Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Röda kvarn’

Mikael Örtevall ringde häromdan. Han hade läst om Röda Kvarn och om hans farfar Gösta Johansson som arbetade 45 år som vaktmästare och maskinist på den kultförklarade biografen i hörnet Stora gatan och Sturegatan. ”Jag har dom två biografstolar som farfar tog hem när Röda Kvarn revs 1966″, sa Mikael. ”Va? Är det sant?”. ”Ja, jag brukar sitta i dom när jag filosoferar”.

Vi stämde träff i dag. Jag måste bara få sitta i en av stolarna från Röda Kvarn en gång till. Mikael har dem i ett förråd på Tunbytorp. Där stod de två fällstolarna, med skruvhålen och med det slitna röda tyget. Nummer 18 och 19. De stod på läktaren en gång. Gösta valde de två eftersom de var minst slitna. Röda Kvarn fick fällstolar 1939, innan dess hade biografen vanliga pinnstolar.

Mikael Öretvall med stolarna från Röda Kvarn.

 

Jag vet att Sten Berglind pratade om att det fanns stolar bevarade sen Röda Kvarns tid. Jag trodde inte på honom. Nu vet jag. Det står en nostalgisk doft av John Wayne och Eddie Constantine kring de två fällstolarna. Nånstans i underredet sitter det säkert ett tuggummi fastkletat.

Nummer 18 och 19. Läktaren.

 

På väg hem från Österunda i går kväll måste jag bara stanna för att titta på några hästar. Tog fram kameran. Litet pekoral blev det kanske. Och en del motljusreflexer. Men Uppland kan vara fint det med.

Hästar i uppländsk solnedgång.

 

När jag letade bilder i Länsmuseet i dag hittade jag ett foto av Ernst Blom jag inte sett tidigare. Det får bli dagens gåta. Var låg Nya svagdricksbryggeriet, månntro?

Ett litet bryggeri Västerås. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

Blixt och dunder i natt, när sommaren försvann. Värmen i går var sagolik. Jag cyklade till Rocklunda för att gå på bandy, häpnade över att så många andra också var på väg dit. Tusentals. Ganska snart gick det upp för mig att de andra var på väg till marknaden. Inne i hallen var det kallt. Är det alltid så när man går på bandy på vintern?

VSK vann med 7-4 över ett Sandviken, som tappat Mossberg och Sveshnikov och som hade Christoffer Edlund på läktaren. Men VSK ska inte skämmas. Det unga grönvita laget har framtiden för sig. Nyförvärven ser spännande ut. Patrik Sjöström värvades som libero men spelar högerback, offensiv sådan, med bra skott. Tomas Knutson gjorde två mål. Fint klipp i klubban. Pekka Rintala överraskade med ett kanonmål ur vänstervinkel. Junioren Jimmy Jansson kan bli hur bra som helst. Plus att alla de andra ser ut att ha tagit några skär framåt.

Köpte en ny kompaktkamera i dag, i stället för den jag tappade i ankdammen i Almedalen. En liten Canon S95. Prövade makron direkt på en orkidé hemma i fönstret. Inte så pjåkigt.

Orkidé... eller var det nåt annat djupt inne i blomman?

Missade 100-metersfinalen i VM. Var väl lika bra det. Missade Carolina Klüft också. Lika bra det också, så slapp jag fundera över orsaken till att damernas längd blivit så mycket sämre på senare år. Klüft hoppade själv flera decimeter längre som sjukampare.

Prövade förrestens kamerans förmåga att avbilda dia också. Lade upp diabilderna på ett ljusbord och knäppte i RAW-format. Här en bild från Rapaselet i Sarek 1972. Snart fyrtio år sen. Bilden är säkert tagen mitt i natten. Jag minns att vi skulle vada över Rapaälven på morgonkulan när vattnet var som lägst.

Rapaselet i Sarek, juli 1972. Kodakchrome. Pentax.

Texten om Röda kvarn i VLT förra måndan föranledde flera kommentarer här på bloggen. Ännu fler kommentarer har skickats på mejl till mig. Thomas Walldow berättar till exempel om hur biografen användas som resebyrå under krigsårens jular, när trycket på tågbiljetter var stort. Thomas skriver om hur dåvarande järnvägsbolaget SWB erbjöd allmänheten ytterligare ett inköpsställe, utöver Centralstationen, Röda kvarns foajé.

”Arrangemanget kvarstod även det första SJ-året, 1945. Ambitionen sedan flera år tillbaka var att etablera en centralt belägen fast belägen försäljningslokal, men detta hade misslyckats. Därför biografens foaljé. Först 1946 kunde en
resebyrå öppnas, då på Sturegatan…”

Hans Wennerström skickar en bioannons från 1941. Förutom Röda kvarn och de andra finns också reklam för Teater-Bio. Var det bio på teatern ända så långt fram i tiden?

Biografannonser i Västerås 1941.

Anders Eriksson, som kan det mesta om Västerås biografvärld, kommenterar påståendet att vaktmästarna på Grand utmärkte sig med sina röda uniformer: ”De hade samma röda uniformer på ruffiga Röda Kvarn också. Bägge biograferna tillhörde Fornstams. Grand blev SF-biograf 1961 med Fornstam som delägare. Fornstams hade Röda Kvarn utan inblandning av SF tills rivningen 1966. De röda uniformerna hängde med på Grand och Prisma men även på Camera kunde man se röda kavajer på biljettpersonalen.”

Röda kvarn en gång till.

 

Till sist en fin bild från Jan-Åke Alkeblad, som idogt gräver i stans arkiv. Jag tror han hittat den på Länsmuseet. Hursomhelst är bilden intressant, eftersom den visar ett sällan sett perspektiv på den trånga lilla kåkstad som fanns i Stadsparken, runt Wickholms kvarn (det vita huset i mitten). Bilden är tagen innan kvarndammen och kvarnen revs för att ge plats åt turbinhuset litet längre nedströms 1891. Stora Westmannia till höger bortom Fiskartorget byggdes 1888, så däromkring är bilden tagen.

Wickholms kvarn och kåkarna i Stadsparken. Foto: Länsmuseet.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Röda kvarn

Skrev om biografen Röda Kvarn i VLT i dag, i serien Frågor om förr. Läge för nostalgiska rysningar för fyrtiotalister. Elvis, John Wayne, nedsuttna fällstolar, sunkigt men genuint. Röda Kvarn låg i hörnet Stora gatan och Sturegatan, ett hörn som i dag är överbyggt av Punkt. Snett över gatan låg Saga som var litet finare. Grand på Kopparbergsvägen var finast.

Om Röda Kvarn legat i Paris hade den hetat Moulin Rouge.

 

Var med barnbarnen på flygmuseet på Hässlö i går. Välskött. Riktigt trevligt. Härlig miljö för en treåring och en femåring, som nyfiket undersökte allt som gick att undersöka. ”Det här planet måste vara vääääldigt gammalt, minst tjugo år”, sa femåringen och tittade på en Vampire eller om det var en Flygande tunna från femtiotalet. Jag, som egentligen inte är ett dugg intresserad av flygplan, kunde glänsa med spännande berättelser om hur piloter skjuts upp i luften av raketstolar och sånt där.

Flygande museum.

 

Fick en fin gammal flygbild från Jan-Åke Alkeblad för ett par veckor sedan. Arosvallen från norr, med den slitna B-planen. Rosenhills handelsträdgård överst till vänster.

Arosvallen. 40-tal?

 

Och titta här, en Fiatverkstad nere vid lokstallarna, mellan järnvägen och Mälaren. Här går väl Sjöhagsvägen i dag.

Fiatverkstad. Foto: SBK-bilder i stadsarkivet.

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers