Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Mälaren’

Datorn har haft semester. Får nog vila ett tag till. Nu börjar ju den riktiga sommaren. Den mogna tiden, med varma mörka kvällar. Så var det i går. Augusti manades fram från tidens obevekliga maskineri. Ekens blad är klibbiga och djupt gröna, mystiska flygfän jagar under gatlampan, soptunnorna luktar rötmånad och yngre vänner suckar över att semestern är slut och att den långa vardagen börjar. Alla kan ju inte vara pensionärer, som den här mannen på bilden under. Han stod på sin brygga på Laggarudden norr om Ludvika i fredags kväll och blickade ut över sjön Vässman och halvmånen som snart ska fyllas för kräftornas skull.

Sommaren börjar.

Vi var i Ludvika för att delta i den årliga loppistävlingen. Fyra familjer kämpar ädelt om vilka som säljer mest. Vi släpade än en gång upp banankartonger med böcker och allehanda prylar. Plus två backar med LP-skivor. Jag blundande och sålde allt från Dylan och Springsteen till George Lewis och Charlie Parker. Fem och tio kronor, ibland tjugo. Vinylnördarna stod på kö. Vi vann hela tävlingen, men det känns litet tomt. Vem spelar nu den lätt raspiga Blowin’ in the wind från tidigt sextiotal?

Idel ädel loppiskamp.

På väg upp till Ludvika stannade vi i Söderbärke för att låta oss bjudas på kaffe i ett timrat hus med utsikt över den vackra sjön Barken. Där sommarbor Kenneth Holmstedt med hustru Lena och en uppsjö av barn och barnbarn. Kenneth var melankolisk. Fredagen var hans sista semesterdag i arbetslivet. Han blir pensionär i april nästa år när han lämnar jobbet som stadsdirektör i Uppsala. Kenneth var en gång chef för Proaros och senare stadsdirektör i Västerås innan han flyttade, först till jobbet som regiondirektör i Skåne och sedan till tjänsten i Uppsala, där han tvingades heja på Sirius och Almtuna i stället för på VSK och VIK. Han har hela tiden bott kvar i Västerås och i dag gick pendlarbilen på sin invanda rutt till Östra Aros, på samma sätt som hans robotklippare diskret tuffade fram över den sluttande gräsmattan på Älgnäsudden.

Kenneth, Lena och barnbarnet Kalle.

Söderbärke, inte långt från Västerås men ändå långt borta.

Förra helgen var barn och barnbarn samlade. ”Som på julafton”, som sexåringen sa. Treåringen som kom hem från Afrika ville kasta snöboll och se tomten pulsa fram i trädgården med en lykta från Rusta i handen. Han fick höra Glassbilen i stället, nog så exotiskt. Och jag tog ännu en av dessa bilder som i framtiden kommer att ligga på en hårddisk i ett källarförråd eller på en vind och som ingen riktigt vet vad man ska göra med.

Julimiddag.

Nu när tiden mognar närmar sig också höstpremiären av Frågor om förr. Lokalnostalgin har fått en skjuts av oanade mått. VLT har kompletterat mina Frågor om förr med en nostalgisajt och på Facebook finns en ständigt växande grupp som kommenterar rubriken ”Du vet att du är från Västerås om du…”

Jag ska försöka fortsätta min variant, får se hur länge det bär. Till något av de första avsnitten hoppas jag få iho en text om den store och bastante hamnsjåare som kallades Östersjön. Är det någon som minns honom? Tills dess får vi avnjuta ett gammalt fint vykort från Mälaren som Hans Wennerström skickat från sin exil nere på Västkusten.

Sommar på Mälaren. Foto: Hans Wennerströms samling.

Jag skrev om Stora gatans historia på försommaren. Då ringde Lennart Jansson och berättade om den raksalong som hans pappa drev på Stora gatan. Lennart minns hur många som kom för att låta raka sig på söndagsmornarna. Det gällde att vara fin till kyrkan eller till Arosvallen. På trettiotalet kostade en rakning femton öre. Jag tror att raksalongen låg i det här huset, granne med Hygrells järnhandel, ungefär där apoteket Hjorten ligger idag.

Raksalongen på Stora gatan. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

När jag letade efter den här bilden hittade jag förstås flera andra. Ungefär som när man plockar en kantarell och ser en annan lysa gul några meter bort. Det ena leder till det andra. Problemet är att man kan få ont i ryggen. Här är en av de andra bilderna jag plockade i korgen. Ni känner vä igen Keijers metallfabrik som en gång låg på krönet av Norra Ringvägen, som Kyrkbackens norra utpost mot Blåsbo?

Keijsers. I dag parkering. Foto: SBK-arkivet, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Har en känsla av att jag använt den rubriken förut nån gång. Det blir den inte sämre av. På onsdag ska jag resa iväg till Kina igen, och jag kan inte låta bli att titta mig omkring för att se vad jag lämnar. I dag gick vi på isen utanför Björnön. Sol, kristallklar luft, blå himmel, vida vita vidder. Elliott försökte meta med ett vasstrå i ett borrhål och Alex trampade ner i samma hål när han skulle kolla om vattnet frusit. Små banala händelser förgyller en vanlig söndag. Vi fikade på en bänk på strandbrinken där jag lekte som barn.

På väg nånstans.

 

Tittade på nya serien Kontoret. Blev bara generad. Inte kul, slog över till Galenskaperna och After Shave i Så ska det låta. Kul. Sen kom Stefan Löfven i Agenda och gjorde det bästa framträdandet i en tv-studio som en socialdemokratisk partiledare gjort på många, många år.

Västerås i mitt hjärta var det. Häromdan visade jag några av de närmast sensationella färgbilder som Carl Hennig tog i fyrtiotalets Västerås, bilder som nu skannats in av hans sonson Lars. Reaktionen på de första bilderna blev omtumlande för många. Läs kommentarerna. Här kommer två bilder till. Först en bild från Oxbacken med den klassiska husraden på den norra sidan, och den upphöjda trottoaren som var ett minne från tiden innan Oxbacken sänktes nästa hundra år tidigare. Det är mitt på dagen. Inga bilar, men två cyklister rullar i full fart ner mot centrum.

Oxbacken. Foto: Carl Henning.

 

Så en bild inifrån den Bomanska gården, i hörnet av Stora gatan och Vasagatan där Punkt ligger i dag. Järn-Olles affär vetter mot Stora gatan, inne på gården hade järnhandeln sina förråd. Det är ännu den tid när häst och vagn användes. Med färgbildens hjälp känns tiden ändå väldigt nära.

Bomanska gården. Foto: Carl Henning.

 

Fortsättning följer.

Läs VLT i morgon. Då kommer, hoppas jag, svaret på bildgåtan häromdan, om var mannen släpar sin kärra över kullerstenarna. Om ni inte har tidningen så ska jag försöka komma ihåg att tala om svaret här också.

Läs hela inlägget »

Vi har haft snö i tre månader nu. Tröttsamt. Men helgens sol förlät en del. Vi var inte ensamma om att promenera, åka skidor eller skridskor längs de stråk som någon vänlig själ plogat på isen utanför Öster Mälarstrand. Vi var många, och vi trivdes.

Mälaren, februari. Midvinter.

 

VSK förlorade stort i streckmatchen mot Sirius i Uppsala. Jag vet inte vad dom tänkte på. Första halvlekens speedlösa försiktighet var dömd att misslyckas på förhand. OK, det gick ju inte mycket bättre när dom ökade trycket i andra. VSK blev helt enkelt utspelat av ett snabbt och smart spelande Sirius. Klasskillnad, sa Hans Elis i teve. Håller med.

Sven Olby, som skickade bilden på prästtåget på torget häromdan, har mejlat några bilder från läroverket (Rudbeckianska) på 1920-talet. Första bilden är på en klass pojkar i realskolan. Kartan i bakgrunden visar Grekland. De sitter där med sina skolböcker, ovetande om en framtid med datorer och bloggar. Jag har letat efter någon av mina morbröder på bilden, men de måste ha gått i en annan klass.

Västerås högre allmänna läroverk 1929. Eleverna är födda omkring 1914.

 

Läroverkets kollegium 1928. Nån som känner igen rektorn?

 

När vi är inne på temat litet mer personliga bilder från gamla Västerås, så kan jag inte låta bli att visa en bild jag fick från Tony Evringer. Bilden visar hans far Sten Eriksson, som var taxichaufför, på Bondtorget 1955. Bilen är en Chevrolet 1953.  Husen bakom honom är rivna i dag. Kringlan hängde utanför en av Jansson och Sjögrens bageri- och karamellbutiker.

Sten Eriksson på Bondtorget med sin Chevrolet. Foto: Sten Evringers samling.

 

Jag har fått en kompletterande bild till artikel om motorbanan på Gryta förra veckan.  Det är signaturen Ramon som hittat en program från den 15 maj, ett av åren kring 1950, från Gryta. Killen som mekar med motorcykeln heter Gustaf Persson och tävlade för Solna MS.

Bild ur programblad för SMK:s motorbana på Gryta.

 

Jag tror aldrig jag visade hela den fina bilden på den märkliga bil som passerade genom entréportalen på Gryta. Lars Henning visste ju vad det var för bil. Han skrev:  ”Det är en Peugeot 202 som producerades 1938 – 1948 med uppehåll under kriget mellan 1942 och 1945. Den hade 30 hästkrafter och var 411 cm lång. Drygt 100.000 tillverkades.”

Entrén till Gryta motorbana omkring 1950. Foto: Sture Anderssons samling.

Läs hela inlägget »

De flög från Paris i går. De hade sålt möbler och bil, sagt upp och städat ut lägenheten med utsikt bort mot Eiffeltornet. De lagrade en del prylar, men det mesta packade de i åtta resväskor och några ryggsäckor. Sen flög de till Dar es Salaam i Tanzania. Där ska de bo i två år. De började med att ta in på hotell. ”Resan gick bra, Erik klarade 14 timmar utan problem”, sa Sara när hon ringde. Erik är 1 år och fyra månader. Det dröjer innan vi får se dem igen. Klockan är snart halv elva här i Västerås, det är minus tio utanför. Jag tog fram appen för väder och knappade in Dar es Salaam:

28 grader strax före midnatt, sen över 30 hela veckan...

 

Gick en promenad längs Öster Mälarstrand tidigare i dag. Egentligen var det fantastiskt vinterväder, men jag förtränger det numera. Längtar bara till våren.

På väg ut på isen i sena januari.

 

Har fått en fråga om speedwaybanan på Gryta, som fanns i början av femtiotalet. Tog en chans och googlade på Grytabanan, fick en massa tips om goda grytor med banan. Hittade inget i VLT-arkivet heller. Nån som har nån bild från banan på Gryta?

Får kanske skriva om skolbaden förr i tiden, i stället. Så här såg det ut i Djäknebergsskolans källare, där skolbarnen fick bada i varmt vatten. Jag gick i Jakobsbergsskolan och fick också gå dit nångång. Men jag tror det var frivilligt, och i början av femtiotalet hade vi flyttat till en modern tvåa med badkar på Repslagargatan så jag fick bada hemma. Bilden är från fyrtiotalet och ingår i Olle Strömbergs samling. Det är säker några av gossarna som känner igen sig.

Skolbad i Djäknebergsskolan. Foto: Olle Strömbergs samling.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers