Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Elliott’

VSK tog sig samman och vann över Vetlanda med 7-2. Slutspelsplatsen säkrades. Laget slapp spela en oviss sista match mot Kungälv borta. Jag var beredd på det värsta. Fem raka förluster och ett oräkneligt antal baklängesmål. Svackan var djupare än kanske någonsin i den grönvita bandyhistorien. ”Jag har aldrig upplevt att VSK förlorat fem matcher i rad”, sa Karl-Erik Eckemark. Och han har ju sett en del. Per Tedbrant, som är grundvakt på elitläktaren, var lika bekymrad. ”Jag har aldrig varit med om nåt liknande”, sa han. Per har sett varenda match sedan Rocklunda imvigdes 1956, med ett par enstaka undantag när han helt enkelt inte kunnat. ”Jag räknade ut att jag stått på Rocklunda 1700 timmar, det är ett helt arbetsår”, sa Per.

 

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

Per Tedbrant har levt med VSK:s bandy.

 

Både han och Eckemark kunde andas ut efteråt. Äran är räddad. VSK går till kvartsfinal igen, och det blir det man minns efter den säsong som troligen snart är slut. Seriesegrarna Hammarby kommer säkert att välja VSK som motståndare och då spelas första matchen på Rocklunda, förlåt ABB Arena, på söndag. Vinner Hammarby då kan det vara slutspelat i Västerås eftersom nästa två matcher spelas på Zinkensdamm. Om nu inte Bajen väljer någon annan motståndare.

 

Tack till fansen.

Tack till fansen.

 

Ett par bilder från lördagens familjelunch nere på stan. Först stolt farmor med ett av nytillskotten i barnbarnaskaran: Vera. Sedan Elliott och Alex i full färd med att drapera pojkskulpturen på Smedjegatan i vinterkläder.

Vera och farmor.

Vera och farmor.

 

Vinterskulptur.

Vinterskulptur.

 

Apropå Smedjegatan: är det ingen som kan hjälpa Claes Björkstedt att tidsbestämma bilden, i föregående inlägg, på huset i hörnet av Smedjegatan och Stora torget? Här är en annan bild från Smedjegatan, vid korsningen med Vasagatan, från tjugotalet. Jag har nog visat den förut, men vad gör det. Jag börjar få svårt att hålla koll på vad jag visat och inte visat.

 

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Smedjegatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Nu ett par stillsamt vackra färgbilder från fyrtiotalet, fotograferade av Carl Henning. Det var en tid sedan jag visade Hennings tidiga färgbilder. Nu är det dags igen. Först en stämningsbild från Fiskartorget, tagen från Stadsparken. Så en gatubild som ni får gissa på var den är tagen.

 

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

Fiskartorget, fyrtiotal. Foto: Carl Henning, Stadsarkivet.

 

Var? Foto: Carl Henning.

Var? Foto: Carl Henning.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Fjärde barnbarnet i onsdags, femte på gång. Barnvakteri. Svärson hem från Afrika. Debattreplik. Förberedelser för framträdanden i Gallerian och på Kulturnatten och för dokumentationen av den stora kommunala revisionskonferensen i morgon . Gräset inte klippt, dammsugaren vilar. Man kan inte hinna allt. Skrev om Östra holmen i dagens Frågor om förr, apropå Evert Jonssons debattinlägg om en bro över till Hästholmarna. Han var inte först. Stadsbyggnadschefen Gösta Smitt lanserade samma idé redan 1917. Smitt hade flera andra visioner, som till och från dykern upp i debatten: han ville dra om järnvägen för att knyta staden närmare vattnet och han ville bygga längs stränderna. Aseachefen Sigfrid Edström fyllde ut visionerna med ett förslag om en spårvägslinje till Viksäng, där det fortfarande var regemente men där Smitt i stället ville bygga bostäder.

 

Pappa hemma från Afrika.

 

Bro till Östra holmen? Serveringen på ett äldre vykort.

 

Montering av spårvagnar i Aseas Sigurdverkstad 1950. Foto: ABB-samlingen, Länsmuseet.

 

Tegeludden ligger närmast Östra holmen. Här låg Hamre tegelbruk. Foto: Bertil Hamnes arkiv.

 

Ingvar Selin frågar om en bild på ett luftvärnstorn som ska ha stått på Krutkällarbacken, om jag förstår honom rätt. Enligt Jouni Tervalampi låg galgbacken där. Han kunde till och med peka ut gravar med halshuggna västeråsare i ett tv-program förra veckan. Finns det något skrivet om denna galgbacke? Någon bild på ett torn har jag inte hittat, men som vanligt ramlade jag över några andra bilder i arkivet. En korsning och en bakgård. Kära och återkommande motiv.

 

Kan det vara korsningen Smedjegatan och Sturegatan, mot söder? Foto: SBK, stadsarkivet.

 

Traktoravdelningen, står det på huset. Om det kan vara någon ledtråd. Östermalm? Foto: SBK, stadsarkivet.

 

Så ett par bilder från en stadspromenad med Elliott för ett par dar sen. Först från trottoaren där Sturegatan möter Stora gatan. Innan Punkt byggdes fortsatte Sturegatan genom kvarteret på andra sidan, ner till Vasaparken. Jag har svårt att fatta att Röda Kvarn låg tvärs över gatan, i det hörn som nu är överbyggt av Punkts kolossala byggnad sedan 40 år. Efter det en bild på den lilla flickan som sitter hopkurad i stenen på Hantverkargatan. Elliott blev fascinerad. Jag också. Förr satt hon, lika hopkurad, på Sigmatorget.

 

Minns ni Röda Kvarn?

 

Hopkrupen flicka på Hantverkargatan.

 

Är det någon som har en bild från Jimi Hendrix konsert i gamla Idrottshallen?

Som avslutning en bild från luften på Bästeträsk på norra Gotland, med havet i bakgrunden. Sjön ligger i utkanten av Ojnareskogen, där skogsmaskinerna tillfälligt (?) tystnat. Bilden är från Ojnareskogens Facebook-sida. Gå in och gilla den. Inom parentes kan jag berätta att vi har ett litet hus i skogen däruppe, strax utanför bildens övre högra hörn.

Jag längtar dit.

Men först är det jobb som väntar.

 

Nej, inte Söderhavet, utan Bästeträsk. Foto: Ojnareskogen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Vi var barnvakter i går, till en pigg fyraåring och en minst lika pigg sexåring. Heldag. Tror dom fick valuta för släktskapet. Pannkakor, studsmatta, glass, jordgubbar, Busborgen, Prins Hatt under jorden, Kalle Anka, trolldeg och annat som hör till den värld vi tror är barnens. Jag tog ansvaret för besöket på Busborgen. Irriterades litet över den frikostiga exponeringen av godis och sötsaker direkt innanför dörren. Som om det inte räckte med 210 kronor i entré för två killar. Efteråt försökte jag mig på att berätta om de gamla byggnaderna i kvarteret. Om teglet, om Aseas stora maskiner, om Elektras projektor, om bilderna på den lilla industrihistoriska utställningen i Culturen och så vidare. Responsen var noll. ”Vi vill åka hem nu , farfar!” På väg till parkeringen stannade dom båda två. Djupt fascinerade. Inte av industrihistorien utan av tuggummi som trampats ner i asfalten och fått ett mönster på sig. De satt där på huk båda två, länge. Jag behövde inte berätta något, de såg livet med egna ögon.

Ett tuggummi i tiden.

Glömde berätta att jag träffade Mikael Genberg och Matthew Saus på Hotel Oops i onsdags. De satt där i en soffa på däcket och pratade om Manta Resort på ön Pemba i Indiska oceanen. De första resorna dit från Västerås är på gång. Mikael är idésprutan, Matthew är utföraren, vd i det bolag som driver både hotellanläggning och det kommande undervattenshotellet. Matthew åker ner till Tanzania om någon vecka. Regnperioden är över och Västeråsägda Manta Resort ska öppna igen.

Mikael Genberg och Matthew Saus.

Vårens berättelser om stadens olika kiosker lever fortfarande. Monica Keenan har mejlat en fråga om en kiosk som hon minns från sin barndom. Kiosken låg utanför farmors hus. Problemet är att hon inte minns riktigt var farmors hus låg. Farmor hette Elin Lindqvist och Monicas minnen är omkring sjuttio år gamla, från skiftet av trettioal och fyrtiotal. Huset låg nära Krutkällarbacken. Gatan verkar inte finnas kvar, skriver hon. Kan det ha varit gamla Bergslagsvägen? Villan kan ha legat där Cykelringen håller till i dag, eller nära dagens höghus. Ett trähus med en veranda med små olikfärgade fönster där man kunde kika ut i en värld av blått, grönt eller rött. En grusad stig mot grinden och kiosken. Monica har en bild på huset.

Farmors hus nära Krutkällarbacken.

 

Kiosken syns inte på bilden. Monica Keenan undrar om någon kan hjälpa henne att minnas. Jag undrar för min del vad det är för fabriksbyggnad man ser i bakgrunden. Nån som vet? Nånstans i bakhuvudet finns nåt som säger att det låg ett bryggeri i dom här krokarna en gång. Vesta bryggeri. Jag har gjort en delförstoring av en flygbild över Kopparlunden och Emausområdet. I kanten av bilden, upp mot Krutkällarbacken och vid Bergslagsvägen, ser man en fabriksbyggnad och framför den ett hus. Kan det vara samma fabrik som på Monicas bild? Om det är Vesta bryggeri så vill jag förstås gärna veta mer om det också.

Fabriksbyggnaden till vänster, Metallverkens krutförråd mitt i bilden, där E18 går i dag.

 

Hans Wennerström fortsätter att bistå med bilder från sin exil vid Västkusten. Här kommer en gammal bild på Villa Asea, apropå måndagens artikel i VLT. Han bifogar också ett vykort över Vega som ett komplement till de många översiktsbilderna av de norra stadsdelarna på sistone.

Villa Asea. Tidigt vykort.

 

Vega. Vykort.

Läs hela inlägget »

Har satt boxen på paus. Förlängningen i Champions League får vänta några minuter. Teknikens under. När jag bloggat slår jag på och Ronaldo och Robben börjar springa igen. Ibland blir jag litet sentimental när jag ser dom kuta runt där på gräset. Jag kommer inte att kunna springa mer, höft, knä och rygg tycker det räcker att jag lunkar sakteliga eller cyklar. Tittar både glatt och vemodigt på sexåringen Elliott när han balanserar på sin skateboard. Undrar hur det hade känts att skejta?

I början av karriären.

 

Fint cykelväder, även om den utlovade ryssvärmen stannade nånstans i höjd med Finska viken. Tog en sväng förbi hamnen på väg till tandläkaren. Såg att de infallsrika ägarna bakom krogen Frank startat nästa projekt, efter Circus och Nya Hattfabriken. Nu grävs grunden för Kajplats 9, den nya hamnkrogen vid gamla tullhuset. Blir säkert lika spännande som de andra matställena. Västerås behöver idérika krögare som kan kombinera kvalitet med hemtrevlighet.

Kajplats 9.

 

Gårdagens stadsbilder gav upphov till en rad av kommentarer. Visst var det Övre Kungsgatan som svar på bildfrågan. Så här såg gatan ut nerifrån Källgatan, innan rivningarna satte in. Hållgatan i bakgrunden.

Övre Kungsgatan mot väster. Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

En kommentar handlade om Gustafssons charkfabrik som ska ha legat i kvarteret till vänster, mellan Övre Kungsgatan och Stora gatan. Jag har letat bilder utan att hitta några. Här är en bild från Stora gatan på andra sidan kvarteret, från femtio- eller sextiotalet. Nån charkfabrik ser jag inte på bilden. Kanske låg den närmare Hållgatan?

Stora gatan mellan Hållgatan och Källgatan. Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

Här är en annan bild att fundera över. Jag har inget svar. Tre barn passerar ett backkrön. En bil som jag känner igen men inte kan namnet på står parkerad där vägen lutar neråt igen. På något sätt är platsen bekant. Nånstans långt bak i minnet finns något, men jag kan inte plocka fram det.

Backkrön. Foto: SBK, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Livet med en femåring

Han sa att han ville gå på bandy. Han fick hänga med på derbyt på trettondagen. Han orkade inte hela matchen, men sa tillräckligt med underfundiga saker för att det ska räcka till två tusen tecken i en krönika som jag från och med i år ska skriva på Hela livet i VLT. Premiärkrönikan kommer den 17 januari. Femåringen är med förstås. Han filosoferar om ålderdom, om bandykorv och om feministiska grundvärderingar. Mer får jag väl inte säga just nu. Men en bild får ni.

Elliott på bandy.

 

Matchen var rätt avslagen. VSK vann enkelt med 8-1 mot ett Tillberga som kan bättre, men som inte vågar och inte törs och som släpper in mål på var och varannan fast situation. Per Fosshaug gjorde comeback än en gång och slog några fina passningar, men orkade inte åka som i fornstora dar trots att domarna försökte hjälpa honom med två tiominuters viloperioder för struntsaker. Det blev förstås rubriker ändå. Fosshaug skapar alltid rubriker. Nu kallade han domarna för svin i en direktintervju med Tv4 från utvisningsbåset. Domsluten var inte bra, men varför… och så vidare. Per vet vad jag tycker, så är det bara.

I kommentarerna till bilderna från bakgårdarna före Sigmas tid läser jag in en önskan om fler bilder från sextiotalet, kanske också från sjuttiotalet. Det är ju historia nu, när det gått fyrtio, femtio år. Här behöver jag hjälp. Det finns förstås massor av bilder från de här åren när fyrtiotalisterna var unga och fortfarande hade hopp om framtiden. Hur såg det till exempel ut på serveringen uppe i Sigma? Där var det ju smockfullt på eftermiddagarna.

I väntan på litet nyare gamla bilder fortsätter vi botanisera bland de riktigt gamla. Här är en klassiker från Hamngatan, troligen på 1910-talet. Jag hade bilden på ett gulnat vykort, nu kan jag visa hur bilden såg ut i Ernst Bloms original. Hamngatan var en gata fylld av liv, det var ju ett viktigt stråk från Fiskartorget ner mot hamnen. Där låg butiker, kaféer, matställen, hotell och – från tjugotalet – Hakonshus.

Hamngatan på vykort.

 

Bilden som användes till vykortet. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

 

På delförstoringen ser man ett hotell bakom kärrorna. Hur kan det ha sett ut därinne?

 

Ett annat vykort från Hamngatan, taget från hamnen mot norr, 1946. Järnvägshuset i bakgrunden.

Läs hela inlägget »

Mörker. Satte ljusslinga i en buske. Bara halva slingan lyser. Alltid något, sa han som såg Åmål. Har cyklat kors och tvärs över denna mellansvenska stad. Känner mig duktig. Planerar för morgondagen. Tredje barnbarnet Erik kommer från Tanzania med sina föräldrar i morgon. Senaste nytt från flygplatsen i Dar es Salaam är att Erik vägrade ta på sig långbyxor och tröja. Där nere är det ju 30 grader varje dag. Undrar hur det ska gå med mössan? Hans två kusiner får väl lära honom. De väntar.

Elliott och Alex bygger lego i väntan på Erik från Afrika.

 

Träffade Micke Campese i dag. Han är klubbchef i VSK Bandy. Det var länge sedan jag såg honom så bedrövad. Han slog ihop datorn och drog ur sladden. ”Inte en krona!” sa han. ”Inte en krona. Noll.” Han hade fått svar från nye chefen för Västerås & Co, stadens marknadsföringsbyrå, som lyder under kommunstyrelsen. Staden vill inte satsa en enda krona på reklam inne i bandyhallen. Ingenstans ska publiken och tevetittarna få veta att Västerås stad bryr sig om bandy. Inte ens på de nya lysande led-skyltar som ska rulla med sina läsvänliga budskap längs bortre långsidan. Det måste vara första gången staden inte är med på ett hörn på en arena där VSK spelar bandy. Mesta mästarna. ”De tycker att vi gör reklam för stan ändå, genom att vi kallar oss Västerås SK”, suckade Micke Campese uppgivet. Märkligt. Nån måste tänka om i Stadshuset. Så snart som möjligt.

För övrigt noterar jag att VSK förlorade hedersamt uppe i Bollnäs. Medan Tillberga vann över Gais. Nu kan det bli storpublik i derbyt på annandagen!

I går kväll var det taklagsfest och smygöppning av stans nya krog, Nya Hattfabriken, i hörnet Slottsgatan och Kungsgatan, i Norrlins gamla hattaffär, nedanför VLT:s glashus. Peter Sandberg som tog initiativet till Frank och Circus tar nu ett steg till. Konceptet är spännande: husmanskost kombinerat med Västeråsnostalgi. Gamla Västeråsbilder på väggarna. Inte minst toaletterna är värda ett besök bara för fotografierna. Luncher med klassisker som råbiff, wallenbergare och SOS. Alltid en dagens rätt. Särskild middagsmeny. Mer ungdomligt stuk på helgerna en trappa upp, på hatthyllan.

Nya Hattfabriken vid Apotekarbron.

 

Taklagsfest där blivande studenter en gång köpte sina mössor.

 

Den mystiske Frank var förstås där. Han heter egentligen Bengt och har jobbat på Asea.

 

Vi är flera som hjälpt Peter Sandberg leta bilder och historiskt underlag till krogen. Här är en bild som kanske kan komma till användning nån annan gång. Metallverkens arbetarmatsal orosåret 1917.

Dukat för mat på Metallverken 1917. Foto: Metallverkens samling.

 

Eller den här: Västerås första mjölkbar, American style. Jag har alltid trott att bilden var från mjölkbaren på Stora gatan, granne med biografen Saga. Men lusläser man fotografens Ernst Bloms förteckning så framgå det att den här mjölkbaren faktiskt låg på Smedjegatan 16. Bilden är från 1932.

Mjölkbar 1932. Smedjegatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

Till slut en bildgåta från Ja-Åke Alkeblad. Var i Västerås?

Var?

Läs hela inlägget »

Över havet igen

Solen sjunker bakom Landsort. Gotlandsfärjans nya uppkoppling för 70 kr fungerar, men batteriet i min dator tar snabbt slut. Vad ska jag berätta? Om känslan av att komma hem och vända. Västerås var en storstad. Jag längtade tillbaka direkt. Till stillheten. Men jag hann besöka frisören Sune på Figaro för en snabbklippning. Har du sett den här, frågade han och tog fram ett vykort. Nej, det hade jag inte sett. Västerås Pant AB och Emmys konditori. Var låg det? Stora gatan?

Gatubild från Västerås. Foto: Sune Anderssons samling.

 

Kommer fram till Gotland i natt. I morgon väntar promenader, kanske en cykeltur. Litet jobb också, på en artikel som måste skrivas om Gustaf Olsson och John Sintorn. Här är några bilder från ön förra veckan.

Blåeldens väg mellan Bläse och Ahr.

 

Stora lugnet. Hommage à Eva.

 

Junikväll vid Blå Lagunen innan turisterna kommit.

 

Femåringen återbördad till föräldrarna. Litet tomt blir det i huset.

 

Det var ingen nattviol jag visade för ett par dar sen. Snarare en vit skogslilja. Flera har påpekat det, bland andra Bengt Lövén och Margareta Scherlund. Tack för det. Jag ska försöka lära mig mer om orkidéer.

Till slut en gammal Västeråsbild till.

En försvunnen fasad. Foto: SBKs bilder, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Modern jobbade kväll och fadern satt fast i snön på tåg. Två barn måste hämtas på det som förr kallades dagis. Jag vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt satt en av de hämtade i vårt badkar och lekte med en plastfärja.

Från förskoleavdelning till badkar.

 

Mitt påstående i går att Punkt var stans fulaste hus har väckt känslor. Flera har kommenterat, inte bara här utan också på Facebook, där det fanns en länk till bloggen. Punkt är vackert, säger några. Park är fulast. Och Sigma. Jag borde ha en sån där omröstningsgrej i kanten, men jag vet inte hur jag gör. Tills vidare visar jag gärna en bild som David Eriksson tog på Stora torget på fyrtiotalet, mot den sida som långt senare skulle rivas och förvandlas till Sigma. Minns ni?

Stora torget mot söder (Sigma i dag). Foto: David Eriksson.

 

Jag samlar inte bara på mig foton från Västerås. När jag är hemma hos folk passar jag på att ta bilder av tavlor med anknytning till stan. I ett av chefsrummen på VLT hittade jag i går den här pärlan av David Söderholm, målad 1921 som gåva till Gunnar Pers. David har stått med sitt staffli på Övre Kungsgatan och tittat ner mot Källgatan och Bånkgården. På höger sida ligger Parkhusets norrfasad i dag.

Övre Kungsgatan mot öster, David Söderholm.

 

Det här fotot av samma gatuparti, från fyrtiotalet, har ni säkert sett. Kanske till och med här, men jag visar det ändå.

Övre Kungsgatan. Troligen Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

 

Så vill jag ha hjälp igen. Jag hittar inga uppgifter om Thorgny Sundeman, han som var chef för Spritbolaget runt början av 1900-talet och som lät bygga sig ett hus på Käringberget, det som sen kallades för Sundemans backe. Nån som vet nåt? Nån som känner nån släkting?

Lika dåligt med uppgifter är det kring Margaretaskolan, som undervisade i matlagning och serverade husmanskost, i hörnhuset Vasagatan – Stora gatan, de sista åren uppe på Hantverkargatan. När stängde Margaretaskolan?

Läs hela inlägget »

Ansiktet mot vinden

Jag var först skeptisk till det nya konstverket på Aseatorget. Varför ett ansikte i perforerad stålplåt? Men jag har ändrat mig, efter att ha sett hur fascinerat Elliott tittat på ansiktet, hur han letat bästa positionen för att titta på flickan som lär heta Sara. Konstnären är norska och heter Anne-Karin Furunes.

Elliott och Sara.

 

Skrev bandy i kväll för första gången på länge. Skrev för tidningarna i Vänersborg, eftersom deras lag mötte Tillberga. Det blev 5-5. Vänersborg borde ha vunnit. De ledde med två mål när det var fyra minuter kvar och hade två man mer på isen. Men bollen är rund som den outslitliga klyschan säger.

Har fått en bild från Kjell Rombäck häromdan. Den visar en familj på en lätt motorcykel med sidovagn, parkerad inne på gården Stora gatan 2. Det står Bageri på huset. Bilden är tagen 1932 och mannen bakom styret är Nils Olov Sundkvist. Han ägde Kafé Tomten på Stora gatan 2 vid den tiden. Kan bilden vara tagen där, frågar Kjell. 

Stora gatan 2, år 1932.

 

Jag vet inte. Jag har svårt att känna igen gården. Här är ett kort av något senare datum, där man ser Stora gatan och Arvidverkstaden. Kafé Tomten låg i det vita huset mitt i bilden med två stora fönster mot Stora gatan. Kaféet spelar en viss roll i min bok 1917. Det var ju dit soldater från regementet gick för att äta sig mätta i protest mot den usla maten på Viksäng.

Kafé Tomten mitt i bild. Alvenius hitom, Arvidverkstan bortom.

Läs hela inlägget »

Minns i november

Disktrasan torkade upp och himlen blev blå den sista oktoberdagen. I morgon är det november och dags att minnas den ljuva september. Har varit i Stockholm, sett utställningar, ätit mat med goda vänner på korsikansk restaurang, sett en trist film av övervärderade Sophia Coppola och återvänt till Västerås där stans nya leading Lady, Ulla Persson, säger i VLT att det är dags att ta sig en funderare på det där med Kokpunkten. Kommunens åtagande kanske ska omprövas. Bra! Ni som följt bloggen vet vad jag tycker.

Läser också att Mona Sahlin insett att socialdemokraterna måste vinna de som arbetar. De som har en anställning och sliter för att få livspusslet att gå ihop är inte längre partiets kärnväljare. Det borde de vara.  Häpp, säger jag och tillåter mig än en gång ett ”Vad var det jag sa…”

Lånad Halloween-glans.

Halloween är en urgammal keltisk skördefest. De döda och levande hedrades. Elliott lånade en alltför dyr mask i en leksaksbutik i dag. Det räckte. Sen köpte vi litet godis för 10 kronor. Tala inte om det för hans föräldrar.

Majvor Olsson fortsätter att berätta och visa bilder från femtiotalets koloniområde på Gryta. Här är ett par bilder som hon tog med sin första lådkamera.

Majvor Olssons pappa bryter mark på Gryta.

Kolonisternas barn på Gryta. Stående: Margareta Sandberg. Sittande från vänster: Marja Henriksson och Majvor Olsson.

Midsommar innan grävskoporna rullade in.

 
Majvor har också ett klargörande om flygbilden jag lade ut den 25 oktober. Den raka vägen i högerkant går från väster till öster. Där är väderstrecken. I torpet till höger om den raka vägen bodde mannen med rullstolen.

Läs hela inlägget »

Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers