Stans kombinerade konst- och länsmuseum på Karlsgatan firade ett år i dag. Nya utställningar, gratis tårta, musik och aktiviteter för barn. Riktigt kul. Fin konstutställning med höjdpunkter ur den egna samlingarna och med en hyllning till Erland Cullberg. Micke Genbergs stora duk med Harpsundsekan finns med också, den där med Tage Erlander och gamle kungen utklädda till Fantomen.
Ulla Persson invigningstalar på Konstmuseet med Charlotte Gyllenhammars sovande dagisbarn i förgrunden och Micke Genbergs Fantomer i Harpsundsekan i bakgrunden.
Jag träffade Vilhelm Alnefelt, nyss fyllda 90 år. Det var han som ritade Folkets hus på femtiotalet, tillsammans med Nils-Olof Tollbom. De var två unga arkitekter som startat firma. De hängde ihop i 30 år. Nils-Olof dog i somras, Vilhelm hänger med. Han minns arbetet med det som skulle bli arbetarrörelsens högborg på Smedjegatan. Han minns alla konstnärer som var iblandade, Torsten Renqvist, Stefan Thorén, Palle Pernevi, Sven Markelius och andra. Och han minns biografen Cinema, som nu på sätt och vis återuppstår med den nya SF-filmstaden i Kvarteret Kol. Den ska ju heta 1956, det år som Folkets hus började byggas.
Vilhelm Alnefelt ritade Folkets hus på Smedjegatan, det började byggas 1956 och som nu byggs om till en ny filmstad.
Folkets hus på Smedjegatan stod klart 1958.
På Nya filmstadens hemsida finns en länk, Hur var det förr, där jag berättar om bygget av Folkets hus.
Längst inne i Konstmuseet, i rummet med Cullberg finns också en David Söderholm-tavla, en klassiker, som visar hur det såg ut på Fiskartorget, innan trähusen revs för Stadshuset på femtiotalet. Det är Staffan Cullberg som valt verk ur museets samlingar som passar till brodern Erlands verk.
Akvarell av David Söderholm (1883-1961), Fiskartorget, 1954.
Om Folkets Hus ur minnesanteckningarna:
“Alltnog, I slutet på femtiotalet byggdes ett stort och högt Folkets Hus. Givetvis var farfar och jag där och inspekterade nybygget. Mitt minne från det tillfället kan tyckas något inskränkt men det är väl så starkt. Som naturen har ordnat det behöver man kissa ibland och farfar och jag gjorde förstås sällskap. Vi stod där framför den blänkande nya plåtrännan, jag med vissa svårigheter att nå upp. När vi klev fram började det spola och när vi klev tillbaka slutade det. Förundrade klev vi fram och tillbaka utan att begripa att en nymodighet som kallades fotocell styrde spolningsfunktionen.”
Alltid intressanta bilder på Anders blogg.
Bilden på gathörnet vid Fiskartorget väckte starka minnen. När jag gick i
första klass i Berga skola alldeles i början av 40 talet hade vi skoltanvården
där hos en tandläkare en trappa upp. Vill minnas att hon hette Chronholm.
Ett tandläkarbesök man inte glömmer i första taget.
Inne på gården hade Arosbygdens Lantmän en affär, föregångaren till dagens Granngården.
Sortimentet var nog lite annorlunda , både beträffande art och mängd.
I det gula hörnhuset var det under en tid en radioaffär, där fader Thure köpte vår första radioapparat.