Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Sjöberg’

Pustar ut efter en lång debatt med förre landshövdingen Jan Rydh på Facebook om journalister och politik. Den kanske inte är slut än. Med Facebook vet man aldrig. Nu har en annan exhövding blandat sig i: Mats Svegfors. Jag ska inte referera debatten här, konstaterar bara att Facebook är en fantastisk uppfinning.

Vintern fortsätter. Den känns evig. Tror vi fick första snön i november. Sen har det bara fortsatt. Gjorde det bästa av saken i veckan. Promenerade på Björnön. Jag var inte ensam. Busslast efter busslast av skolelever lastades av för att åka pulka, skidor, skridskor eller för att bara vara i vintern. Västerås stad var förutseende som en gång köpte in större delen av denna vackra ö.

Skidbacken på Björnön.

Skidbacken på Björnön.

I går gick jag en kvällspromenad längs Öster Mälarstrand. Månen var nästan full, kvällsljuset gav en föraning om den tid som snart kommer. En molnbank drog fram över Mälaren där gösarna står tysta under den tjocka isen.

Mot Östra holmen, väntan på vår.

Mot Östra holmen, väntan på vår.

Jag har slutat skriva Frågor om förr, men jag inte slutat att ställa mina egna frågor om gamla Västerås. För en tid sedan läste jag att Konsum faktiskt hade ett mindre varuhus på Köpmangatan innan varuhuset på torget byggdes vid mitten av trettiotalet. Hur såg det varuhuset ut? Jag visste inte att adressen var 1B, förrän vännen Jan-Åke Alkeblad grävde fram en ritning från 1927 på Kooperativa föreningen Sveas ombyggda hus på Köpmangatan 1B. Här är ritningen, följd av en bild på huset i dag.

Konsums första varuhus på Köpmangatan.

Konsums första varuhus på Köpmangatan.

Huset på Köpmangatan i dag.

Huset på Köpmangatan i dag.

I dag håller Folkebrants till där med sin butik för herrkläder. Enligt en ritning gick det en trappa direkt upp till andra våningen innanför entrén i det gamla varuhuset. Vore kul med bilder därifrån. Konsum flyttade som sagt till torget efter några år. Då flyttade Jordbrukarbanken in där, senare Sveriges Kreditbank. Efter det har bland annat Ticket huserat på Köpmangatan 1B.

Nu kommer det intressanta. Jag har två bilder till med adress Köpmangatan 1B. Först en bild på Hanna Lindholms dockaffär från 1915. Och sedan en bild på ett bankpalats, Svenska Handelsbanken från 1918 med samma adress! Kunde det verkligen vara samma hus. Titta här.

Hanna Lindholms dockaffär 1915. Foto: Länsmuseet.

Hanna Lindholms dockaffär 1915. Foto: Länsmuseet.

Dockaffären på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Dockaffären på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Handelsbanken på Köpmangatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Handelsbanken på Köpmangatan 1B. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Jo, det är samma hus. Ritningar visar att Handelsbanken lät bygga om huset med dockaffären i slutet av tiotalet. Dockaffären flyttade över till Köpmangatan 12 där Sigma ligger numera, och blev föregångaren till Hobbylek, den leksaksbutik som vid mitten av 1900-talet drevs av farföräldrarna till dagens bandyspelare i Edsbyn, Daniel Liw och hans tränande bror Thomas.

När Handelsbanken efter några år flyttade ner till Mälarprovinsbankens hus vid Stora gatan byggdes Köpmangatan 1B om igen. Nu till Konsum. Inte för att jag vet om detta är viktigt, men kul att forska i är det.

Apropå bandy. Trist med VSK. Men väntat. Det är inte mycket som stämt. En seger på de senaste åtta matcherna, eller vad blev det? Och 24 baklängesmål på tre kvartsfinaler. Skämmigt. Jag vet att truppen var tunn, men nog hade jag hoppats på att flera spelare skulle utvecklas. Här är en bild från en av de senaste hemmamatcherna som får symbolisera säsongen. Hörnor är inte roliga för det försvarande laget, jag vet det. En bandyboll kan göra ont. Men hörnor är tillåtna och en del av spelet och då får man inte vända sig bort som de här spelarna gör. De har ingen aning om var skottet kommer eller om de blir lurade av en variant. Jag tänkte på Göran Boström som drömde om att då rusa på en hörna i en SM-final och täcka bollen med näsan…

Förskräckta grönvita.

Förskräckta grönvita.

Jag glömde berätta att en av Carl Hennings färgbilder, som jag frågade om för nån vecka sedan, var tagen på Trädgårdsgatan, nära hörnet vid Fiskartorget. Här är en annan luring, fast egentligen ganska lätt.

Häst på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Länsmuseet.

Häst på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Stor dag i dag. Vi fick komma på stomvisning hos NCC. Utrustade med gula västar och blå hjälmar fick vi ta hissen upp i det hus vi ska flytta till i september. Första intrycker när vi klev in i vår lägenhet var: Vad liten! Ändå är den ganska stor. Känslan beror väl på att det saknas väggar och sånt. Plus att huset vi bor i sedan snart 35 år är större. Men utsikten över Mälaren var fin.

 

Här ska vi bo.

Här ska vi bo.

 

Mot Mälaren. Undrar om tågen kommer att höras?

Mot Mälaren. Undrar om tågen kommer att höras?

 

Var i Stockholm i går. Hälsade på Birgitta Hambraeus, som var riksdagsman för centerpartiet åren 1971-1998. Hon var och är en av de mest energiska motståndarna mot kärnkraft. Men det var inte därför jag träffade henne. Birgitta föddes i Villa Asea 1930. Modern hette Janesie och var dotter till Sigfrid och Ruth Edström. Birgitta var deras första barnbarn. Vi pratade länge om hennes morfar. Något av det kommer säkert med i biografin. Från 1939 till sin död 1964 bodde Sigfrid Edström på Strandvägen i Stockholm. ”Han satt alltid i den där stolen”, sa Birgitta och pekade på en bastant karmstol hon fått ärva. Sigfrid fick den en gång av Einar Flygt, som var direktör inom trämassebranschen.

 

Sigfrids karmstol.

Sigfrids karmstol.

 

Edström levde ensam efter det att hustrun Ruth dog 1944. Hans husa hette Syster Holmberg och tjänade familjen Edström en stor del av sitt liv. Hon följde med från Västerås till Stockholm och fanns vid Sigfrids sida när han dog 1964. Är det någon som vet något mer om Syster Holmberg? Hon hette Syster, det var ingen sjukskötersketitel.

I morgon är det frack och lackskor som gäller igen. En gång om året samlas Carlsbröderna på Stadshotellet för att äta, prata, hålla tal och sjunga (det är mest kören som sjunger) i många, många timmar. Sigfrid Edström var en av de trognaste Carlsbröderna. Han var valdes in orosåret 1917 och var Praeses (ordförande) under årshögtiden 1935. I förbundets samling av brödraporträtt finns en blyersteckning som O. Wahlström gjorde 1920. Idrottsledaren Edström med medaljer och med Asea i bakgrunden. Svastikan, hakkorset, försvann som logotyp för Asea 1933, när Hitler kommit till makten i Tyskland.

Sigfrid Edström 1920. Teckning: O. Wahlström, Carlsbrödraförbundet.

Sigfrid Edström 1920. Teckning: O. Wahlström, Carlsbrödraförbundet.

 

Lennart Mårtensson, som dog förra året, grundade Jazzens vänner och lämnade efter sig en fantastisk skivsamling. Inte bara det. Hans fotosamling omfattar runt 6 000 bilder, de flesta från Västerås. Den ska nu tas omhand av Västerås stadsarkiv, om inget oförutsett inträffar, och kan bli en guldgruva för kommande lokalhistoriker. Här är ett utsökt smakprov från isen utanför Hyttan (Lögarängen) där hyttpojkar och andra spelade bandy. Kolla liraren i hatt. Titta också på arbetarbostäderna i bakgrunden.

 

Bandy utanför Hyttan. Foto: Lennart Mårtenssons samling.

Bandy utanför Hyttan. Foto: Lennart Mårtenssons samling.

 

Till sist en liten bildgåta. Var kan den här bilden vara tagen?

 

Västerås på tjugotalet: Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Västerås på tjugotalet: Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

 

Läs hela inlägget »

Strålande vinterväder. Nysnö. Blå himmel. Vindstilla. Bara ett par minusgrader. Folk myllrade på isen. Facebook dignade av alla som fotograferat snön och solen och röken från Kraftvärmeverket. Den här bilden tog jag i går, när det var 15 grader kallt. Alla pannor är igång i verket. Både kol och biobränsle. Snart eldar dom med sopor också.

Kraftvärmeverket går för fullt.

Kraftvärmeverket går för fullt.

 

I morgon, måndag, publiceras min sista Frågor om förr. Jag hade tänkt mig ett gäng bilder från åren som varit, men valde att skriva om Sigfrid Edström. Det var ju med honom det historiska skrivandet i VLT började för tio år sedan, med artikelserien om 1917, det som sedan blev en bok med undertiteln – en berättelse om Sigfrid Edström, Asea, Västerås och revolutionen. Här är en av bilderna från boken, en av de bästa. Den visar husmödrar som väntar på att Aseas egen livsmedelsbutik ska öppna och sälja varor till Aseaanställda under detta hungerns och orons år 1917. Butiken låg på Kopparbergsvägen i det Kaedingska huset, där Aseatorget ligger i dag. Boken 1917 har varit slutsåld i flera år, men nu har jag kommit över några tiotal böcker, om någon är intresserad.

Kö utanför Aseas livsmedelsbutik på Kopparbergsvägen 1917. Foto: ABB-arkivet i Länsmuseet.

Kö utanför Aseas livsmedelsbutik på Kopparbergsvägen 1917. Foto: ABB-arkivet i Länsmuseet.

 

Röjningen fortsätter inför den dag i skiftet april och maj när vi obönhörligen ska lämna det hus där vi bott i snart 35 år. Varje dag åker några sopsäckar till Återbruket, ibland törs jag inte tänka på vad vi slänger. I dag hittade jag en ljusgrön gymnastikpåse med korsstygn som jag använde i lågstadiet i Jakobsbergsskolan. Där låg de blå gymnastiksbyxorna med de brunvita revärerna som var Jakobsbergsskolans signum. Mamma sydde dit dem. Några kanske kommer ihåg att varje skola hade sin egen färg!

 

Jakobsbergsskolans revärer. Byxan är märkt "klass 2".

Jakobsbergsskolans revärer. Byxan är märkt ”klass 2″.

 

Jag hittade också en bild på ett gäng bowlare i stan på trettiotalet. Tredje man från vänster i främre raden, i vit skjorta och prydlig bena, är min morbror Lennart Theen. Han spelade helst fotboll och bandy. Att han bowlade hade jag ingen aning om. Undrar var bilden är tagen? Idrottshallen vid Timmermansgatan fanns ju inte på trettiotalet. Att ett av lagen kommer från Asea går ju inte att miste på. Men vad betyder VKK som morbror har på tröjan. ”Västerås Kägeklubb”?

 

Bowlare på trettiotalet.

Bowlare på trettiotalet.

 

Och vad gör man med gamla tidningar med förstasidor från månlandningen 1969 och från mordet på Palme 1986? Och skivorna? Alla dessa LP med klassisk musik som vi ärvde för några år sedan och som vi aldrig kommer att lyssna på? Eller jazzskivorna? Omslagen är så vackra. Men jag lyssnar ju nästan bara på Spotify.

 

Historisk förstasida.

Historisk förstasida.

 

En vinterbild, som avrundning. Från den Sjöbergska samlingen. Tror att det är tjugotal. Men var? Är det järnvägen till höger? Är det nånstans nedanför Slottet? Väster om Hamngatan? Eller?

 

Vinter på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Vinter på tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Svärsonen Adrien är fransman och elingenjör. Han leder just nu ett projekt med elektrifiering i Tanzania för Alstoms räkning. I går fick han komma på studiebesök i Kraftvärmeverket. Han blev nog en smula imponerad. ”Om man kör hela den här anläggningen för fullt motsvarar elproduktionen hela Tanzanias”, sa han. Jag fick hänga med och tittade extra nyfiket på den äldsta turbinen med vidhängande generator i det första blocket. Aggregatet fasades in på elnätet den 29 juli 1963 – den historiska första dagen med el och värme från Kraftvärmeverket. Turbingeneratorn byggdes av Asea och döptes efter inkopplingsdagens namn: Olle.

 

Kraftvärmeverkets allra första turbingenerator, Olle, fyller 48 år i år.

 

Olle och efterföljaren Jenny kanske hinner fylla 50 innan de kopplas bort och blir lokalhistoria. De lär knappast leva vidare när den nya samförbränningsanläggningen blir klar framåt 2014. I går satt Mälarenergis ledning i intensiva slutförhandlingar med elektrotekniska företag som offererat delar av anläggningen. Alstom är ett av dem. Det är stora pengar det handlar om. Nära 3 miljarder kronor.  Anläggningen, som till största delen ska eldas med sopor från Sverige och utlandet, blir den största i sitt slag i Europa!

Tekniken är som vanligt en gåta för mig. Jag kan bli stående i stum förvåning inför skyltar med det mest märkliga budskap. I Kraftvärmeverkets innersta fanns skyltar med ord jag aldrig tidigare sett.

Bakspänning.

 

Jaha, så var det vintern som försvann. Tomten får klafsa fram över en lerblöt gräsmatta i morgon. Annat var det förra året, och annat var det på tjugotalet när de här bilderna togs. De ingår i den fantastiska bildsamlingen från Sjöbergs bokhandel som förvaras i Stadsarkivet.

Svartån. Mälarprovinsernas bank på andra stranden, Köpmangatans förlängning som i dag heter Erik Hahrs gata. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Karlsgatan vid korsningen med Stora gatan. Officershuset till höger. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Trädgårdsgatan mot väster, varmbadhuset i fonden. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Bloggen som ni just nu läser startade i september förra året, som en fortsättning på min tidigare egensnickrade hemsida. Bloggen har haft fler än 160 000 besök på de första femton månaderna. Snittet ligger för närvarande på cirka 600 om dan.

I morgon tar vi  ledigt.

God Jul allihop!

Läs hela inlägget »

Författaren Lars Gustafsson är en av mina vänner på Facebook. Häromdan ondgjorde sig Gustafsson över en skylt vid Västerås central. ”Intelligenta människor blir aldrig trafikingenjörer”, skrev han och bifogade ett foto.

Foto: Lars Gustafsson.

 

Jag dristade mig till att fråga hur en poet skulle ha uttryckt saken. Cyklar som blir stående måste ju bort. Lars Gustafsson funderade en stund, sen svarade han: ”Cyklar som av rost och vanvård tyngas ned, bör ej stå i detta led.” Snyggt formulerat, det medges.

I dag skrev jag om fotografen Axel Rydin i VLT, han som som tog några av de äldsta bilderna i Västerås på 1860-talet Här är en, utsikt från Domkyrkan bort mot hamnen, med skutor och hamnmagasin. Rådhuset är nybyggt.

Utsikt från Domkyrkan, troligen 1860-talets slut. Foto: Axel Rydin.

 

Jag berättade att det fanns två Axel Rydin, en ambulerande fotograf som blev känd i hela landet för sina porträtt, och en ”lokal” Axel Rydin som knäckte extra som fotograf i Västerås på 1860-talet och som sedan flyttade till Sala där han så småningom blev bankdirektör. De uppgifterna finns i dödsrunan i VLT 1921. Men dessa fakta ifrågasätts av vännen Curt J, som intresserat sig för landets äldre fotografer. Han tror att den som skrev dödsrunan kan ha missuppfattat saker och ting, och att det egentligen bara fanns en fotograferande Axel Rydin på 1860-talet: den ambulerande rikskände Rydin som enligt andra tillförlitliga uppgifter faktiskt verkade i Västerås på 1860-talet. Mystiskt är det under alla omständigheter. Men bilderna är fina.

Stora torget på 1860-talet, när torget ännu var smalt och kallades Gamla torget. Bondtorget i bakgrunden. Foto: Axel Rydin.

 

Vi hinner med en gammal bild till. Nu flyttar vi oss ungeför 70 år framåt i tiden, till Stadsparken några år in på 1930-talet Det är fest i Stadsparken och på Fiskartorget. Det kan vara en av av de på den tiden återkommande Barnens Dag-festligheterna.

Stadsparken mot Fiskartorget. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Jo, en sak till. Jag får många frågor som jag inte hinner besvara i tid, varken i tidningen eller här på bloggen. Ofta behöver jag er hjälp. Som nu till exempel. Jag fick ett mejl med en bild på ett hus från Marie Eriksson i Enköping. Hon skrev: ”Sitter med min morfars syster Inez Janssons (f.1899) fotoalbum och hittar några kort på huset de bodde i på 1910-talet i Västerås men ingen här känner igen vart huset låg. En del gissningar på Lustigkulla. De som bodde i huset var Elin Jansson (senare gift Forsberg) med sina tre barn Rut Jansson (senare gift med Sven Britton) , Inez
Jansson (senare gift med Elis Jansson) samt Dage Jansson (min morfar), även Elins mamma Lovisa Lind bodde med dem i huset.”

 

Var låg huset?

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers