Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Öster Mälarstrand’

Pustar ut efter en lång debatt med förre landshövdingen Jan Rydh på Facebook om journalister och politik. Den kanske inte är slut än. Med Facebook vet man aldrig. Nu har en annan exhövding blandat sig i: Mats Svegfors. Jag ska inte referera debatten här, konstaterar bara att Facebook är en fantastisk uppfinning.

Vintern fortsätter. Den känns evig. Tror vi fick första snön i november. Sen har det bara fortsatt. Gjorde det bästa av saken i veckan. Promenerade på Björnön. Jag var inte ensam. Busslast efter busslast av skolelever lastades av för att åka pulka, skidor, skridskor eller för att bara vara i vintern. Västerås stad var förutseende som en gång köpte in större delen av denna vackra ö.

Skidbacken på Björnön.

Skidbacken på Björnön.

I går gick jag en kvällspromenad längs Öster Mälarstrand. Månen var nästan full, kvällsljuset gav en föraning om den tid som snart kommer. En molnbank drog fram över Mälaren där gösarna står tysta under den tjocka isen.

Mot Östra holmen, väntan på vår.

Mot Östra holmen, väntan på vår.

Jag har slutat skriva Frågor om förr, men jag inte slutat att ställa mina egna frågor om gamla Västerås. För en tid sedan läste jag att Konsum faktiskt hade ett mindre varuhus på Köpmangatan innan varuhuset på torget byggdes vid mitten av trettiotalet. Hur såg det varuhuset ut? Jag visste inte att adressen var 1B, förrän vännen Jan-Åke Alkeblad grävde fram en ritning från 1927 på Kooperativa föreningen Sveas ombyggda hus på Köpmangatan 1B. Här är ritningen, följd av en bild på huset i dag.

Konsums första varuhus på Köpmangatan.

Konsums första varuhus på Köpmangatan.

Huset på Köpmangatan i dag.

Huset på Köpmangatan i dag.

I dag håller Folkebrants till där med sin butik för herrkläder. Enligt en ritning gick det en trappa direkt upp till andra våningen innanför entrén i det gamla varuhuset. Vore kul med bilder därifrån. Konsum flyttade som sagt till torget efter några år. Då flyttade Jordbrukarbanken in där, senare Sveriges Kreditbank. Efter det har bland annat Ticket huserat på Köpmangatan 1B.

Nu kommer det intressanta. Jag har två bilder till med adress Köpmangatan 1B. Först en bild på Hanna Lindholms dockaffär från 1915. Och sedan en bild på ett bankpalats, Svenska Handelsbanken från 1918 med samma adress! Kunde det verkligen vara samma hus. Titta här.

Hanna Lindholms dockaffär 1915. Foto: Länsmuseet.

Hanna Lindholms dockaffär 1915. Foto: Länsmuseet.

Dockaffären på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Dockaffären på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Handelsbanken på Köpmangatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Handelsbanken på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Jo, det är samma hus. Ritningar visar att Handelsbanken lät bygga om huset med dockaffären i slutet av tiotalet. Dockaffären flyttade över till Köpmangatan 12 där Sigma ligger numera, och blev föregångaren till Hobbylek, den leksaksbutik som vid mitten av 1900-talet drevs av farföräldrarna till dagens bandyspelare i Edsbyn, Daniel Liw och hans tränande bror Thomas.

När Handelsbanken efter några år flyttade ner till Mälarprovinsbankens hus vid Stora gatan byggdes Köpmangatan 1B om igen. Nu till Konsum. Inte för att jag vet om detta är viktigt, men kul att forska i är det.

Apropå bandy. Trist med VSK. Men väntat. Det är inte mycket som stämt. En seger på de senaste åtta matcherna, eller vad blev det? Och 24 baklängesmål på tre kvartsfinaler. Skämmigt. Jag vet att truppen var tunn, men nog hade jag hoppats på att flera spelare skulle utvecklas. Här är en bild från en av de senaste hemmamatcherna som får symbolisera säsongen. Hörnor är inte roliga för det försvarande laget, jag vet det. En bandyboll kan göra ont. Men hörnor är tillåtna och en del av spelet och då får man inte vända sig bort som de här spelarna gör. De har ingen aning om var skottet kommer eller om de blir lurade av en variant. Jag tänkte på Göran Boström som drömde om att då rusa på en hörna i en SM-final och täcka bollen med näsan…

Förskräckta grönvita.

Förskräckta grönvita.

Jag glömde berätta att en av Carl Hennings färgbilder, som jag frågade om för nån vecka sedan, var tagen på Trädgårdsgatan, nära hörnet vid Fiskartorget. Här är en annan luring, fast egentligen ganska lätt.

Häst på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Länsmuseet.

Häst på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Promenerade i vårsolen vid Öster Mälarstrand. Tittade på alla som halkade runt på den blanka isen. Grillade korv på restaurangens uteplats. Väntade på att klockan skulle bli kvart över ett.

Öster Mälarstrand i slutet av februari.

Kvart över ett började det. Första kvartsfinalen mellan Hammarby och VSK på Zinken. Klassisk bandytid. Jag stannade hemma och såg matchen på teve. Stor underhållning, även om domaren kom att spela en för stor roll. Först fick Patrik Nilsson rött kort för en struntsak, sen visade domare Fager ut till höger och vänster, kompenserade och bedömde felskär som ruff. VSK hämtade upp 0-3 till ledning 4-3 i andra, mycket tack vare ett tjog utvisningar på hemmalaget. Hammarby kvitterade, inledde förlägningen tre man kort, men VSK åkte genast på två kompensationsutvisningar, varav den sista på Holmberg var obegriplig. Hammarby vann till sist, kanske var det rättvist trots allt. Nu ser vi fram mot hemmamatcher på tisdag och fredag. Med bättre domare. Jag kan inte visa någon bild från Zinken, så varför inte köra ett gammalt knäpp av fotografen Krassing från en final på Stadi0n på trettiotalet (tror jag), mellan VSK och Karlstad-Göta (tror jag). Robusta målburar, måldomare med flagga och mycket folk.

Bandyfinal på Stockholms stadion. Foto: EW Krassing.

Carl Henning fotograferade is, han också. Tidigt fyrtiotal. Färg. Den här bilden är från bron nere vid Svartåns utlopp i hamnen. Bron var fortfarande av trä. Den låg ungefär där dagens bro går fram på Kungsängsgatan. Det verkar som om några karlar skickats fram för att röja bland issjoken som hotar träbrons fundament i vårfloden.

Vårflod i Svartån, fyrtiotal. Foto: Carl Henning.

 

Till sist, en hälsning till Pekingresenärerna: Nu finns nya bilder inlagda under fliken ”Peking februari 2012″ här ovan.

 

Läs hela inlägget »

Först måste jag berätta att jag åt något jag aldrig tidigare ätit till lunch: en falukorvstournedos, en stor bit falukorv nedstoppad i potatismos och garnerad med diverse grönt och konstfärdigt sprayad brunsås. Gott. Plats: Bryggan på Öster Mälarstrand, ett ställe som bara blir bättre och bättre. Rekommenderas.

Tournedos på falukorv.

 

Dagens Frågor om förr innehöll tre sällan sedda bilder från Västerås 1939, som Nordiska museets fotograf Brynolf Hellner tog på uppdrag av staden. Hellner dokumenterade den småstad som var dömd att försvinna. Jag har fått tillstånd av museet att visa bilderna här på bloggen också, eftersom jag fått kommentarer till dem. Vi börjar med den fina bilden på farbrorn som sitter på den upphöjda trottoaren i Oxbacken och beundrar den stillsamma livet på gatan.

Oxbacken 1939. Foto: Brynolf Hellner, Nordiska museet.

 

Bengt Frend ringde när han sett bilden på farbrorn. Han vet vem det var. ”Det är min mormorsfar som sitter där. Han hette Leonard Eriksson och skulle snart flytta till Stora gatan 90, eftersom huset i Oxbacken skulle rivas.” Leonard Eriksson var diversearbetare och gift med Karolina. De hade två döttrar, Hulda och Fina. Bengt Frend undrar också om det är någon som vet varför det vita huset längst uppe i backen kallades ”Ärtskuttan”…

Nästa bild visar hur Stora gatans södra sida såg ut mellan Slottsgatan och Källgatan 1939. Här ligger Länsförsäkringars hus i dag, med bland annat Musikbörsen och Kinakrogen Hongkong. Fyra kvinnor promenerar framför Elsa Lundgrens Konfekt & Choklad på Stora gatan 37. När Yvonne Härvsgård fick se bilden blev hon glad och mejlade mig: ”Elsa Lundgren var min farmor. Hon gick bort på fyrtiotalet och jag träffade henne aldrig. Min farfar Hilmer Lundgren var kakelugnsfabrikör.”

Elsa Lundgrens Konfekt & Choklad på Stora gatan 37 år 1939. Foto: Brynolf Hellman, Nordiska museet.

 

Hilmer Lundgren tillverkade kakelugnar i Sala. När den fabriken brann flyttade han till Västerås och öppnade an kakelaffär. Var kan den ha legat, undrar Yvonne Härvsgård. Jag har inget bra svar. Men håll med om att bilderna här ovan är fina!

Läs hela inlägget »

Skrev hela dan i går. En deadline hotade. Måste vara klar så att jag hinner packa i dag, reser till Ryssland i morgon. När datorn var avslagen cyklade vi ner till bryggkrogen på Öster Mälarstrand, träffade några vänner och filosoferade över hur det kan komma sig att det är sommar redan före Valborg.

Bryggkrogen Öster Mälarstrand, dan före Valborg.

Jag har skrivit en andra artikel i serien om Mälarenergis 150-åriga historia till tidningen Nonstop. Ni missade väl inte första delen? Nonstop är tyvärr en tidning som riskerar att gå direkt till pappersinsamlingen eftersom den delas ut gratis. I andra avsnittet handlar det en del om gasverket på Kungsängen, som inte stängdes förrän 1963. På bilden nedan lämpar kolbilarna från djuphamnen av sin last på de kolhögar som än i dag vållat problem vid Skitviken.

Kolbilar vid gasverket. Foto: Stadsarkivet.

 Och titta på den här bilden. Västeråsare köar för att få köpa gaspolletter och betala räkningar i Tekniska verkens lilla kontor på Sturegatan, den gatsnutt som heter Carl Hennings gata i dag. Jämna pengar, tack, står det på skylten. Tusentals gasspisar fanns kvar in på början av sextiotalet. Bilden borde vara från trettiotalet.

Betalning av räkningar och gaspolletter.

 

Tekniska verkens kontor på Sturegatan. Foto: Arne Nilssons arkiv.

 Gissningarna var ganska vilda om gathörnet i går. Kolla in gårdagens kommentarer. Där återfinns också det rätta svaret. Bilden är från korsningen Kopparbergsvägen och Munkgatan, där Aros Congress Center står idag. Här kommer en ny fin bild från det Västerås som inte längre finns. Jag är inte säker, men jag tror jag vet var. Trevlig Valborg!

Nånstans i Västerås. SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.
 
 

Läs hela inlägget »

Tecken i skyn

Promenerade i solnedgången längs Öster Mälarstrand. Himlen var hög, flygplan ristade sina runor högt där uppe. Säkert inte klimatsmart, men vackert. Solen gick ned söder om kraftvärmeverket. Jag skickade ut bilden på Facebook, jag blir allt mer upptagen av det som kallas sociala medier. När vi äter middag med goda vänner svarar jag på frågor genom att googla, jag skickar sms till hustrun på övervåningen och nu lägger jag ut Facebookbilden här på bloggen för att fler ska få ta del av tecknen i skyn.

Öster Mälarstrand, februari.

 

Rolf Carlson löste gåtan med färjan i torsdagsbloggen. Bussen mellan Västerås och Kärrbo färjades också över till Aggarön. Åkaren hette Törngren och bodde tydligen i Harkie. Men varifrån gick färjan över till Aggarön?

Har börjat botanisera bland några nya (nåja, sjuttiofem år gamla) negativrullar från David Eriksson. Dom har legat på en vind på Köpmangatan, nu har jag fått låna negativen av Davids son Roland Eriksson. Titta på den här bilden. Jag är ganska säker på att det är Salaligans ledare Sigvard Thurneman som ställts inför skranket i häradsrätten i Västerås 1937. Var låg häradsrätten? Eller kan det möjligen vara från häktesförhandlingarna i Sala?

Manhunter inför skranket. Foto: David Eriksson.

 

Mycket forskning återstår. Hur ska jag hinna med allt? Här är en bildgåta till. En gathörn i Västerås i skiftet mellan femtiotal och sextiotal. Jag tror jag vet var. Vet ni också?

Stad i förvandling. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

De räknar och räknar i demokratins namn. Till slut blir det väl klart. Men den mesta energin tycks ha gått ur valspelet. Alliansen fortsätter med eller utan majoritet. Jag tror inte längre att något av de rödgröna vill bryta upp för en ny blå morgondag…

Promenerade längs Öster Mälarstrand i morse. Stilla, blå himmel. Märker att jag tar allt fler bilder med telefonens kamera. Den fungerar ju för det mesta alldeles utmärkt. Den här är väl inte så dum.

En gång varnade man för smattret från mastlinorna, det skulle inte gå att bygga bostäder här...

 

Här är en bild från Gamla hamnen, den som nu kallas Östra hamnen, nån gång på 1910-talet skulle jag tro. Man ser Hamngatan, torkrian, vedstaplar och litet annat, där det nu är bostäder och hamnkaféer.

Gamla hamnen.

Om gårdagens bild på Dalslund: Namnet finns väl inte längre, men huset ligger kvar, väster om Djuphamnsvägen, strax efter det att bron passerat järnvägen ner mot Sjöhagsvägen. Huset tillhörde en gång Karlsbergs gård, men köptes av Knut Sundqvists pappa av greve Lewenhaupt 1912. Knut byggde ett eget hus på gården 1926, som också står kvar i en märklig idyll mellan småindustrier mellan Gustavsviksgatan och Djuphamnsvägen. Adressen är Arnbomsgatan. det var Knut Sundqvist som startade och drev Karlbergs danssalonger, mera känt som Höken, 1928.

Mer om det i VLT på måndag.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers