Blixt och dunder i natt, när sommaren försvann. Värmen i går var sagolik. Jag cyklade till Rocklunda för att gå på bandy, häpnade över att så många andra också var på väg dit. Tusentals. Ganska snart gick det upp för mig att de andra var på väg till marknaden. Inne i hallen var det kallt. Är det alltid så när man går på bandy på vintern?
VSK vann med 7-4 över ett Sandviken, som tappat Mossberg och Sveshnikov och som hade Christoffer Edlund på läktaren. Men VSK ska inte skämmas. Det unga grönvita laget har framtiden för sig. Nyförvärven ser spännande ut. Patrik Sjöström värvades som libero men spelar högerback, offensiv sådan, med bra skott. Tomas Knutson gjorde två mål. Fint klipp i klubban. Pekka Rintala överraskade med ett kanonmål ur vänstervinkel. Junioren Jimmy Jansson kan bli hur bra som helst. Plus att alla de andra ser ut att ha tagit några skär framåt.
Köpte en ny kompaktkamera i dag, i stället för den jag tappade i ankdammen i Almedalen. En liten Canon S95. Prövade makron direkt på en orkidé hemma i fönstret. Inte så pjåkigt.
Orkidé... eller var det nåt annat djupt inne i blomman?
Missade 100-metersfinalen i VM. Var väl lika bra det. Missade Carolina Klüft också. Lika bra det också, så slapp jag fundera över orsaken till att damernas längd blivit så mycket sämre på senare år. Klüft hoppade själv flera decimeter längre som sjukampare.
Prövade förrestens kamerans förmåga att avbilda dia också. Lade upp diabilderna på ett ljusbord och knäppte i RAW-format. Här en bild från Rapaselet i Sarek 1972. Snart fyrtio år sen. Bilden är säkert tagen mitt i natten. Jag minns att vi skulle vada över Rapaälven på morgonkulan när vattnet var som lägst.
Rapaselet i Sarek, juli 1972. Kodakchrome. Pentax.
Texten om Röda kvarn i VLT förra måndan föranledde flera kommentarer här på bloggen. Ännu fler kommentarer har skickats på mejl till mig. Thomas Walldow berättar till exempel om hur biografen användas som resebyrå under krigsårens jular, när trycket på tågbiljetter var stort. Thomas skriver om hur dåvarande järnvägsbolaget SWB erbjöd allmänheten ytterligare ett inköpsställe, utöver Centralstationen, Röda kvarns foajé.
”Arrangemanget kvarstod även det första SJ-året, 1945. Ambitionen sedan flera år tillbaka var att etablera en centralt belägen fast belägen försäljningslokal, men detta hade misslyckats. Därför biografens foaljé. Först 1946 kunde en
resebyrå öppnas, då på Sturegatan…”
Hans Wennerström skickar en bioannons från 1941. Förutom Röda kvarn och de andra finns också reklam för Teater-Bio. Var det bio på teatern ända så långt fram i tiden?
Biografannonser i Västerås 1941.
Anders Eriksson, som kan det mesta om Västerås biografvärld, kommenterar påståendet att vaktmästarna på Grand utmärkte sig med sina röda uniformer: ”De hade samma röda uniformer på ruffiga Röda Kvarn också. Bägge biograferna tillhörde Fornstams. Grand blev SF-biograf 1961 med Fornstam som delägare. Fornstams hade Röda Kvarn utan inblandning av SF tills rivningen 1966. De röda uniformerna hängde med på Grand och Prisma men även på Camera kunde man se röda kavajer på biljettpersonalen.”
Röda kvarn en gång till.
Till sist en fin bild från Jan-Åke Alkeblad, som idogt gräver i stans arkiv. Jag tror han hittat den på Länsmuseet. Hursomhelst är bilden intressant, eftersom den visar ett sällan sett perspektiv på den trånga lilla kåkstad som fanns i Stadsparken, runt Wickholms kvarn (det vita huset i mitten). Bilden är tagen innan kvarndammen och kvarnen revs för att ge plats åt turbinhuset litet längre nedströms 1891. Stora Westmannia till höger bortom Fiskartorget byggdes 1888, så däromkring är bilden tagen.
Wickholms kvarn och kåkarna i Stadsparken. Foto: Länsmuseet.
