö, och nu alltså på Nobelmuseet i Börshuset.

 

Anders Berggrens målning En man går i regn.

Anders Berggrens målning En man går i regn.

 

Anders Berggren har förresten problem med en teckning, eller om det är ett träsnitt, som föreställer det gamla gymnasiet strax öster om Domkyrkan, som startades av Rudbeckius 1623 och som stod kvar till mitten av 1800-talet. Vem är konstnären? Anders behöver veta inför ett kommande nummer av Arosbrödernas eminenta lilla tidskrift Arosiensis.

 

Collegium Sapientiae. Vad heter konstnären?

Collegium Sapientiae. Vad heter konstnären?

 

I min bok 1917 finns en bild av Aseas speceriaffär på Kopparbergsvägen som bolaget öppnade under orosåret för att hjälpa sina anställda med livsmedel. Kjell-Åke Grandin skriver nu att hans morfar Sven Stenberg är en av de tre personerna på bilden. Det är han som står längst till höger. Han är 26 år gammal. Mannen i mitten, en ung man, är troligen Kjell-Åkes mammas morbror, Ernfrid Gustafsson, som var född 1900 och som tidigare hade hjälpt Sven i handelsboden i Medåker. Familjen flyttade till Västerås på hösten 1917. Nya dagar, nya kunskaper.

 

Aseas speceriaffär 1917. Foto: ABB-arkivet, Länsmuseet.

Aseas speceriaffär 1917. Foto: ABB-arkivet, Länsmuseet.

 

Det har varit mycket skidor på teve. Litet för mycket. Särskilt skidskytte, där det bara är norrmän som vinner. Hur gör dom? Tränar dom skidskytte i skolorna?

På den trevliga FB-sajten Du vet att du är från Västerås om… läggs ut massor av spännande bilder. Ibland tummar man på upphovsrätten, men det mesta sker förstås i god tro. Och debatten och minnena trängs i kommentarfälten. Kul att det blivit ett sådant uppsving för bilder från gamla Västerås, då behöver jag inte uppdatera min blogg  lika ofta som tidigare. I dag avslutar jag med en ännu en fin färgbild från fyrtiotalet, signerad Carl Henning. Det är en bild från gamla hamnen. En ångbåt i passagerartrafik på Stockholm. Rök. Bleka färger. Underbart vackert. Jag publicerar Hennings bilder med tillstånd av sonsonen Lars Henning. Tack!

 

Ångbåt i gamla hamnen på fyrtiotalet. Foto: Carl Henning.

Ångbåt i gamla hamnen på fyrtiotalet. Foto: Carl Henning.

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

VSK tog sig samman och vann över Vetlanda med 7-2. Slutspelsplatsen säkrades. Laget slapp spela en oviss sista match mot Kungälv borta. Jag var beredd på det värsta. Fem raka förluster och ett oräkneligt antal baklängesmål. Svackan var djupare än kanske någonsin i den grönvita bandyhistorien. ”Jag har aldrig upplevt att VSK förlorat fem matcher i rad”, sa Karl-Erik Eckemark. Och han har ju sett en del. Per Tedbrant, som är grundvakt på elitläktaren, var lika bekymrad. ”Jag har aldrig varit med om nåt liknande”, sa han. Per har sett varenda match sedan Rocklunda imvigdes 1956, med ett par enstaka undantag när han helt enkelt inte kunnat. ”Jag räknade ut att jag stått på Rocklunda 1700 timmar, det är ett helt arbetsår”, sa Per.

 

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

 

Både han och Eckemark kunde andas ut efteråt. Äran är räddad. VSK går till kvartsfinal igen, och det blir det man minns efter den säsong som troligen snart är slut. Seriesegrarna Hammarby kommer säkert att välja VSK som motståndare och då spelas första matchen på Rocklunda, förlåt ABB Arena, på söndag. Vinner Hammarby då kan det vara slutspelat i Västerås eftersom nästa två matcher spelas på Zinkensdamm. Om nu inte Bajen väljer någon annan motståndare.

 

Tack till fansen.

Tack till fansen.

 

Ett par bilder från lördagens familjelunch nere på stan. Först stolt farmor med ett av nytillskotten i barnbarnaskaran: Vera. Sedan Elliott och Alex i full färd med att drapera pojkskulpturen på Smedjegatan i vinterkläder.

Vera och farmor.

Vera och farmor.

 

Vinterskulptur.

Vinterskulptur.

 

Apropå Smedjegatan: är det ingen som kan hjälpa Claes Björkstedt att tidsbestämma bilden, i föregående inlägg, på huset i hörnet av Smedjegatan och Stora torget? Här är en annan bild från Smedjegatan, vid korsningen med Vasagatan, från tjugotalet. Jag har nog visat den förut, men vad gör det. Jag börjar få svårt att hålla koll på vad jag visat och inte visat.

 

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Nu ett par stillsamt vackra färgbilder från fyrtiotalet, fotograferade av Carl Henning. Det var en tid sedan jag visade Hennings tidiga färgbilder. Nu är det dags igen. Först en stämningsbild från Fiskartorget, tagen från Stadsparken. Så en gatubild som ni får gissa på var den är tagen.

 

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

 

Var? Foto: Carl Henning.

Var? Foto: Carl Henning.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Törs knappt läsa tidningen längre. Man dör i förtid om man äter kött, risken för prostatacancer ökar när man dricker mjölk, man blir egoistisk av sociala medier och fett är både bra och dåligt, beroende vilken dietprofet man tror på. Vin och choklad törs jag inte tänka på. Eller är det kanske bra? Kaffe vete sjutton, men grönt te lär vara bra för reumatism. Nä, nu slutar jag. Känner mig lika tom i huvudet som de här tre figurerna, fångade på auktionsbyrån förra veckan.

Tänka fritt är stort.

Bilden från korsningen Stora gatan och Kopparbergsvägen häromdan gav en skrälldus med kommentarer och nostalgiska tillbakablickar. Det är väl bara att röra om mer i minnesgrytan och publicera ytterligare ett par bilder från den där delen av vårt stolta Aros. Håll till godo. Men glöm inte det här ett socialt medium och att det kan vara farligt, vanebildande och bidra till ett inkrökt egoistiskt sätt att vara.

Kopparbergsvägen mot norr, Folkets hus i fonden stod klart 1959. Kaedingska huset till höger. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Stora gatan mot väster, från Kopparbergsvägen. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Så ännu en av Carl Hennings fina färgbilder från tidigt fyrtiotal. Här har han gått ner för en av de trappor som fanns i stenmuren längs Svartån intill Hamngatan och Vasaparken. Ett par pojkar i kortbyxor och knästrumpor. En roddbåt. Impressionistiskt skimmer.

Roddbåt i Svartån. Foto: Carl Henning.

Läs hela inlägget »

Tänkte gå på Hattfabriken. Nöjde mig med en bamsekorv på torget. Korvhandlaren vet att jag bara vill ha senap. Känns tryggt.

Körde till Fläckebo häromdan för att hämta en pdf till en liten bok jag skrivit om en resebyrå som fyller 90 år. Stannade till vid den nedlagda macken i Sätrabrunn. Det är sådana där bensinstationer som hamnar i böcker med titeln K-märkt. Mackar med minnen av Roy och Roger eller vad de nu hette som en gång hade en mack ihop. Man kan fortfarande ana doften av olja och bensin. Men om jag ska vara ärlig doftade det mest kogödsel från åkrarna intill.

Mack, Sätrabrunn.

I dag publicerades del två av Carl Hennings färgbilder från tidigt fyrtiotal i serien Frågor om förr i VLT. Jag har fått fler bilder, än de som publicerats, från sonsonen Lars Henning. Titta på den här, till exempel. En flicka i rött i Vasaparken med en stor tegelkolloss i bakgrunden.

Flicka i Vasaparken. Foto: Carl Henning.

Huset bakom är förstås gamla varmbadhuset vid Trädgårdsgatan, en gata som inte längre finns, men som gick från Fiskartorget bort mot Kopparbergsvägen. Varmbadhuset revs för femtio år sedan.

Här är ett annat hus som inte längre finns kvar, huset med Hotell Fenix längst ner på Stora gatan mot Kopparbergsvägen. Huset där Ringbaren låg står däremot kvar och är en del av Gallerian. Jag kan inte se vilket nummer bussen har som svänger vänster in på Kopparbergsvägen. Men en sak äruppenbar: bilden är tagen före 1967.

Stora gatan, femtiotal eller tidigt sextiotal. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

Låt oss ta en till, när vi ändå håller på. Många minns Systrarna Ericssons hembageri, när det låg i det numera rivna huset i Hantverkargatans fond mot Sturegatan. Här är den västra ingången till Gallerian i dag.

Systrarna Ericsson. Foto: SBK, Stadsarkivet.

Till sist, jag slog av teven i kväll efter en ful tackling mot sargen i kvartsfinalen mellan AIK och Luleå. Hemmaspelaren for med huvudet före in i sargen och bars ut med befarade nackskador. Kanske gick det bra, jag vet inte. Jag slog som sagt av när kommentatorn Arto Blomsten försvarade tacklingen mot ryggen med att ”om man kan skydda sig med att vända ryggen mot en motståndare börjar det likna bandy”, eller nåt i den vägen. Om man inte får smälla in en kille i sargen med huvudet före så blir det lika mesigt som i bandy. Jag föredrar bandy.

Läs hela inlägget »

Jobbig bilresa till Zinken i går. Vad skulle jag där att göra? Fin stämning visserligen. Lågsniffande flygplan, måne, utomhusbandy. Träffade veteraner som Jonas Johansoon och Göran Rosenberg. Hans Elis skymtade på läktaren. Men, som sagt, varför? VSK har tappat spelet, eller rättare sagt: Stefan Karlsson har listat ut hur man stoppar de attacker som nästan undantagslöst dras upp av Joneby och Holmgren, nu när Ted Andersson är hämmad av skador och Engström sjuk. Hur ska detta sluta? Inte blev det bättre av att jag var sömndimmig i morse och inte hann gnugga ögonen innan frosten kröp på mig ute i trädgården.

Frostmorgon.

 

Om man ska se gårdagsmatchen med grönvita ögon säger man så här: Bajens första mål var onödigt, en slarvig bakåtpass av Knutson gav hörnan; Sjöstrom kunde ha fått straff när han bröt igenom i första och fick slag på klubban; Bajens andra föregicks av en interference; Jonas Nilssons skott kunde ha gått in… men visst var Hammarby bättre.

Det är nåt visst med bandy utomhus...

 

Läs gärna tidigare kommentarer. Mycket lokalhistoria sprids om Bomansgatan, Skallberget och om husen på Stora gatan där Yngve Swenson hade sitt huvudkontor och utställningshall, bredvid Bergius järnhandel (guldsmeden och antikvitetshandlaren hette Strinnholm). Swenson öppnade på Stora gatan 53 redan 1919. Tio år senare byggde han ett garage på Kopoparbergsvägen och 1936 en verkstad och fabrik för Aros-Tippen på Pilgatan. Här kommer ett par bilder.

Yngve Swensons på Stora gatan 53. Foto: Stadsarkivet.

 

Bilhall i Västerås. Kan vara Yngve Swensons, antingen på Kopparbergsvägen eller på Pilgatan. Foto: Olle Strömbergs samling.

 

I dag publicerades det första av två avsnitt med Carl Hennings färgbilder från tidigt fyrtiotal i Frågor om förr i VLT. Några av dem har ni sett här på bloggen tidigare. Här är en som inte publicerats, vare sig här eller i VLT. Kolla in mannen med väskorna på Vasagatan, nästan ända nere vid Vasaparken. Passagen genom Stadshuset går där i dag. Mannen kommer säkert från Centralstationen, han har passerat över Trädgårdsgatan och är på väg upp mot stan, förbi John H Ericssons röda magasin, som numera är flyttat till Lögarängshamnen.

Början av Vasagatan, tidigt fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

Läs hela inlägget »

Promenerade i vårsolen vid Öster Mälarstrand. Tittade på alla som halkade runt på den blanka isen. Grillade korv på restaurangens uteplats. Väntade på att klockan skulle bli kvart över ett.

Öster Mälarstrand i slutet av februari.

Kvart över ett började det. Första kvartsfinalen mellan Hammarby och VSK på Zinken. Klassisk bandytid. Jag stannade hemma och såg matchen på teve. Stor underhållning, även om domaren kom att spela en för stor roll. Först fick Patrik Nilsson rött kort för en struntsak, sen visade domare Fager ut till höger och vänster, kompenserade och bedömde felskär som ruff. VSK hämtade upp 0-3 till ledning 4-3 i andra, mycket tack vare ett tjog utvisningar på hemmalaget. Hammarby kvitterade, inledde förlägningen tre man kort, men VSK åkte genast på två kompensationsutvisningar, varav den sista på Holmberg var obegriplig. Hammarby vann till sist, kanske var det rättvist trots allt. Nu ser vi fram mot hemmamatcher på tisdag och fredag. Med bättre domare. Jag kan inte visa någon bild från Zinken, så varför inte köra ett gammalt knäpp av fotografen Krassing från en final på Stadi0n på trettiotalet (tror jag), mellan VSK och Karlstad-Göta (tror jag). Robusta målburar, måldomare med flagga och mycket folk.

Bandyfinal på Stockholms stadion. Foto: EW Krassing.

Carl Henning fotograferade is, han också. Tidigt fyrtiotal. Färg. Den här bilden är från bron nere vid Svartåns utlopp i hamnen. Bron var fortfarande av trä. Den låg ungefär där dagens bro går fram på Kungsängsgatan. Det verkar som om några karlar skickats fram för att röja bland issjoken som hotar träbrons fundament i vårfloden.

Vårflod i Svartån, fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

 

Till sist, en hälsning till Pekingresenärerna: Nu finns nya bilder inlagda under fliken ”Peking februari 2012″ här ovan.

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers