Gick med Bob Dylan i hörlurarna i månskenet. Funderade. Man funderar bra till Dylan. Tänkte att den här gången ska jag passa på. Den här gången ska jag inte missa tåget. I den här högkonjunkturen ska jag sälja några av de få aktier jag har när de står som högst. Sen ska jag roat titta på när alla andra blir desperata när kurserna bara sjunker, och sen ska jag köpa igen när aktierna står som lägst och sen ska skaffa mig läderportfölj och bli miljonär.
Resonmanget har bara ett krux. Jag kommer inte att lyckas. Jag kommer som alla andra att tro på att konjunkturen bara ska fortsätta att stiga och när bubblan hotar att brista tror jag att det bara är ett skrämskott. Sen står jag där, som alla andra småsparare, och ser hur kurvorna vänder nedåt medan de, som kan sina saker, redan har hämtat sina vinster och köpt läderportföljer och blivit miljonärer.
Men jag kan fortfarande lyssna på Bob Dylan.
Vägen framåt, Ahr, Gotland, januari 2011.
Har skickat iväg texter, bland annat en om Folkets hus historia. Dyker upp på nätet så småningom, när den nya Filmstaden 1956 ska presenteras. Tänker på Sten Berglind som skriver om Pilgatan till tidningen Riksettan. Undrar om han har den här bilden, som Åke Dahlberg tog… ja, när, fyrtiotal? Femtiotal?
Pilgatan och Tegnérgatan, till höger, vid Folkets park. Foto: Åke Dahlberg.
