Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Källgatan’

Promenad på Björnön i går. Värmen kom sakta smygande från söder, i släptåg efter Ryanairs plan som flög in från Sörmlandslandet och lågsniffade över den kalhuggna åsen på ön, där utsikterna numera är vida. Sedan barn är jag fascinerad av stora tunga flygplan som startar och landar. Jag fattar inte hur det går till. Så var det i går också. Jag tog en bild som borde kunna användas i flygbolagets reklam. Men dom vill säkert inte ha den eftersom jag hör till dom som är kritiska till de stora kommunala subventionerna till flygplatsen och indirekt till alla de stockholmare som flyger med Ryanair och inte bidrar med en krona till den kommunala ekonomin. Det är en demokratisk skandal att medborgarna inte får ta del av det avtal som Ryanair har med det kommunägda flygplatsbolaget. Någon folkvald styrelseledamot borde ha kurage nog att läcka avtalet.

Inflygning över kommunalt kalhygge.

 

Våren är alltid lika märklig. Är verkligen blåsipporna så blåa och vitsipporna så vita? Och vad är det för mystiska träd, vars knoppar ser ut som vore de hämtade från en botanisk trädgård i Kapstaden. Vad är det här till exempel? Varför lärde jag mig aldrig något i skolan?

Säkert en alldeles vanlig sort.

 

Nedanför Björnöbacken står ett vindskydd med eldplats, där brasan ibland sprakar på vintern när barnfamiljer värmer sig och sina pulkor. Nu har några engagerade människor brutit loss väggplankor för att få en riktig brasa. Kul idé. Det är säkert ett gäng nyblivna pensionärer som skakat loss med Jimi Hendrix eller The Who i hörlurarna.

Hydda med väggfast ved.

 

Skrev om Slottsträdgården i VLT:s Frågor om förr i går. Trädgården som klövs mitt itu av Cityringen på 1960-talet. Funderade på hur det såg ut när Källgatan inte slutade i en parkering utanför Polishuset. Saknar bilder på den delen. På den här bilden kan man ana att det finns en fortsättning bortom Västgötegatan.

Källgatan mot söder, strax före korsningen med Västgötegatan. Polishuset ligger till vänster i dag. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

På Källgatans norra sida låg åtminstone ett vackert äldre hus, som jag inte har något minne av, men som Karin Kjörning minns desto bättre. För ett par år sedan skickade hon mig en bild på det hus där hennes mormor och morfar bodde på Källgatan. I dag finns ingenting kvar av den borgerliga idyllen.

Hus på Källgatan, en svunnen idyll. Foto: Karin Kjörnings samling.

 

Förra veckan visade jag ett vykort från Köpmangatan. Hans Wennerström kommenterade och berättade om Levins pälsskrädderi som låg ovanpå Carolina Anderssons hattaffär. Hans mamma jobbade där. Hans har skickat ett kort och förmodar att det är Levin himself i vit rock. Visst är det härligt med bilder från arbetsplatser som var.

Levins pälsskrädderi på Köpmangatan. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Så är det dags för en liten bildgåta igen. Här är en bild på liten gata i stan, som fortfarande finns kvar men som förstås ser helt annorlunda ut. Den bastanta bilen, givetvis med märke som jag knappt hört talas om, kan möjligen finnas i någon veteranbilssamlares garage.

Femtiotalet. Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

 

Läs hela inlägget »

Snöar ute. Måste ner på stan. Hade inte tänkt blogga, men gick in på sidan för skojs skull. Höll på att ramla av stolen. Tur att jag inte gjorde det, för då hade höften gjort ännu mer ont. Kurvan för besökare hade stigit brant. I går hade jag  1 443 besök på hemsidan / bloggen. Fjortonhundrafyrtiotre. Kul, men jobbigt. Nu måste jag ju fortsätta och leverera. Jag tror att det är de gamla bilderna som lockar. I går publicerade VLT del två av Arvid Ridners bilder i min serie Frågor om förr. Ni som följt bloggen har sett många av Ridners bilder den senaste månaden. Men bilden från Källgatan, som fanns i VLT i går, har jag inte visat tidigare. Här kommer den, en gång till. Jag tycker det är en av hans allra bästa. Morgon på Källgatan, en man på väg till arbetet med sin cykel. Det är fyrtiotal, och småstadslivet har sin trygga lunk. Skuggor och komposition gör bilden till ett mästerverk.

Morgon på Källgatan. Foto: Arvid Ridner.

En annan av gårdagens bilder visade en kiosk med två barn och en godistiggande hund. Även den bilden är från fyrtiotalet. Ni har sett den här på bloggen förut. Nu frågade jag tidningens läsare om de vet var kiosken låg. Innan jag berättar om svaren ska jag visa kiosken på nytt, men ur ett litet annat perspektiv.

Den mystiska kiosken. Foto: Arvid Ridner.

Gunilla Rognestedt är säker på att kiosken låg i hörnet Hemdalsvägen och Strängnäsgatan, utanför Folkets park. ”Jag köpte ettöreskarameller där.”

Rolf Gustafsson tror att det är ”Gustavssons kiosk” på Skultunavägen, vid Wallinska kyrkogården.

Britt-Lis Finström håller på kiosken på Stohagsvägen, när Nedre Hyttvägen. ”Dom hade stora röda krokodiler och Fantomen.”

Matti Koskinen har en annan kiosk på förslag: ”Jag tror det är kiosken som låg precis i början av Föreningsgatan. Jag bodde mitt emot den och köpte allt möjligt onyttigt där när jag var barn.”

Maria Eklund har diskuterat kiosken med sin pappa som säger att kiosken mycket väl kan ha legat i Dingtuna.

Ivar Nyström skickade en bild på ”Hellmans kiosk” på Kopparbergsvägen som en jämförelse. Kioskerna är lika, men Ivar är ändå tveksam till att det är samma kiosk. Kanske byggdes flera kiosker i samma stil på den här tiden. ”Du får säkert flera svar från västeråsare som känner igen kiosken från just sina kvarter”, skriver Ivar. Och det har han alldeles rätt i.

Hellmans kiosk. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Vi får återkomma i det viktiga kioskärendet. Vi avslutar med ännu en typisk Ridnerbild. Gatuarbeten på Köpingsvägen (tror jag) i stämningsfullt ljus, med hästar och gatsten. Titta och njut.

Arbete med trafikdelare. Foto: Arvid Ridner.

Läs hela inlägget »

Jag får skylla mig själv. Folk tror att jag kan mycket om Västerås lokalhistoria. Jag skriver ju Frågor om förr i VLT varje vecka och jag lägger ut gamla bilder här på bloggen. Kanske kan jag en del också… men lika ofta går jag bet och får lita till hjälp. Just nu staplar sig obesvarade frågor på hög. När byggdes stenmurarna längs Svartån från åmynningen upp till Fiskartorget? Hur såg det ut på Hamnserveringen i gamla hamnen? Hur var det på Stuveribolaget? Är det någon som minns storstrejken 1945? Och så vidare. Tids nog dyker det upp svar.

Skrev om Stora torget i VLT i dag igen, om Kraaks Hotell som låg i det hus på södra sidan av torget som inte revs förrän Sigma byggdes i början av sextiotalet. Här kommer ett par andra bilder på huset på sydsidan av torget. En äldre bild från 1860-talet, vid en tid när Kraaks Hotell borde ha legat i huset till vänster, och en bild från sent femtiotal med samma hus.

Stora torget mot väster, 1860-tal. Foto: Axel Rydin, Länsmuseet.

 

Stora torgets sydsida före Sigma. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

 

Jag har också fått frågor om hur det såg ut på Stora gatan mellan Källgatan och Hållgatan på femtiotalet och sextiotalet. Jag har väl inte letat alltför noggrant, men här kommer ett par bilder från Stadsarkivet. Det finns säkert bloggläsare som kan datera dem.

Källgatan mot Stora gatan . Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

Stora gatan mot öster, nedanför Hållgatan. Foto: SBK, Stadsarkivet.

 

För övrigt undrar jag hur många som vill betala 300 kronor för ett dagskort för att åka i en skidtunnel? Eller 200 kronor för tre timmar? Jag känner inte direkt det folkliga trycket… (Siffrorna är hämtade ur den folder som följer med kommunstyrelsens ”avsiktsförklaring” om att hyra en skidtunnel i 18 år, för 7-8 miljoner per år, med förhoppning om att sedan kunna hyra ut den i andra hand.)

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers