Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Munkgatan’

Nytt blankt papper

Publicerat i Uncategorized, taggad , den 1 januari, 2011 | 5 Kommentarer »

Frukosten övergick i lunch och efter kaffet är det snart middag, nyårsdagen går förbi medan snön yr i blåsten och mörkret tar över igen. Den gotländska vintern kräver sin braskamin. Undrar om båten går i morgon, just nu böjer sig tallarna plågat i nordanvinden. Vi tröstar oss med solen i går, när en svan flög över oss med tunga vingslag.

Knölsvanen har fått koll på nåt.

 

I dag kan varken svanar eller örnar flyga. Traktorerna stånkar för att hålla vägarna öppna, och bilisterna får klara sig utan vägskyltar.

Mot nya djärva mål.

 

Roger Bergkvists farfars bror jobbade på en mack en gång. IC-macken på Munkgatan, enligt familjetraditionen. Nu har Roger hittat en bild där hans släkting tankar en bil – på en Shellmack. På Munkgatan? Eftersom jag visade en bild på busstationen på Munkgatan häromdan, med en Shellskylt på taket, så har Roger blivit osäker. Var busstationen en Shellmack också? Var det där hans farfarsbror Sven jobbade? Men det stämmer ju inte med den teckning av macken som Sven fick i födelsedagspresent 1946.

Sven Bergkvist tankar åt taxichaffisen Hjalmar Juhlin 1945.

 

Sven Bergkvists Shellmack 1946.

 

Roger Bergkvist undrar var den där Shellmacken låg. Den låg på Munkgatan den också. Bredvid busstationen och snett emot IC-macken. Busstationen gjorde reklam för macken intill. Jag har inte hittat någon bra bild på macken i mina bärbara datorkällor, men jag har en bild från tjugotalet som visar en del av Shellmacken på Munkgatans södra sida. Jämför dörren med teckningen.

Shellmacken på Munkgatan på tjugotalet. Busstationen byggdes senare till vänster. Foto: Sjöbergs bokhandels samling.

 

Nu måste jag lägga på en pinne i brasan… God fortsättning!

Läs hela inlägget »

Snart tar det slut

Publicerat i Uncategorized, taggad , , den 30 december, 2010 | 7 Kommentarer »

Sitter i bilen i snön på heden ovanför huset på norra Gotland. Här funkar Internet. Det är mörkt. Svart. Havet susar. På förmiddagen var himlen grå och havet blått. Ljuset ville aldrig nå ner till oss. Två kungsörnar flög mot okända mål.

Ahr, näst sista december.

 

Flera har kommenterat busstationen på Munkgatan.Låg den på södra eller norra sidan? På södra, hävdar jag bestämt. IC hade en mack mitt emot, med snarlika pelare. Men det var ingen busstation. Om ni tittar noga på den här bilden av Munkgatan, från Kopparbergsvägen, så skymtar man IC-macken till höger.

Munkgatan mot väster, tidigt sextiotal eller sent femtiotal. Foto: Stadsarkivet.

 

Vi tar väl en bild till från Stadsarkivets outsinliga källor. Minna ni auktionskmmaren på Västgötegatan, mitt emot dagens polishus? Så här såg det ut.

Auktionskammaren på Västgötegtan. Foto: Stadsarkivet.

 

Nu drar jag mig tillbaka mot huset i tallskogen och önskar alla Ett Gott Nytt År! Vi syns nästa år.

Läs hela inlägget »

Man tackar och bockar

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , den 15 december, 2010 | 4 Kommentarer »

I dag fick jag en kopia på en recension av Minnen av en stad i Bibliotekstjänsts tidning. Där skriver Christer Olsson att jag ”visar stor bredd” i mitt författarskap. Han berättar om mina tidigare böcker och skriver att denna den elfte boken har ett ”slösande rikt” fotomaterial och att de 20 kapitlen ger ”en mycket god bild av de förändringar som Västerås genomgick” under förra hälften av 1900-talet. Han avslutar: ”Denna välskrivna och lättlästa bok, som vänder sig till en bred allmänhet, visar på en den samhällsomvandling som förändrade Sveriges städer.”

Det är bara att tacka och buga och köra en bild som visar just på denna omvandling. I dag är det gågator här.

Korsningen Hantverkargatan och Köpmangatan på sextiotalet, innan Sigma byggdes i kvarteret till vänster. Foto: Stadsarkivet.

Jag var i Melkerkontoret i går, som sagt, och passade på att ta en bild från översta våningen, ut över stan i decemberljuset. När jag tittar på bilden så inser jag att här, just här, ligger Västerås citys fulaste hus: Punkt. Möjligen i konkurrens med Domus, förlåt Igor.

Västerås fulaste hus?

När jag kom ner på Munkgatan stannade jag till i hörnet vid Carl Hennings gata och beundrade ett av stans mest bortglömda, men vackraste, skulpturer: Einar Luterkorts Panter på trädstam, i brons från 1956. Einar Luterkort arbetade också som formgivare på Upsala Ekeby Keramik.

Panter på trädstam, Einar Luterkort, 1956.

 

Läser kultur-, idrotts- och fritidsnämndens (hur kan man komma på ett sånt namn?) för 2011. Mycket är på väg. Beslut ska fattas, förhoppningsvis, om bibliotekets framtid, om samarbetet mellan Växhus och Culturen, om teatern och Västmanlandsmusiken. Och så ska Rocklundas ridanläggning byggas om och Bjurhovda få en idrottshall.

Kanske behöver förteckningen över offentlig konst kompletteras också. I den annars så trevliga förteckningen på stans hemsida över offentlig konst så saknas faktiskt en pampig muralmålning av stadens egen konstnär Brita Nordencreutz. Den är cirka 5 meter lång och 2,5 meter hög och sitter på en undanskymd plats i det stora stadshuskomplexet. Jag vet inte vad den heter, men här är en detalj där pan spelar för dansande kvinnor.

Detalj av väggmålning av Brita Nordencreutz i en kommunal lokal vid Carl Hennings gata, 1945.

Läs hela inlägget »

Mosaik från p-huset

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , , den 6 december, 2010 | 1 Kommentar »

Stanna gärna till vid räcket ut mot Munkgatan när ni parkerar på sjunde våningen i Punkt. Då kan ni titta mot den indragna översta delen av det fem våningar höga huset i gult tegel på andra sidan. Det är det hus som länge kallades Tekniska verkens hus, ritat av Sven Ahlbom 1953 och tänkt som en del av det blivande Stadshuset. Där, högst upp, finns en mosaik runt fönstren som man inte ser nerifrån gatan. Mosaiken utfördes av Västeråskonstnären Teddy Sempinski.

Svårsedd mosaik på Munkgatan.

 

Jag fortsätter att prata om Minnen av en stad. I kväll kom ganska mycket folk till en ”VIP-kväll” efter stängningdags i Bokia i Igor. Jag riggade upp en duk och visade bilder och pratade på. Alltid lika roligt.

Efter stängning på Bokia.

 

Skrev om Svarta plan på Skallberget i dagens Frågor om förr i VLT. Planen anlades när Skallbergsskolan byggdes i mitten av femtiotalet och grävdes upp när Mimer byggde bostäder där trettio år senare. Svarta plan blev Karlfeldtsplatsen. Men varför var Svarta plan svart? Jo, dåvarande Park och idrott fick för sig att stybb var ett bra underlag, inte bara för löparbanor utan för hela idrottsplatser. Stybben köptes från Kvarntorps oljeskifferfabrik i Kumla. Det var alltså inte kolstybb utan skifferstybb på Svarta plan, men den var svart som sot och gav svårläkta skrapsår.

Vykort med Svarta plan. Bilden togs från Vattentornet.

 

Lars Erik Larsson i Tillberga har skickat mig en bild på Stora torget. Den är inramad och bakpå står det 1904. Vem kan ha fotograferat, frågar han. Jag vet inte. Det ser inte rikigt ut som en bild av Ernst Blom. Han tog sällan så här levande folklivsbilder. Så jag får lämna över frågan till läsekretsen. Någon som vet? Bilden är annars hur fin som helst. Försäljningar på Bondtorget. Husen till höger ska snart rivas för att ge plats åt det nya Stadshotellet, som invigdes 1907.

Stora torget 1904. Vem var fotografen?

Läs hela inlägget »

Konstnärer och Stora gatan

Publicerat i Uncategorized, taggad , , den 2 december, 2010 | 3 Kommentarer »

Tvingade ut mig på frostig morgonpromenad i den sextongradiga kylan. Kände mig ensam i världen. Mälaren låg i ett kallt dis. Vände hemåt via det gamla CVV-området. Där ligger Konstnärernas kollektivverkstad i en före detta flygverkstad. ”Julbasar” stod det på en skylt. Jag tvekade, klockan var bara halv tio. Men Marie Långhans öppnade och vinkade in mig. Hon är en av dem som ställer ut. Gå dit och köp bra konst, utan att betala galleristernas mellanhänder.

Marie Långhans med en del av sin roliga keramik.

 

Julfiskar på Öster Mälarstrand.

 

I går frågade jag om en bild från ett 1-majtåg på trettiotalet. Var i all sin dar var den bilden tagen? Jag kände inte igen den där lilla gården med två träd och staket. Här är bilden igen.

Demonstration på Stora gatan.

 

Nu vet jag svaret. Jag har tittat på gamla kartor och slagit i en telefonkatalog från 1939, som jag köpte på Leanders en gång. Där står det att KL Torstensons kläder låg på Stora gatan 26 på den tiden. Stora gatan 26! Det är mellan Vasagatan och Sturegatan. Det stämmer. Vasagatan med Standards hörna i hörnhuset syns i bildens vänsterkant. Bakom staketet låg ett hus som var indraget från gatan, det framgår av kartan och av den här bilden:

Stora gatan mot öster, från Vasagatan.

 

Staketet och den lilla trädgården har fått ett plank. Förmodligen rivs huset därbakom. Torstensons ligger i huset bortom planket, vid klockan som sticker ut litet längre ner på Stora gatan hade Nymans Ur sin butik, nästan på samma plats då som nu. Bilen passerar Sturegatan. Så var det med det. Nu återstår frågan: vad var det för hus som låg bakom staketet? Adressen borde ha vartit Stora gatan 28… så där kan vi hålla på, vi som är intresserade av Minnen av en stad.

Som avslutning en bild som inte är svår att lokalisera, men som ändå kan vara rolig att visa. Så här såg det ut i hörnet av Munkgatan och Kopparbergsvägen innan Kongresshuset býggdes.

Munkgatan.

Läs hela inlägget »

Ett varmbadhus för länge sen

Publicerat i Uncategorized, taggad , den 11 november, 2010 | Lämna en kommentar »

Fyrtiotalisterna minns varmbadhuset nere på Trädgårdsgatan, vid Vasaparken, där Stadshuset ligger i dag. Men ingen i dag minns förstås det lilla varmbadhus som fanns innan dess. När badhuset på Trädgårdsgatan, med sitt tegeltorn, byggdes 1910 ersatte det ett litet anspråkslöst badhus på Munkgatan 7. Det var en enkel envåningsbyggnad som byggts av ett privat varmbadhusaktiebolag 1878. Där fanns karbad, ångskåp, varmluftsskåp, duschar, en liten bassäng, ”halvbad” och ”sittbad” och en finsk bastu.

Jag har länge undrat hur det där badhuset såg ut. Det finns en tavla nånstans, men något foto har jag inte sett. Nu har jag hittat ett fotografi, som låter oss ana det gamla varmbadhuset bakom ett staket på Munkgatan. Bilden finns i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet och har påskriften ”Gamla badhuset på Munkgatan 1928″. Huset stod alltså kvar ett par decennier efter det att nya varmbadhuset hade byggts. Kanske hade det en annan användning. Här är hursomhelst bilden.

Bakom staketet på Munkgatan låg Västerås äldsta varmbadhus. Fotot är från 1928 och finns i den Sjöbergska samlingen i Västerås stadsarkiv.

Nu tar jag en paus några dar och försöker åka ner till Gotland. På torsdag nästa vecka ska jag visa bilder och prata om Minnen av en stad i Stadsbibliotekets hörsal. Vi ses då!

Läs hela inlägget »

Glass på Munkgatan 1932

Publicerat i Uncategorized, taggad , den 8 november, 2010 | Lämna en kommentar »

Karl-Fredrik Karlsson, 87, bor på Karlsgatan. Var annars? Han läste om Vasaborgen på Munkgatan i dagens VLT, i serien Frågor om förr. ”Restaurangen var kvar 1932, det minns jag, för då åt jag glass där.”

Klart man minns sånt. Glass 1932 var ovanligt, dom gjorde den säkert i köket på Vasarestauranten. Karl-Fredrik var 9 år och han minns inte vad han åt annars den där dagen, när hans fabror bjöd på födelsedagskalas nere i Vasaborgen. Men han minns glassen. Och det spunna sockret!

- Sockret var grönt! Jag fick gå ut i köket och se när de vispade  till det i en uppfälld kartong med en visp av björkris. Dom doppade riset i en karott med sockerlösning och vispade det i kartongen

I artikeln berättade jag om Vasaborgen som byggdes 1902, när Munkgatan ännu var Lillån. Restaurangen fanns ännu på tjugotalet, skrev jag och frågade läsarna om någon visste slutdatumet. På femtiotalet var restaurangen borta, och ersatt av ett Systembolag. På övre våningen huserade Aseas atomkraftstekniker.

Vasaborgen i slutet av sextiotalet.

Karl-Fredrik Karlsson bodde på Hantverkargatan 4 det året när han åt glass för första gången. Huset låg där porten är från Sigmatorget ner mot Stora gatan i dag. Han bodde med sin mamma på andra våningen. På nedre planet låg Möllers Kafé och Möllers biljard på var sin sida om entrétrappan.

”Vi gick mest kökstrappan från gården som hörde till Hygrells järnhandel. Ovanför oss bodde Kalle Engdahl som var en ledande politiker i stan. Han var kommunist men blev socialdemokrat på gamla dar.”

Jag har letat förgäves efter en bild på det där huset på Hantverkargatan. Nån som vet? Så här såg det ut på gården, snett mot Sigfrid Holms speceributik, med den öppna porten ut mot Stora gatan. Hygrells låg till vänster.

Bakgård mellan Stora gatan och Hantverkargatan. Foto: Curt Johansons samling.

Här är förresten en bild från Västerkvarn i går. Dom sålde täcken där, bland trattarna eller vad det är från kvarnens tid.

Under krogen.

 

Ska snöa i morron. Bra. Då slipper jag kratta de sista löven.

Läs hela inlägget »

Fossiler och hål i muren

Publicerat i Uncategorized, taggad , , , den 31 augusti, 2010 | 2 Kommentarer »

Skriver en artikel om politiken i Västerås jubileumsåret 1990 för VLT. Träffade fem av de ledande politikena från den tiden. De har blivit 20 år äldre, jag också, som var med och skrev om dem. Vi pratade om vad de mindes helst från den flydda tiden och om vad de ångrade. Spännande faktiskt, ni får läsa resultatet i tidningen längre fram. Här en bild från i förmiddags när Tony Persson fotograferade gänget. Känner ni igen dem?

Från vänster: Olle Wärmlöf, Birgitta Nilsson, Lars Luttropp, Åke Hillman och Mats Ericsson.

 

Svartån har tömts på vatten vid Fiskartorget igen, den här gången för att strandmuren ska förstärkas mot Stadsparken. Nu ser man hålen för den Wickholmska kvarnen igen, intaget och utsläppet av vatten till den kvarn som spelade sån stor roll i stans historia runt 1890. Det var ju då Gud Fader, alisas Oscar Fredrik Wijkman, propsade på att få köpa och riva kvarndammen i ån, och i stället bygga det turbinhus som var en förutsättning för Aseas etablering.

Svartån vid Fiskartorget med resterna av den historiska kvarndammen och öppningarna i muren till vänster.

Wickholmska kvarnens vattenutsläpp.

Wickholms kvarn före 1890. Foto: Länsmuseets arkiv.

Däremot såg jag inga spår i strandmuren mot Munkgatan efter Lillåns utlopp. Förmodligen lade man om hela strandskoningen längs östra sidan av Fiskartorget när Lillån kulverterades och Munkgatan byggdes några år in på 1900-talet. Tittar man riktigt noga ser man rester av en äldre strandmur nära botten… man ser diverse annat också.

Vid Munkgatan.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers