Stanna gärna till vid räcket ut mot Munkgatan när ni parkerar på sjunde våningen i Punkt. Då kan ni titta mot den indragna översta delen av det fem våningar höga huset i gult tegel på andra sidan. Det är det hus som länge kallades Tekniska verkens hus, ritat av Sven Ahlbom 1953 och tänkt som en del av det blivande Stadshuset. Där, högst upp, finns en mosaik runt fönstren som man inte ser nerifrån gatan. Mosaiken utfördes av Västeråskonstnären Teddy Sempinski.
Svårsedd mosaik på Munkgatan.
Jag fortsätter att prata om Minnen av en stad. I kväll kom ganska mycket folk till en ”VIP-kväll” efter stängningdags i Bokia i Igor. Jag riggade upp en duk och visade bilder och pratade på. Alltid lika roligt.
Efter stängning på Bokia.
Skrev om Svarta plan på Skallberget i dagens Frågor om förr i VLT. Planen anlades när Skallbergsskolan byggdes i mitten av femtiotalet och grävdes upp när Mimer byggde bostäder där trettio år senare. Svarta plan blev Karlfeldtsplatsen. Men varför var Svarta plan svart? Jo, dåvarande Park och idrott fick för sig att stybb var ett bra underlag, inte bara för löparbanor utan för hela idrottsplatser. Stybben köptes från Kvarntorps oljeskifferfabrik i Kumla. Det var alltså inte kolstybb utan skifferstybb på Svarta plan, men den var svart som sot och gav svårläkta skrapsår.
Vykort med Svarta plan. Bilden togs från Vattentornet.
Lars Erik Larsson i Tillberga har skickat mig en bild på Stora torget. Den är inramad och bakpå står det 1904. Vem kan ha fotograferat, frågar han. Jag vet inte. Det ser inte rikigt ut som en bild av Ernst Blom. Han tog sällan så här levande folklivsbilder. Så jag får lämna över frågan till läsekretsen. Någon som vet? Bilden är annars hur fin som helst. Försäljningar på Bondtorget. Husen till höger ska snart rivas för att ge plats åt det nya Stadshotellet, som invigdes 1907.
Stora torget 1904. Vem var fotografen?
Nej, vad kul med den gamla färgbilden! Jag är uppvuxen på Skallberget och Gideonsberg och har alltid längtat efter gamla bilder därifrån. Den måste nästan vara tagen under sent 50-tal, för höghusen är från ca -55 och Nordanby Gärde från tidigt 60-tal. Jag har alltid undrat hur höghusen såg ut tidigare – så länge jag kan minnas (ca 1980) har de varit inklädda i beige plåt med blått tak. Tack!
Panncentralsskorstenen till höger i bild är nog den vid Bellmansgatan. Sommaren 1987 kollade jag och en kompis på när den sprängdes med dynamit. Den föll som en fura!