Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Svartån’

Bro över bruna vatten

Lång dag på stan. Träffade många intressanta människor. Åt på Nya Hattfabriken. Var på Karlsgatan och på Ottar. Vet inte var jag ska börja. Jo, jag vet. Jag träffade Anders Lerner sent på eftermiddagen. Ni minns vä Anders? Killen från Södertälje som var teaterchef här i stan fem-sex år under slutet av nittiotalet och något år in på detta sekel. Efter sex år som teaterchef i Malmö är han tillbaka i Södertälje, som chef för det kommunala kulturhuset Luna. Men han säger att han känner sig hemma här i stan, ja han påstår till och med att Västerås har en atmosfär som få andra städer. Det kunde man inte tro.

 

Anders Lerner tillfälligt tillbaka i stan.

 

Vi pratade om allt mellan våra himlar och jordar. Han fick en reservskidspets av mig, bara en sån sak. Och nödraketer. Fyrtio år gamla, men de kanske fungerar. Anders Lerner funderar nämligen på att åka skidor i Sarek i april. Kanske ensam. Då behöver han all hjälp. Om han inte lockar med sig sin svåger Hans Elis Johansson, en gång bandyspelare, nu medfinansiär till Mikael Genbergs undervattenshotell på Pemba i Indiska Oceanen. Visste ni att Anders Lerner har bestigit Kebnekaise på vintern, ensam, via Durlings led? Det är inte alla som gjort det.

På väg till Hattfabriken gick jag över den bruna Svartån. Någon har börjat virka på staketet på bron vid Klippans parkering. Har jag missat något? Vad är detta?

Virkad bro.

 

Blev så insipirerad av denna brokonst att jag tog en bild av ån och gjorde om den till en stil som Arthur Enok Andersson nog skulle ha gillat.

Svartån i Arthur Enok-tappning.

 

Efterlyste en bild igår av macken i Irsta på femtiotalet, på uppdrag av Kjell Björk i Irsta hembygdsförening. Fick en bild på mejl i dag från Brigitta Johansson som fotograferade macken i februari 1961 tillsammans med kompisen Gunilla. Här Kjell, den är väl inte så dum:

 

Macken i Irsta. Foto från Birgitta Johansson.

 

Avrundar med en bild på en klassisk entré. Första och andra klass. Ni vet var.

Klassisk entré på Trädgårdsgatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

 

Jo, en sak till. Vet ni att det ska öppna ett kulturkafé på Badhusgatan med namnet Nietzsche? Jag måste alltid kolla att jag stavar hans efternamn rätt, annars kan ju folk tro att jag är dum. Hans filosofi har jag aldrig förstått, men ju fler kulturkaféer, desto bättre.

 

Kommande intellektuellt fika på Badhusgatan.

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

I går sommar, i dag mer normal vårvärme. Vitsippsbackarna är magiska, grönskan så där skir som den bara är ett par veckor på hela året. Försöker njuta, men allergitårarna rinner. Cyklade ner i ljuset till stan för ännu ett möte om septembers tänkta nostalgibåt. Det är inte min idé, som någon trodde. Men jag är ombedd att vara med och visa bilder och prata om det Västerås som en gång var. Sen ska det förstås vara en massa annat. Intressanta personer, spännande musik, utställningar. Bara för västeråsare. Jag lär återkomma när och om planerna klarnar. Tills dess får ni titta på ett par bilder jag tog på en musikfest på Djäkneberget 1973. Ungdomarna, som såg den ljusnande framtiden, är i dag plus 55 eller plus 60. Tiden springer fortare än en dopad hundrameterslöpare. Nostalgibåten väntar.

Blivande pensionärer på Djäkneberget.

Lyssnar på Pugh 1973.

Såg en häger på Björnön häromdan. Den satt på en brygga och väntade på någon. Hovmästaren kanske?

Brygghäger.

När jag pratar och visar bilder brukar jag berätta om Barbro Stenberg, 92 år, som ringde mig efter en artikel om Hakonshus och berättade att hon var född bakom ett draperi på ett kafé på nedre botten i huset intill. Barbro hade aldrig sett kaféet på bild förut. Berättelsen rymmer mycket mer, som jag inte får rum med här. Jag talade bara med Barbro på telefon. I dag fick jag en bild på henne, från Hammarby mötesplats. Anette Wennerström hade hört mig berätta och träffade Barbro, som förlöstes av Pila-Britta på Café Dalom på Hamngatan 1920.

Barbro Stenberg från Café Dalom. Foto: Annette Wennerström.

Vi kör väl bilden på Hamngatan i repris, med de två hästekipagen som väntar på kuskarna som tagit en paus på Café Dalom. Kaféet ägdes av Barbros mormor, hennes mamma serverade där. En av dem hon serverade var hamnsjåaren Frans som blev Barbros pappa.

Hakonshus och Café Dalom. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Här är en annan bild på Hamngatan, tagen mot norr från hamnen. Hakonshus till vänster, SWB-huset vid bommarna. Två av husen till höger, hitom bommarna, finns kvar än i dag. Ångbåten heter Helgarö.  Huset med två torn uppe i stan, om ni kan se dem på era skärmar, är Missionskyrkan vid Engelbrektsplan.

Hamngatan mot norr. Foto: Ernst Blom (delförstoring), Länsmuseet.

Gårdagens bildgåta var förstås hämtad från Kungsgatan, där VLT i dag vänder sin norra glasfasad mot Klipper hotel och Blue Moon bar. Här kommer en annan bild på Kungsgatan, tagen från torget mot väster. Tjusig reklam för fiskaffären där Circus ligger i dag.

Kungsgatan. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

Så här såg Kungsgatan ut litet längre upp, jämfört med bildgåtan. De två äldre husen på gårdagens bild syns längre ner.

När Blue Moon Bar fortfarande hette Klippan. Foto: SBK, Stadsarkivet.

För övrigt tycker jag det är bra att VLT äntligen publicerar namn när tidningen berättar om grov ekonomisk brottslighet där våra skattepengar hanteras omdömeslöst. Mer sådant. Namnpubliceringar ställer högre krav på exakthet i artiklarna. Men de måste förstås vara motiverade utifrån ett allmänintresse och undantagen är legio.

Som avslutning en klassisk bild på ett av Svartåns hängande dass, lika klassiska som Babylons hängande trädgårdar. Kräftorna frodades i vattnet under dassen.

Hängande dass. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Törs knappt läsa tidningen längre. Man dör i förtid om man äter kött, risken för prostatacancer ökar när man dricker mjölk, man blir egoistisk av sociala medier och fett är både bra och dåligt, beroende vilken dietprofet man tror på. Vin och choklad törs jag inte tänka på. Eller är det kanske bra? Kaffe vete sjutton, men grönt te lär vara bra för reumatism. Nä, nu slutar jag. Känner mig lika tom i huvudet som de här tre figurerna, fångade på auktionsbyrån förra veckan.

Tänka fritt är stort.

Bilden från korsningen Stora gatan och Kopparbergsvägen häromdan gav en skrälldus med kommentarer och nostalgiska tillbakablickar. Det är väl bara att röra om mer i minnesgrytan och publicera ytterligare ett par bilder från den där delen av vårt stolta Aros. Håll till godo. Men glöm inte det här ett socialt medium och att det kan vara farligt, vanebildande och bidra till ett inkrökt egoistiskt sätt att vara.

Kopparbergsvägen mot norr, Folkets hus i fonden stod klart 1959. Kaedingska huset till höger. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Stora gatan mot väster, från Kopparbergsvägen. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Så ännu en av Carl Hennings fina färgbilder från tidigt fyrtiotal. Här har han gått ner för en av de trappor som fanns i stenmuren längs Svartån intill Hamngatan och Vasaparken. Ett par pojkar i kortbyxor och knästrumpor. En roddbåt. Impressionistiskt skimmer.

Roddbåt i Svartån. Foto: Carl Henning.

Läs hela inlägget »

Promenerade i vårsolen vid Öster Mälarstrand. Tittade på alla som halkade runt på den blanka isen. Grillade korv på restaurangens uteplats. Väntade på att klockan skulle bli kvart över ett.

Öster Mälarstrand i slutet av februari.

Kvart över ett började det. Första kvartsfinalen mellan Hammarby och VSK på Zinken. Klassisk bandytid. Jag stannade hemma och såg matchen på teve. Stor underhållning, även om domaren kom att spela en för stor roll. Först fick Patrik Nilsson rött kort för en struntsak, sen visade domare Fager ut till höger och vänster, kompenserade och bedömde felskär som ruff. VSK hämtade upp 0-3 till ledning 4-3 i andra, mycket tack vare ett tjog utvisningar på hemmalaget. Hammarby kvitterade, inledde förlägningen tre man kort, men VSK åkte genast på två kompensationsutvisningar, varav den sista på Holmberg var obegriplig. Hammarby vann till sist, kanske var det rättvist trots allt. Nu ser vi fram mot hemmamatcher på tisdag och fredag. Med bättre domare. Jag kan inte visa någon bild från Zinken, så varför inte köra ett gammalt knäpp av fotografen Krassing från en final på Stadi0n på trettiotalet (tror jag), mellan VSK och Karlstad-Göta (tror jag). Robusta målburar, måldomare med flagga och mycket folk.

Bandyfinal på Stockholms stadion. Foto: EW Krassing.

Carl Henning fotograferade is, han också. Tidigt fyrtiotal. Färg. Den här bilden är från bron nere vid Svartåns utlopp i hamnen. Bron var fortfarande av trä. Den låg ungefär där dagens bro går fram på Kungsängsgatan. Det verkar som om några karlar skickats fram för att röja bland issjoken som hotar träbrons fundament i vårfloden.

Vårflod i Svartån, fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

 

Till sist, en hälsning till Pekingresenärerna: Nu finns nya bilder inlagda under fliken ”Peking februari 2012″ här ovan.

 

Läs hela inlägget »

Visade bilder på stor filmduk i en salong i Filmhuset i onsdags, inbjuden av Arosbröderna, gamla elever på läroverket/Rudbeckianska som minns sin skoltid och sitt Västerås. Vi var över 100 personer, de flesta utflyttade till Stockholm eller till andra exotiska platser. Sorl, mingel, så mina gamla nostalgiska bilder från hemstaden.

Hade du också Kasper i svenska? Arosbröderna minglar i Filmhuset.

 

Borde kanske ha varit på Zinken i kväll. Om VSK vinner mot Hammarby blir det en riktig STORMATCH här i stan nästa lördag. VSK mot Sandviken med diverse jippon i hallen. Givet med storpublik. Och jag som är i Peking då…

Klippte mig hos Sune på Figaro i går. Alltid lika trevligt. Den här gången plockade han fram ett album med några mycket gamla foton från stan, bland annat en bild av den medeltida hospitalskyrkan som revs för att ge plats åt Stora Westmannia i slutet av 1880-talet. Det finns ytterst få bilder av den omtalade kyrkan, som många undrar hur den kunde rivas. Det var stans sista större medeltida byggnad, med undantag av Domkyrkan. Huset ligger till vänster på bilden, nedanför syns det timrade hospitalet och inloppet till Lillån. På andra sidan Svartån skymtar Wickholms kvarn, också det en viktig byggnad i lokalhistorien.

Hospitalskyrkan till vänster. 1870- eller tidigt 1880-tal. Foto: OIof Wiklund.

Jag har också fått två bilder från Stora gatan från trettiotalet. Först en bild på en buss på linjen ”Flygfältet – Johannisberg” utanför biografen Skandia vid Källgatan, så en bild på stans första Epa-varuhuset som låg ungefär där Ampère ligger i dag. Enhetsprisvaruhuset, där alla varor till en början kostade lika mycket, eller lika litet. I konfektaffären till vänster köpte jag bröstsocker på snöre på väg hem från matinéerna på femtiotalet.

Buss från Johannisberg på Stora gatan vid Skandia. Okänd fotograf.

 

Epa på Stora gatan. Okänd fotograf.

Läs hela inlägget »

Dammsuger, skakar mattor. Tar en paus. Nödvändigt med pauser. Tittar ut över trädgården där snön yr. Bara att acceptera. Bläddrar bland de fina vinterbilderna i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet. De är från 1920-talets småstad, där Asea ännu inte hade blivit riktigt, riktigt stort. Jag är litet osäker på var fotografen stått på ett par av bilderna.

Är det Stockholmsvägen? Strax öster om Folkets park? Foto: Stadsarkivet.

 

Här råder ingen tvekan: Stora gatan, nedanför Oxbacken. Bergius tycks ännu inte ha öppnat järnhandeln till höger, men Yngve Swensons Fordhall är igång litet längre ner.

 

Vad är det här? Är det Biskopsbron i bakgrunden? I så fall skulle Aroseken ha sitt hus till höger i dag.

 

Nu väntar dammsugaren på nya insatser. Sedan laddning inför kvällens barnvakteri. Trevlig helg!

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers