Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Pilgatan’

Jag skrev (som omväxling) om Kokpunkten och om Lögarängen för en kort tid sedan. Jag hade hört att Lögarängen förmodligen måste rivas och byggas upp igen och att en högt uppsatt politiker beklagade att det gått för fort när ledningen i Stadshuset skrev om avtalet för Kokpunkten med Peab utan att höra med fullmäktige. Nu säger Per Lithammer, ordförande i kultur- idrotts- och fritidsnämnden (hopplöst namn på en politisk nämnd) i VLT: ”Från början var där någon 25-metersbassäng i planeringen som inte finns kvar…”.

En politikers uttalande bör alltid kontrolleras. Det gjordes uppenbarligen inte här. Om man går till avtalet från 2006 (alltså inte ”planeringen” utan till det av fullmäktige beslutade avtalet) står det klart att Kokpunkten ska innehålla TVÅ 25-metersbassänger för motionssim bredvid äventyrsbadet. Två Kristiansborgsbassänger, alltså. Två bassänger som säkert kunde ha kommit till användning. Dessa bassänger raderades bort ur det nya ”tilläggsavtalet” utan offentlig debatt, utan politiska beslut och utan ekonomisk kompensation i avtalet. Skattebetalarna ska även i fortsättningen betala 12-15 miljoner om året i 25 år. Samtidigt som Lögarängen måste byggas om.

Här kommer en vision från 1 maj 1937 när Carl Henning presenterade ett förslag på en 100-metersbassäng vid Stensborg, dagens Lögarängen. Den framåtsyftande Henning, som var ordförande i byggnadsnämnden och Tekniska verken, ansåg att ett modernt bad där kunde kombineras med bad i Mälaren. Klippet har bevarats av sonsonen Lars Henning.

 

VLT maj 1937.

VLT maj 1937.

 

När vi ändå pratar om Carl Henning. Ni vet ju att han också var en framstående amatörfotograf som tog fina färgbilder redan på fyrtiotalet. Här kommer en bild från den nya Aseastaden på Gideonsberg, som växte upp några år in på fyrtiotalet. Någon kanske känner igen sig?

 

Gideonsberg på fyrtiotalet. Foto: Carl Henning.

Gideonsberg på fyrtiotalet. Foto: Carl Henning.

 

Och, ja, ni har förstås listat ut att bildgåtan i föregående inlägg visade Karlsgatan norrut på 1910-talet. Hästens nos pekar mot entrén till dagens museum, som Ingvarv Selin mycket riktigt påpekar. Här en annan trevlig bild ur den Sjöbergska samlingen. Bommarna vid Pilgatan på tjugotalet eller trettiotalet, Arvidverkstaden (Bombardier) har ännu inte byggts.

 

Pilgatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Pilgatan mot väster. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Läs hela inlägget »

Tog en sväng till Asköviken och Rudöklippan i går. Vitskummande slån, blygt blåa violer, färggranna påfågelsfjärilar, vinkelflygande kärrhökar och paraderande grågäss. Misslyckades med fotograferingen. Bilderna blev platta och trista. Tvingades ta till Photoshop för att få en bild på två grågäss litet mer intressant med hjälp av akvarelltricket. Fusk? Javisst. Men ganska kul.

Grågäss i Asköviken.

 

På väg hem såg vi att skylten vid Sankta Gertruds kyrkoruin fått tillbaka sin text. Jag skrev om den tomma skylten för ett par år sedan, jag tjatade om den. Till slut satte en bloggläsare upp en egen inplastad text på skylten. Nu har kommunen försett skylten med ny text. Snyggt, det ska erskännas. Där finns till och med en teckning av hur vägkapellet vid Saltängsvägen kan ha sett ut på 1400-talet, när de resande fick del av helgonets välsignelse. Gertrud sägs ha varit bra både för resenärer och mot råttor.

 

Skylten är tillbaka!

Sankta Gertruds kapell byggdes på 1400-talet och förföll efter reformationen. Teckning på den nya informationsskylten.

 

Färre än 500 gick i socialdemokraternas tåg i Västerås i går. Ledande socialdemokraten Anders Teljebäck intervjuades i lokalradion och fick frågan varför tågen blivit allt kortare. Han undvek att svara på frågan och intervjuaren hängde inte på. Men frågan är givetvis intressant. Så sent som på 1980-talet tågade ju flera tusen ända upp till Folkets park, där det till slut kunde vara tiotusen på plats. Även när det var socialdemokratiska regeringar som styrde landet. Tiderna förändras, om man säger. Här några bilder ur arkivet.

Samling på Stora torget på trettiotalet. Foto: Rolf Widells samling.

Mot Folkets park! 1 majtåg på Pilgatan, troligen fyrtiotal. Fotografen står på övre våningen i KF:s lagerbyggnad.

Så en liten, förmodligen lätt bildgåta. Var är denna bild tagen? Tiden är femtiotal eller sextiotal.

Ser helt annorlunda ut i dag. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Björn Åblad är den bäste basketspelare Västerås har haft. Han ledde KFUM till oanade framgångar för fyrtio år sen. Björn flyttade till USA och startade företag i Salt Lake City. Tror till och med han blivit svensk honorärkonsul. Våra föräldrar umgicks, vi bodde grannar ett tag. I går kom ett oväntat mejl från Björn. ”Jag har gått igenom gamla foton, här är några som du kanske vill ha till ditt arkiv”, skrev han. Björn vet vad jag vill ha. Gamla bilder från Västerås! Här är ett smakprov. Två bilder från Hjalmar Brantings besök i stan 1918. Han talade i Folkets park på 1 maj.

Hjalmar Branting talar i Folkets park 1918. Foto: Erik Sigroth, Björn Åblads samling.

Mot Folkets park, Pilgatan. Foto: Björn Åblads samling.

Jag har ingen bild på Björn Åblad när han spelar basket. I VLT:s gömmor finns det förstås buntar av dom. Men jag har en bild som inte många sett. Den är från 1948, på en altan på Repslagargatan 5. Björn är tre år och står till höger på bordet med sin mamma bredvid. Jag är ett år yngre, mamma bredvid och pappa bakom.

Eivor, Anders, Erik, Björn och Ingalill, 1948.

Bilden på Gröna kiosken fortsätter att väcka minnen. I bakgrunden syntes ju den där rymdraketen på Mariaberget, som vad jag förstår innehöll ett hisschakt, eller/och en ventilationsanordning. Raketen står fortfarande kvar, men radiomasten bakom är borta. Leif S efterlyste en bild på hissen i sin ”glans dagar”. Hans Wennerström har gjort vad han kunnat och skickat mig en bild från Mariaberget 1958. Hans är med på bilden som hans farfar tog.

Rymdhissen på Mariaberget 1958. Foto: Hans Wennerströms samling.

Läs hela inlägget »

En lång dag kurar ihop sig i mörkret och väntar på att dra täcket över huvudet. Men vilken dag! Jag vet inte var jag ska börja. Bandy kanske. Vilken match. VSK tog omedelbar revansch och mosade Sirius med ett snabbt och kombinationsrikt anfallsspel. Det blev 10-1 till slut, osannolika 10-1. Och det hade kunnat bli mer. Jag kan inte påminna mig ett så blixtrande attackerande de senaste åren. Magnus Joneby gjorde fyra mål, ungdomarna öste på de också. Kim Barklund gjorde två, Oscar Gröhn sköt som han aldrig gjort och 18-årige Jimmy Jansson fick göra elitseriemål i ABB Arena. Lysande.

Allra mest imponerad blev jag av inställningen. Ingen sparade på slipningen. Till och med den vanligtvis lugne tränaren Andreas Westman började råskälla på fjärdedomaren när VSK ledde med 9-1 och matchen sedan länge var körd. Mer sånt, Grönvitt!

VSK spelade ut Sirius, som har varit känt för tät defensiv.

Per Fosshaug hade skrudat sig i TV4:s matchdräkt och kommenterade matchen tillsammans med Daniel Kristiansson. Jag bad Fosshaug om ett experttips före matchen. ”5-3 till VSK”, sa han. Åt rätt håll i alla fall. Vem kunde tro att det skulle bli 10-1…?

Ny karriär.

 

Har plockat med bilder från Tanzania. Här är ett par till, först Erik, 2, som betraktar mormor och utsikten över Indiska oceanen från den Västeråsägda Manta Resort på ön Pemba. Sen ett par djurbilder. Både elefanten och gladan blev riktigt hyfsade.

Erik, mormor och oceanen.

 

Elefant i svartvitt.

 

Spanande brun glada.

 

På eftermiddagen pratade jag och visade bilder på Malmabergs mötesplats. Minnen av en stad, igen. Alltid lika uppskattat. De klämde in 120 personer til slut, med kaffekoppar och allt.

Samling på Malmaberg.

 

Här är två bilder som jag inte visade i dag. De är för nya för att platsa i stadsminnena, men nog så intressanta ändå. Först en bild på kiosken nere vid gamla Centralstationen. Minns ni den? Och så en bild från Pilgatan på Ängsgärdet, mellan järnvägen och Malmabergsgatan.

Kiosken vid Centralen. Foto: SBK-bilderna, stadsarkivet.

 

Pilgatan. Foto: SBK-bilderna, stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Var i Härkeberga kyrka i dag. Häpnade än en gång över hur Albert Pictor målade kyrkan i glada färger och med burleska bibliska motiv för 500 år sen, när man slog nya valv. Det måste ha varit som att komma in i en glad bildbubbla. På den tiden fanns varken orgelläktare, orgel, predikstol eller tunga kyrkbänkar. Folk rörde sig mellan helgonbilderna under den målade himlen.

Koret i Härkeberga kyrka.

 

I vapenhuset snurrade livets hjul, från den glada ungdomen till den trötta ålderdomen.

Livets hjul i Härkeberga.

 

Hjulen snurrar fortfarande fort för Micke Genberg, förresten. Träffade honom i går. Jag ska åka till Tanzania i höst och då måste vi besöka det hotell som han och några andra västeråsare driver på ön Pemba. Micke hade varit i Stadshuset och fått order om att flytta bort sitt Oops hotel från Västra holmen. Det behövs tillstånd för att ankra upp eller påla ner ett hotell utanför en ö som ingår i en naturvårdszon. Och det har inte Micke, men han löser nog det också. Huset på månen har däremot hamnat i viloläge, sedan Obama sparat på det amerikanska rymdprogrammet. Micke hade ju hoppats på att få hyra in sin röda stuga i en av Nasas månlandare. Men tids nog…

Micke Genberg, alltid nåt på gång.

 

Har ni sett vad grönt vattnet är i hamnen och runt Mälarens stränder. Allt som växer i vattnet tycks blomma. Tur att vi inte har något kallbadhus.

Östra hamnen. Grön ärtsoppa.

 

Så över till avdelningen gamla Västerås.  Jag har efterlyst bilder från Västerås krogvärld. Curt J i Hökåsen har skickat mig några av sina många fina vykort. Här är två.

Restaurang på Stadshotellet.

 

Serveringen i Stadsparken som ersattes av ett funkishus på trettiotalet.

 

Och titta här, ingen krog och inget vykort, men en fin bild från Pilgatan 1947. Caltexmacken, Volvo och Yngve Swensons. Eller hur?

Pilgatan 1947.

 

Läs hela inlägget »

Borta bra men…

I förrgår körde vi till Pusjkin och ett av tsarernas magnifika sommarpalats. Vi åkte förbi Pulkovo, där Elsa Celsing växte upp och där hon målade sin bror i skidspåret. Ett av flera band mellan St Petersburg och Västerås.

20110520-062223.jpg

I går kväll bordade vi färjan hem. Slog på svensk teve. Ett av Aktuellts huvudinslag handlade om Bamse och asylpolitik. Jag slog av.
Nu är det tidig morgon. Sol. Skärgård. Snart hemma. Sommaren väntar. Har någon folkvald sagt något om Kokpunkten?

20110520-062948.jpg

Bilden ovan togs långt innan Kokpunkten var påtänkt. Huset låg vid Myggbo såg på Pilgatan, nära Folkets Park.

Läs hela inlägget »

I september promenerade jag till Gäddeholm på den nya gång- och cykelvägen. Strax före Hässlö gård såg det ut så här. Vägen kantades av stora gröna växter med rabarberliknande blad.

Vägen till Gäddeholm i september.

 När vi gick där i dag såg det ut så här.

Vägen till Gäddeholm i april.

De växter som i sommar ska digna med stora gröna blad var nu små rödvioletta orkidéliknande stjälkar med vita blommor. Jag har snart levt ett helt liv utan att se hur vackra de är. Men vad i all sin dar heter växten?

Först liten, sedan jättestor.

 

Den 21 mars lade jag ut en bild med gatuliv på Smedjegatan. Jag trodde bilden var från tjugotalet. Men Claes Björkstedt blev så intresserad av bilen att han började forska. Han skriver: ”Bilen på bilden är en Nash av 1930 års modell. Alltså är inte fotografiet från 20-talet. Mellan 1930 och 1934 tillhörde bilen greve Knut Lewenhaupt, Gäddeholm. Sannolikt är det alltså fru grevinnan som sitter i bilen och väntar längs Smedjegatan. Bilen såldes sedan till trafikbilägare Bror Sahlin i Sala för att 1939 rekryteras till försvaret. Skrotas 1948. ” Detta fogas härmed, med tacksamhet, till den lokalhistoriska forskningen.

Grevinnan väntar på att återvända till Gäddeholm. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 Claes Björkstedt vet också att berätta att bilen från bakgården i går var en Chevrolet årsmodell 1930. Den tillhörde Carl Axel Ericsson, Staf, Munktorp. Bilen överfördes till beredskapsregistret 1940 för att skrotas 1947. Flickorna på bilden är kanske herr Carl döttrar på besök någonstans i Västerås!

Efter detta måste vi givetvis kittla det lokalhistoriskt vinklade bilintresset med en vinterbild från Stora gatan, troligen från ungefär samma tid.

U40 parkerad på Stora gatan, övervakad av farbror polisen. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Och eftersom det snart är helg så hinner jag med en fin bild till. Några cyklister på väg mot bommarna på Pilgatan, där vägen i dag är nedgrävd i en gigantisk grop under järnvägsspåren. Banvaktarstugan skymtar till höger, husen på Ängsgärdet till vänster. Trevlig helg!

Mot bommarna på Pilgatan, 1930-tal. Okänd fotograf.

Läs hela inlägget »

Goda tider

Gick med Bob Dylan i hörlurarna i månskenet. Funderade. Man funderar bra till Dylan. Tänkte att den här gången ska jag passa på. Den här gången ska jag inte missa tåget. I den här högkonjunkturen ska jag sälja några av de få aktier jag har när de står som högst. Sen ska jag roat titta på när alla andra blir desperata när kurserna bara sjunker, och sen ska jag köpa igen när aktierna står som lägst och sen ska skaffa mig läderportfölj och bli miljonär.

Resonmanget har bara ett krux. Jag kommer inte att lyckas. Jag kommer som alla andra att tro på att konjunkturen bara ska fortsätta att stiga och när bubblan hotar att brista tror jag att det bara är ett skrämskott. Sen står jag där, som alla andra småsparare, och ser hur kurvorna vänder nedåt medan de, som kan sina saker, redan har hämtat sina vinster och köpt läderportföljer och blivit miljonärer.

Men jag kan fortfarande lyssna på Bob Dylan.

Vägen framåt, Ahr, Gotland, januari 2011.

 

Har skickat iväg texter, bland annat en om Folkets hus historia. Dyker upp på nätet så småningom, när den nya Filmstaden 1956 ska presenteras. Tänker på Sten Berglind som skriver om Pilgatan till tidningen Riksettan. Undrar om han har den här bilden, som Åke Dahlberg tog… ja, när, fyrtiotal? Femtiotal?

Pilgatan och Tegnérgatan, till höger, vid Folkets park. Foto: Åke Dahlberg.

Läs hela inlägget »

I väntans tider

Den socialdemokratiska ledningen i Västerås var på begravning i dag. Förra kommunalrådet Bengt Gustafsson avled, strax innan han skulle fylla 65 år och få sin första pensionsutbetalning. Efter minnesstunden blev det en improviserad politisk överläggning på p-platsen. Hur ska vi hantera 29-29 i fullmäktige? Med 3 Sverigedemokrater. Håkan Wåhlstedt från MP var ende icke-socialdemokraten i gänget. Han hade ett förslag: ”Vi tar budgeten redan nu, när vi har majoritet…” I morgon avgörs det, då har länsstyrelsen troligen räknat klart. Det kan svänga än, men knappast troligt.

Från vänster: Ulla Persson, Margareta Israelsson, Lars Eriksson, Anders Teljebäck och Håkan Wåhlstedt.

 

Minns ni Pilgatan innan E 18 brakade loss över den? Här är ett trevligt knäpp västerut, från krönet av backen mot Folkets park, ner mot stan. Två mackar till vänster, Myggbo såg och Ängsgärdet till höger. Vad är det för bil som tuffar mot kameran?

Femtiotalsnostalgi.

Läs hela inlägget »

Utvärderaren från Aros

Som alla andra partier ska Miljöpartiet utvärdera valrörelsen efteråt. Rapporten ska presenteras på partiets kommundagar i Västerås i november. Utvärderingen har anförtrotts en person, som ensam ska bedöma vad som var bra och vad som gick snett. Vem då, undrar ni kanske, om ni inte redan gissat det? Jo, Håkan Wåhlstedt, den forne partisekreteraren som styrde det gröna överhoppet till den röda sidan i Västerås.  Den gröne eminensen, som han kallas där han jobbar i bakgrunden, ska nu fälla en rikspolitisk dom över valrörelsen.

Håkan Wåhlstedt, till höger, tillsammans med socialdemokraternas valstrateg Bo Krogvig.

Jag gissar att en slutsats blir ungefär så här: MP tjänade på den rödgröna alliansen, men de andra två partierna förlorade på den, i alla fall på riksplanet. Det var ju Håkan Wåhlstedt och hans socialdemokratiska kollega som partisekreterare, Lars Stjernkvist, som började prata om en rödgrön allians före valet. S och MP alltså, de hade inte räknat med V. Mona Sahlin fanns på samma tåg, men hon tvingades stanna vid LO-perrongen och låta V kliva på.

Jag hör till dem som tycker att S borde ha kört tåget ensamt, då hade MP och V kunnat profilera sig bättre och då hade moderaterna fått det svårare att profilera sig som ”det enda arbetarpartiet”. Såg ni annonsen i VLT i dag:

Valaffisch med Per Albin Hansson från 1944.

Nej, inte den. Utan den här:

Valaffisch med Fredrik Reinfeldt 2010.

Så oblygt kan man stjäla idéer. Enda skillnaden är att pengarna till S-kampanjen till stor del kom från kollektivanslutningens medlemsavgifter medan M får sitt stöd från organisationer knutna till näringslivet.

Låt oss avsluta med en bild på 1 maj-demonstration i Västerås på femtiotalet. Tåget försvinner förbi IC-macken mot backen upp mot Folkets park på Pilgatan. Ungefär här går bron över E18 vid Scandic Hotell i dag. På den tiden var Miljöpartiet inte ens påtänkt…

Foto: Sven-Olof Strömberg.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers