Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för mars, 2011

VLT berättar i dag om hur Alstom och Generpro på Finnslätten ska fräscha upp en över 100 år gammal generator från Vattenfalls första kraftverk i Trollhättan. En intressant artikel, som dock missar den stora poängen. Generatorn byggdes på Aseas Emausverkstad (Asea nämns inte ens i artikeln) och var en av fyra generatorer som levererades från Västerås till Trollhättan 1909. De fungerar alltså fortfarande och ett sekel senare körs en av dem hem till födelsestaden för att renoveras inför ännu ett sekel. Snacka om kvalitet. Emausverkstaden finns också kvar, men den har förvandlats till Busborgen…

Generatorn tillverkades i Emausverkstaden. Foto: Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

Jag bodde på Repslagargatan på femtiotalet. Det hände att jag gick Almelundsgatan bort mot Sundemans backe, svängde vänster på Köpingsvägen och gick till kiosken där man kunde köpa ettöres och tvåöres och femöres och kapten Mikes äventyr. Jag har länge letat bilder på den där kiosken, som låg mitt emot dagens Vegagrill. I dag dök kiosken upp!

Min kiosk, bara min kiosk, på Köpingsvägen. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

 

Farbrorn som skötte kiosken var handikappad på nåt sätt. Krumryggad, tror jag. Man skulle ha ett handikapp för att få driva en kiosk. Nånstans i närheten låg ettans busshållplats. Jag hittade fler bilder från barndomskvarteret bland de så kallade rivningsbilder som stadsbyggnadskontoret tog på femtio- och sextiotalen. Här är en fin bild på Repslagargatan mot väster. I dag ligger Oxbackens centrum här.

Repslagargatan mot väster. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

 

Och titta här, här bodde jag, i femman till höger. Det huset finns kvar än i dag, och det händer att jag går förbi och undrar vilka som bor där nu och om man skulle kunna få titta in… I det vita huset bakom häcken, till höger, bodde Nylund som skrev barnböcker, och i huset till vänster bodde min kompis Sten Linder. På hans tomt låg den gamla repslagarbanan.

Repslagargatan mot öster. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

Nog med barndomsnostalgi.

För den här gången.

Läs hela inlägget »

Gick i kyrkan i dag. Lyssnade på bitr domkyrkoorganisten Johan Hammarström som pratade om den stora orgeln, och sen spelade på den. Mäktigt. Gick upp på orgelläktaren, passade på att smyga upp en halvtrappa till och titta in i ett arbetsrum jag aldrig sett förr. Stort, takvalv, magnifikt fönster mot norr. Den lilla vindlande trappan upp var förstås inte handikappanpassad, men rummet måste vara Västerås originellaste arbetsplats. Den tillhör klockaren.

Ett säreget arbetsrum.

 

Letade gamla bilder från kyrkan. Hittade några från 1923, när läroverket firade 300 år och minnet av grundaren Johannes Rudbeckius firades med kungabesök och avtäckning av Milles staty utanför kyrkan. Så här såg det ut innan täckelsen föll. Kungen Gustav V hälsar på biskop Einar Billing.

Rudbeckius väntar under täcket, 1923. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Borta vid torget och Köpmangatan väntade folk på den kungliga kortegen.

Köpmangatan 1923. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Det finns anledning att återkomma till det här kungliga besöket. Bilderna är många i den Sjöbergska samlingen.

Signaturen Cejon har funderat över bilden på Amalia Dufbergs affär häromdagen. Cejon skriver: ”Jag håller en slant på att det är Vasagatan 12, huset som revs för att Hantverkargatan skulle dragas fram österut. Tittar man på beläggningen på trottoarerna på båda sidor så stämmer det med gamla bilder. Gatlyktan skulle i så fall stå framför Strands barngarderob (senare). Huset t v har annan fasad på senare bilder, men den kan ha ändrats då man tog upp skyltfönster för Amaryllis. Stuprör och friser på andra våningen stämmer med senare bilder på nr 14. Stensockeln på nr 10, som man kan skymta, stämmer också.” Vi repeterar väl bilden, för säkerhets skull.

Amalias butik. Foto: Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

I fortsättningen ska jag stanna till litet extra varje gång jag passerar Skitviken. Och jag ska alltid ha kikaren med mig. Det finns nämligen inte bara smådopping, salskrake, viggar, storskrakar och gräsänder där. Det ska också finnas ett övervintrande par kungsfiskare! Jag vet att kungsfiskarna funnits där tidigare, i strandkanten där vattnet ständigt är öppet vid utloppen av lakvatten från avlopppsverket och av en bäck norrifrån. Kungsfiskaren är ju en närmast exotisk fågel, med sin blåröda gnistrande dräkt och sin långa fiskarnäbb som ser ut att höra hemma i Afrika snarare än vid ett gammalt ångkraftverk i Västerås.

Här kan det blixtra till.

Kungsfiskare. Foto: Länsstyrelsen, Västra Götaland.

Från Skitviken till lokstallarna nedanför fängelset. De har varit borta länge nu, där finns bara en mack och en p-plats. Men ni kommer väl ihåg när loken stallades därorta, mellan Svartån och Lögarängen.

Lokstallarna. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

 

Sent femtiotal. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

 

Undrar om inte björkallén finns kvar. Foto: SBKs rivningsbilder, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Nu har det hänt igen. Jag satt och skrev Frågor om förr. Saknade en uppgift, fick inte fram dem i böckerna. Åkte ner till VLT-arkivet, rotade, hittade ett klipp där allt var beskrivet, med fakta och årtal. Artikeln var skriven 1987. Jag undrade vem det var som hittat allt det där… det var jag! Ibland undrar jag hur livet skulle vara med ett fungerande minne.

Notudden i mars 2011.

 

På Notudden träffade jag pensionerade renhållningschefen Per Nilsson. Han såg ut att må bra med sitt teleobjektiv i solen. ”Jag ska försöka fotografera smådoppingarna i Skitviken”, sa han. På vägen dit passerade han Kraftverkshamnen, som kanske borde kallas Skrotviken. Ser ut som om ännu en båt sjunkit ner i blåleran på botten.

Skrotviken, mars 2011.

 

Häromdan knäppte jag ett sånt där förr och nu-kort. Borde göra en bok på temat.

Vasgatan, hörnet Stora gatan, en gång för länge sedan.

 

Samma hörn i dag.

 

Jan-Åke Alkeblad har fastnat för en bakgård i den Sjöbergska fotosamlingen i Stadsarkivet. Cykel, bil, veranda, uthus, staket, tjugotal. Stämning av en tid som flytt. ”Men var kan bilden vara tagen”, undrar Jan-Åke.

Någonstans i Västerås. Foto: Den Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

 Sara bloggar från Tanzania om Eriks första dag i förskolan. Jag har svårt att fatta det. Pojken är bara 1,5 år, nu går han på dagis i Afrika!

Erik på väg till dagis i Dar es Salaam.

Här hemma töar marssolen de vida snöfälten. Jag körde på åsen mellan Hallstahammar, Surahammar och Ramnäs, nånstans i närheten av Gnien måste jag bara bromsa in. Björkridån på den andra sidan av den snövita åkern andades vår. Jag tyckte mig se en tavla.

Björkar i mars.

 

Inne på Västmannaarvet i Hallsta hade jag fått hjälp att hitta en tavla som ska figurera i en Frågor om förr framöver. Jag hittade något annat också, när jag irrade bland hyllorna. Jag hittade en bild på Amelia Dufbergs Glas och Porslin i Västerås. Nånstans. Men var? Vid porten står det nummer 12. Kan det vara Smedjegatan?

Amelia Dufbergs affär. Foto: Länsmuseet.

 

I Seglingsberg bor Christer Arthursson. Han är utflyttad västeråsare. Det är han som lånat ut album med bilder av biltävlingar med mera till mig. Jag lämnade tillbaka albumen i dag, fick en kopp kaffe och tittade häpet på väggen i hans arbetsrum. Nostalgin flödade, utanför låg isen ännu stilla i slussen.

Vägg i Seglingsberg.

 

Det var Christer som hade bilden på Elba 2. Flera har kommenterat. Elbatvåan köptes av kommunen 1937. Hon gick fortfarande 1951, av bilden i går att döma. Men hur länge? Christer kunde också berätta att droskan som hans farfar poserade vid i går var en Nash -32. Alltså kan inte bilden på Bondtorget vara från tjugotalet, utan från trettiotalet. Här är en annan taxibild, från krigsåren på fyrtiotalet när droskorna står med sina gengasaggregat på Kopparbergsvägen nedanför Grand (där Skrapan ligger i dag).

Gengastaxi på Kopparbergsvägen. Foto: Christer Arthurssons samling.

Läs hela inlägget »

Sara ringde från Dar es Salaam. Klockan var tio. De hade promenerat till bagaren, badat i poolen och nu skulle de dra sig tillbaka. Mitt på dan är det alltid över 30 grader och stekande sol, då är man helst inomhus. ”Vi har 2 grader”, sa jag. ”Och i går var det den där dagen som alltid återkommer, med samma uppståndelse: snödroppsdagen!”

Titta, där är dom, snödropparna!

 

Sara ringde inte bara för att säga hur varmt det var. I poolen hade hon träffat på en kvinna från Uppsala som var i Tanzania på besök. Hon var släkt med Carl Henning, som fick en gata uppkallad efter sig i Västerås. ”Vem var det”, frågade Sara. Carl Henning var järnvägare, men han var mest känd som mångårig ordförande i Tekniska verken. Jag ska snart skriva något om honom, med anledning av att Mälarenergi fyller 150 år. Och Lars Henning, sonsonen, är en av de flitigaste kommentatorerna här på bloggen. ”Världen är liten”, sa jag.

Apropå kommentarer, för en tid sedan påstod en läsare att det fanns två Elbafärjor en tid, Elba 1 och Elba 2. Nä, sa jag, det har jag aldrig hört talas om. Så i går, när jag skannade in några bilder jag fått låna av Christer Arthursson dök Elbatvåan upp. Titta bara. Kille heter Sune och bilden är från juni 1951. Någon som kan berätta mer för mig?

Elba 2, år 1951. Foto: Christer Arthurssons samling.

 

Christer Arthursson har bilder på Grytabanan och motocrossen på Garp Råby, som jag hoppas återkomma till. Han har också fina bilder på gamla taxibilar. Det låg i släkten. Titta bara på den här magnifika bilden på hans farfar, den stolta droskägaren Arthur Andersson vid taxistationen på Bondtorget 1926. Skylten ”LEDIG” är framlyft, bilen är putsad och blank. Ja, så var det det där med bilar. Jag glömde fråga vad det för bil, men det vet ni förstås.

Droskägare Andersson med sin stolthet på Bondtorget 1926. Foto: Christer Arthurssons samling.

 

Aron Olnafors är en av dem som efterlyser mer skriverier om stans gamla kiosker. Jag hittade en kiosk i Arthurssons samling: kiosken på Gryta, åt Liljanstorp till, där man kunde köpa pilsner. Bilden ser ut att vara från femtiotalet.

Kiosken på Gryta. Foto: Christer Arthurssons samling.

Läs hela inlägget »

En skymt av våren

Förkylningen tynger bröstet. Utanför är det ljusare och ljusare. Jag anar våren bortom sovrummets gardiner. I morgon har jag bestämt mig för att vara frisk igen. Slötittade på På spåret, blir sur för att jag inte kan lika mycket som de tävlande. Sen kom Skavlan och Petter Northug. Jag gillar honom, fattar inte hur man kan sitta och kalla honom ”gris” i svensk tv.

En skymt av våren.

 

Jag har så många oavslutade projekt att jag snart tappar kontrollen över vad jag skrivit och inte skrivit. Jag måste skriva om båttrafiken nån gång, om de där båtarna som tuffade fram och tillbaka mellan Stockholm och Västerås. Men jag behöver fler bilder, gärna bilder av livet ombord. Här kommer en fin bild med folkliv på kajen i det som i dag kallas Östra hamnen. Och en bild av ångaren Caesar, med ett rykande ångkraftverk i bakgrunden. Jag saknar tidsbestämningen på bilderna, de kommer från en osorterad samling djupt nere i Stadsahusets källararkiv.

Avgången närmar sig. Foto: Stadsarkivet.

 

Caesar där Pråmen ligger i dag. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Håkan Juholt! Vem kunde tro det. Första intrycket är positivt. Han är rolig, kan tala och har utstrålning. Ordet betyder mycket i politiken. Ge honom en chans. Om hans politik vet jag ingenting. Ganska typiskt för den socialdemokratiska påveutnämningen. Jag har ingen bild på Juholt, men jag har en ny bild på Olof Palme som Lars Larsson skickat. Den är från 1 maj 1981, när det snöade hela dan. Här är Palme i Folkets park i sällskap med en ung Åke Hillman i käck keps.

Palme med Hillman i keps, 1 maj 1981. Foto: Lars Larsson.

Förkylningen biter sig fast. Bröstet är tungt. Hur ska jag hinna bli frisk till nästa Kinaresa? Te med konjak?

Så bra att jag fick klarhet i att gårdagens bild var gamla gymnastiksalen vid Rudbeckianska skolan. Den byggdes 1864 där det tidigare stod en gård som kallades den Schillingska gården. Sven Drakenberg skriver att gymnastikhuset fick en nyklassisk prägel och liknade läroverkets huvudbyggnad på andra sidan gatan. Huset hade planerats av gymnastikläraren och kaptenen Sam Lidman, han som sköt skarpt på Djäkneberget.

Husgåtan löst.

 

Om det gamla gymnastikhuset hade svårt att smälta in i Kyrkbackens låga beyggelse, så fick det nya det ännu svårare. Erik Hahr ritade ett svulstigt hus, inspirerat av ett grekiskt tempel med kolonner och allt. Det nya huset byggdes 1928 och står i bjärt kontrast till Kyrkbackens andra hus.

Hahrs tempel står kvar än i dag.

 

En gatukorsning till kvälsskaffet, kanske. Vad sägs om den här. Jag tror att det är Nygatan och Utanbygatan, men jag har väl fel som så ofta.

Ännu en gatukorsning.

 

Och det här huset känner ni förstås igen. Konsums lager på Pilgatan, en funktionalistisk fullträff från tidigt 1930-tal. Tiden framgår väl annars av bilarna, eller hur?

Konsumbilar på Pilgatan. Foto: David Eriksson.

 

Huset i dag, eller rättare sagt i somras.

Funktionalism på Pilgatan.

Läs hela inlägget »

Den kinesiska dygnsrytmen gjorde att jag satt och skrev före fem, innan solen ens dragit ett lila streck över horisonten. Man måste gå upp tidigt numera för att uppleva mörkret, som Stig Henriksson skrev på Facebook i dag. Innan jag lämnar den här Kinaresan åt minnenas garderob har jag en bild kvar att visa. En långbänk i lamatemplet.

"Jag tror det är kört för VIK i förkvalet, vad tror ni?"

Här hemma smälter snön, men isen ligger ännu tjock. Håkan Palm har varit ute och cyklat och kommit ända till Utter Inn. Det är inte var dag man kan trampa dit.

Utter Inn, mars 2011.

 

Anders Berggren har hittat en fint vykort från 1905 på Tradera. Undrar hur det var att gå på restaurangen i hörnhuset rakt fram?

Vykort med text både högt och lågt.

 

När jag var i Polishuset i går ramlade jag på den här jeppen. Såg ut som ett lejon. Han tittade barskt på mig från väggen utanför samlingssalen där jag visade bilder. Undrar vem konstnären är?

Ett lejon i Polishuset.

 

Till slut en fråga. Den här bilden från tjugotalet finns i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet. Vad är det för hus? Min första tanke var att huset låg på samma plats där läroverkets gymnastiksal skulle byggas 1928, och att det alltså är Skolgatan framför och Kyrkbacken bakom. Men rev man verkligen ett sådant hus? Och vad var det där, i så fall? Eller är jag fel ute?

Skolgatan?? Foto: Sjöbergs bokhandels samling, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg - Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers