Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för september, 2011

Sven-Harrys med pensionärsrabatt

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , , den 11 september, 2011 | 1 Kommentar »

Först var vi på 50-årskalas i Koppartältet i Hagaparken i går. Närmare 80 personer. God mat, fin stämning. Jag upptäckte till min förfäran att jag var äldst av alla, med undantag för födelsedagsbarnets föräldrar. Hur ska det här sluta?

I dag letade vi upp byggmästare Sven-Harry Karlssons kombinerade konsthall och bostadshus intill Vasaparken i Stockholm. Sven-Harry, som fyller 80 i december, har samlat konst i 35 år. Nu har han byggt ett konstens äreminne över sitt intresse. Stort, mycket glas och ljus. Spännande utställning av Karin Broos. Målningar av vardagen, nästan som fotografier, med en nostalgisk, rentav dyster underton. Där gick jag förresten in med pensionärsrabatt, utan att någon begärde legitimation. Suck.

En av Karin Broos målningar på Sven-Harrys Konstmuseum.

Lena Cronqvists badande flicka i Sven-Harrys foajé.

Vasaparken i Stockholm är en levande park. Barn, ungdomar, föräldrar, äldre. Konstgräs mitt på den öppna ytan. Små fotbollsmål med nät! Det drömde jag alltid om när jag var liten och kutade runt på grusplaner med fula plåtrörsmål utan nät. Varför inte göra Djäknebergets stora plan litet roligare? Kosta på med redskap. Och mål med nät! Det är ju hur kul som helst att dra in en boll i nätet… eller var, kanske jag ska säga.

Vasaparken i Stockholm. En förebild för Djäkneberget?

Så avdelningen gamla bilder. Jag och många med mig kan inte se oss mätta på det Västerås som flytt. Här är en bild från Aseas Mimerverkstäder på Karlsgatan. Titta på sandsäckarna som staplats längs fasaderna. Det måste innebära att bilden togs under det senaste kriget. Sandsäckarna antogs skydda mot bombskakningar och mot splitter.

Karlsgatan och Mimer, med Ottar i bakgrunden. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

Här är en spännande Asea-bild till. Känner ni igen platsen? Javisst, järnvägsövergången på Pilgatan (som är en viadukt i dag). Arvidverkstaden har börjat byggas (Bombardier). Året måste vara ungefär 1935 eller 1936. Mellankrigstid, alltså.

Arvid byggs vid Pilgatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

Stans fulaste konstverk

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 9 september, 2011 | 3 Kommentarer »

Jag gillar offentlig konst. Det innebär inte att jag gillar all offentlig k0nst. En del är saker är hemska. Hästhuvudet inne på Stadshusets gård hör till den kategorin. Det förvridna hästhuvudet skapades av ryssen Ernst Neizvestny och stod en gång som en skräckinjagande välkomsthälsning till alla som kom från stationen och skulle gå genom Stadshusets gångpassage. Nu har verket förpassats till en mer undanskymd plats. Frågan är om det inte är stans fulaste konstverk? Någon som har något annat förslag?

Fragment av en kentaur, Ernst Neizvestny.

 

Gick på bandy mitt på blanka eftermiddagen. Ryska Jenisej avslutade sitt träningsläger med att tvåla till VSK med 8-1 innan återresan till sibiriska Krasnojarsk. VSK är förlåtet. Dels ingick inte matchen i planeringen, dels var fem ordinarie spelare borta av olika anledningar. Jag tror fortfarande på det grönvita laget. Någon kul bild från matchen har jag inte. Det är roligare att visa en bild på en bandymatch på Gamla plan vid Herrgärdsskolan, som jag fått av Hans Wennerström. Vilka som spelade vet vi inte, men jag gissar att fotot är från tjugotalet.

Bandy på Gamla plan. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Jag letade bilder från stans gamla biografer häromdan. Då hittade jag en bild från Godtemplargården på Västgötegatan, där det visades film emellannåt. Här är det dock Arbetaresångkören som sjunger vid en medlemsafton för Konsum ett par år in på trettiotalet. När jag ser sådana här bilder letar jag alltid efter mamma eller mormor och morfar.

Godtemplargården, början 1930-talet. Delförstoring. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Läs hela inlägget »

Mörkret faller sakta

Publicerat i Uncategorized, taggad , , den 7 september, 2011 | 6 Kommentarer »

Kvällarna blir allt mörkare, på Kulturnatten nästa lördag brukar det vara riktigt höstlikt svart. Jag ska prata och visa ”nya gamla bilder” från Västerås (som det står i programmet) i Stadsbibliotekets hörsal på kvällen. Många har hört mina tidigare föredrag om Minnen av en stad, så jag tänkte leta fram andra bilder. Vi får se hur det lyckas. I dag blev jag avbruten på eftermiddagen när två barnbarn stormade in och propsade på att få höra Barbie Girl av en dansk grupp som kallar sig Aqua. Denna märkliga låt, som musiktidskriften Rolling Stone’s läsare utsett till ”nittiotalets sämsta”, skulle prompt spelas på min dator… om och om igen.

Arbete med kärt förhinder.

 

När jag letar efter de där nya gamla bilderna hittar jag förstås många antikvariska pärlor. I den Sjöbergska bokhandelns samling i Stadsarkivet finns till exempel en bild av Arosvallen från söder som jag aldrig sett förr. Eftersom de Sjöbergska bilderna som regel är från slutet av av tjugotalet eller början av trettiotalet gissar jag att den här bilden är från Arosvallens invigning 1931. Kolla naturen till höger, mot öster och nordöst. Inte ett hus! Kan det vara ladugårdar som hörde till Kristiansborgs gård? Men vad är det för mystiska halmtak som syns på den andra bilden?

Arosvallen, kanske 1931. Foto: Den Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Delförstoring. Foto: Den Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

För övrigt kan jag berätta att Kokpunkten var en punkt på dagordningen på den socialdemokratiska arbetarekommunens representantskapsmöte i måndags. Gamla Gardet protesterade och lanserade sitt eget förslag om Nöjets gröna ängar, med ett kommunalt äventyrsbad nere på Lögarängen. Men de styrande i partiet lät sig inte bevekas. Kokpunkten ska ”sätta Västerås på kartan” och Peab hade bjudits in för att visa hur fint allt skulle bli. Stämningen rapporterades bitvis som hätsk. Om det nu råder sådan samstämmighet i partiledningen kan jag inte låta bli att undra varför man inte vågade lägga fram förslaget för ny politiskt prövning när Kokpunkten plockades fram igen i våras, i väsentligt ändrad form, efter fem års tystnad. Kan det vara av rädsla för att någon skulle pröva lagligheten av direktupphandlingen?

Förresten, vet ni att de 12 eller 15 miljoner som kommunen ska stötta det privata badet med varje år är betydligt mer än vad hela Konstmuseet kostar…

Läs hela inlägget »

Poeten, cyklar och en fotograf

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , , den 5 september, 2011 | 3 Kommentarer »

Författaren Lars Gustafsson är en av mina vänner på Facebook. Häromdan ondgjorde sig Gustafsson över en skylt vid Västerås central. ”Intelligenta människor blir aldrig trafikingenjörer”, skrev han och bifogade ett foto.

Foto: Lars Gustafsson.

 

Jag dristade mig till att fråga hur en poet skulle ha uttryckt saken. Cyklar som blir stående måste ju bort. Lars Gustafsson funderade en stund, sen svarade han: ”Cyklar som av rost och vanvård tyngas ned, bör ej stå i detta led.” Snyggt formulerat, det medges.

I dag skrev jag om fotografen Axel Rydin i VLT, han som som tog några av de äldsta bilderna i Västerås på 1860-talet Här är en, utsikt från Domkyrkan bort mot hamnen, med skutor och hamnmagasin. Rådhuset är nybyggt.

Utsikt från Domkyrkan, troligen 1860-talets slut. Foto: Axel Rydin.

 

Jag berättade att det fanns två Axel Rydin, en ambulerande fotograf som blev känd i hela landet för sina porträtt, och en ”lokal” Axel Rydin som knäckte extra som fotograf i Västerås på 1860-talet och som sedan flyttade till Sala där han så småningom blev bankdirektör. De uppgifterna finns i dödsrunan i VLT 1921. Men dessa fakta ifrågasätts av vännen Curt J, som intresserat sig för landets äldre fotografer. Han tror att den som skrev dödsrunan kan ha missuppfattat saker och ting, och att det egentligen bara fanns en fotograferande Axel Rydin på 1860-talet: den ambulerande rikskände Rydin som enligt andra tillförlitliga uppgifter faktiskt verkade i Västerås på 1860-talet. Mystiskt är det under alla omständigheter. Men bilderna är fina.

Stora torget på 1860-talet, när torget ännu var smalt och kallades Gamla torget. Bondtorget i bakgrunden. Foto: Axel Rydin.

 

Vi hinner med en gammal bild till. Nu flyttar vi oss ungeför 70 år framåt i tiden, till Stadsparken några år in på 1930-talet Det är fest i Stadsparken och på Fiskartorget. Det kan vara en av av de på den tiden återkommande Barnens Dag-festligheterna.

Stadsparken mot Fiskartorget. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Jo, en sak till. Jag får många frågor som jag inte hinner besvara i tid, varken i tidningen eller här på bloggen. Ofta behöver jag er hjälp. Som nu till exempel. Jag fick ett mejl med en bild på ett hus från Marie Eriksson i Enköping. Hon skrev: ”Sitter med min morfars syster Inez Janssons (f.1899) fotoalbum och hittar några kort på huset de bodde i på 1910-talet i Västerås men ingen här känner igen vart huset låg. En del gissningar på Lustigkulla. De som bodde i huset var Elin Jansson (senare gift Forsberg) med sina tre barn Rut Jansson (senare gift med Sven Britton) , Inez
Jansson (senare gift med Elis Jansson) samt Dage Jansson (min morfar), även Elins mamma Lovisa Lind bodde med dem i huset.”

 

Var låg huset?

 

Läs hela inlägget »

Födelsedagskalas med minnen

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 3 september, 2011 | 3 Kommentarer »

Stans kombinerade konst- och länsmuseum på Karlsgatan firade ett år i dag. Nya utställningar, gratis tårta, musik och aktiviteter för barn. Riktigt kul. Fin konstutställning med höjdpunkter ur den egna samlingarna och med en hyllning till Erland Cullberg. Micke Genbergs stora duk med Harpsundsekan finns med också, den där med Tage Erlander och gamle kungen utklädda till Fantomen.

Ulla Persson invigningstalar på Konstmuseet med Charlotte Gyllenhammars sovande dagisbarn i förgrunden och Micke Genbergs Fantomer i Harpsundsekan i bakgrunden.

 

Jag träffade Vilhelm Alnefelt, nyss fyllda 90 år. Det var han som ritade Folkets hus på femtiotalet, tillsammans med Nils-Olof Tollbom. De var två unga arkitekter som startat firma. De hängde ihop i 30 år. Nils-Olof dog i somras, Vilhelm hänger med. Han minns arbetet med det som skulle bli arbetarrörelsens högborg på Smedjegatan. Han minns alla konstnärer som var iblandade, Torsten Renqvist, Stefan Thorén, Palle Pernevi, Sven Markelius och andra. Och han minns biografen Cinema, som nu på sätt och vis återuppstår med den nya SF-filmstaden i Kvarteret Kol. Den ska ju heta 1956, det år som Folkets hus började byggas.

Vilhelm Alnefelt ritade Folkets hus på Smedjegatan, det började byggas 1956 och som nu byggs om till en ny filmstad.

 

Folkets hus på Smedjegatan stod klart 1958.

På Nya filmstadens hemsida finns en länk, Hur var det förr, där jag berättar om bygget av Folkets hus.

Längst inne i Konstmuseet, i rummet med Cullberg finns också en David Söderholm-tavla, en klassiker, som visar hur det såg ut på Fiskartorget, innan trähusen revs för Stadshuset på femtiotalet. Det är Staffan Cullberg som valt verk ur museets samlingar som passar till brodern Erlands verk.

Akvarell av David Söderholm (1883-1961), Fiskartorget, 1954.

 

Läs hela inlägget »

Att sitta bland minnen

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , den 1 september, 2011 | 3 Kommentarer »

Mikael Örtevall ringde häromdan. Han hade läst om Röda Kvarn och om hans farfar Gösta Johansson som arbetade 45 år som vaktmästare och maskinist på den kultförklarade biografen i hörnet Stora gatan och Sturegatan. ”Jag har dom två biografstolar som farfar tog hem när Röda Kvarn revs 1966″, sa Mikael. ”Va? Är det sant?”. ”Ja, jag brukar sitta i dom när jag filosoferar”.

Vi stämde träff i dag. Jag måste bara få sitta i en av stolarna från Röda Kvarn en gång till. Mikael har dem i ett förråd på Tunbytorp. Där stod de två fällstolarna, med skruvhålen och med det slitna röda tyget. Nummer 18 och 19. De stod på läktaren en gång. Gösta valde de två eftersom de var minst slitna. Röda Kvarn fick fällstolar 1939, innan dess hade biografen vanliga pinnstolar.

Mikael Öretvall med stolarna från Röda Kvarn.

 

Jag vet att Sten Berglind pratade om att det fanns stolar bevarade sen Röda Kvarns tid. Jag trodde inte på honom. Nu vet jag. Det står en nostalgisk doft av John Wayne och Eddie Constantine kring de två fällstolarna. Nånstans i underredet sitter det säkert ett tuggummi fastkletat.

Nummer 18 och 19. Läktaren.

 

På väg hem från Österunda i går kväll måste jag bara stanna för att titta på några hästar. Tog fram kameran. Litet pekoral blev det kanske. Och en del motljusreflexer. Men Uppland kan vara fint det med.

Hästar i uppländsk solnedgång.

 

När jag letade bilder i Länsmuseet i dag hittade jag ett foto av Ernst Blom jag inte sett tidigare. Det får bli dagens gåta. Var låg Nya svagdricksbryggeriet, månntro?

Ett litet bryggeri Västerås. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers