Innan jag börjar prata om skidtunneln vill jag bara tala om att det finns bilder från den senaste resan till Peking under en särskild flik, uppe till höger. Resenärerna bidrar med egna bilder. Nu skidtunneln.
VLT berättade i dag att kommunstyrelsen beslutat om en ”avsiktsförklaring” för att förverkliga en skidtunnel på Rocklunda. Det privata bolag som äger anläggningarna på Rocklunda ska hyra ut tunneln till Västerås stad som i sin tur ska hyra ut den till ett bolag som ska sköta driften. Lätt som en plätt. Skattebetalarna ska inte behöva riskera något, det privata ska ta alla smällar. Ungefär så lät det. Ulla Persson talade om hur bra allt skulle bli.
Jag tänker inte argumentera för eller emot en skidtunnel. Det får andra göra. Men jag vill slippa dimridåer. Sådant gör mig besviken, både på politiker och på journalister som inte ställer följdfrågor. Vad händer om bolaget som ska driva tunneln inte klarar av det och går i konkurs? Då är det väl kommunen och skattebetalarna som står där med hyreskontraktet? Eller? Och varför berättar man inte om att det kommande avtalet sträcker sig över 18 år och att kommunen (skattebetalarna) riskerar att stå som garant för 7-8 miljoner per år, uppåt 150 miljoner.
Det kanske är värt det, men varför döljer man siffror. Eller hoppas man skriva in i avtalet att Rocklunda Fastighet ska ta tillbaka hyresavtalet om driftsbolaget går i konkurs? Tala då om hur ett sådant kontrakt ska skrivas.
Och varför nämner man inte diskussionerna om att kommunen ska garantera en viss beläggning genom att lova att skolor ska skida runt därinne i tunneln? Hur mycket har skidtunneln i Torsby kostat skattebetalarna? Hur många skidåkare behövs året runt för att ekonomin ska klaras?
Och varför sägs det inte ett ord på hemsidan om miljöpartiet spräckt den styrande rödgröna koalitionen genom att reservera sig mot beslutet i kommunstyrelsen om en avsiktsförklaring?
Varför inte spela med öppna kort?
Efter detta får jag trösta mig med en bild på Björnöbron i sin forna glans, inskickad av trogne bloggläsaren Hans Wennerström.
Tidig Björnöbro.
En unik flora, rikligt bestånd av misteln, dovhjort, rådjur, grävling, räv, hare samt ett stort antal fågelarter, älg vintertid – men jag hittar inget om Björn på Björnön.
Det enda jag hittar från förr är att stadsfullmäktige beslutade om en bro över Björnösundet 1942.
Först och främst, vad heter ön? Björnö eller Björnön?
Därom har de lärde och inte fullt så lärde tvistat länge. Och när fick ön sitt namn, vilket det nu var? Mitt grundtips är att namnet från början var Björnö och att det fick heta Björnön av det enkla skälet att det är lättare att säga och i bestämd form.
På Gripenheilms Mälarkarta från 1689 kan man hitta ön. Vad som står är inte glasklart. Jag kan tyda ”Biörn – ö” och sen kommer något som är svårare att se.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gripenhielms_M%C3%A4larkarta
Delförstoring:
http://i122.photobucket.com/albums/o253/hansw2/Bjrnn_1689.jpg
På 1905 års ekonomiska karta heter Björnön Björnön. De lärde borde inte tvista.
OK, jag tolkar namnet från 1689 som Biörn-öhn och då borde ju saken vara klar.
Men håll med om att det har vinglat lite mellan namnen!
Snygg research, Hans!