Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Åblad’

Erik fick träffa sina två kusiner Elliott och Alex i dag. Och han fick känna på snö. Måste ha varit en märklig upplevelse att komma från ett barfotaliv i Tanzania med ständigt 30 grader i luften till en mörk, snöslaskig kall kväll i Västerås. Inga shorts. Overall och kängor. En snölykta lyste i det svarta. Kanske var det till och med exotiskt.

Snölykta, Alex och Erik.

Svaret på bildgåtan häromdan var nog inte för svårt: hörnet Stora gatan och Slottsgatan. Så här ser bilden ut i obeskuret skick.

Slottsgatan. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Här kommer en ny fråga. Björn Åblad har skickat ännu en bild från åren kring 1920. Liksom de andra i samlingen borde den här också vara från Västerås, men jag känner inte igen gatan. Någon annan som vet bättre?

Okänd gata. Foto: Björn Åblads samling.

Här kommer en bild där placeringen är given. Det är hörnet vid Stora torget och Sigmatorget inna Sigma byggdes 1962. Biografen hette Royal.

Ett välkänt hörn. Foto: Stig Agland. 1950-talet.

Läs hela inlägget »

Var i Stockolm under helgen. Häpnade än en gång över hur många som kan trängas på en enda perrong. Åkte buss baklänges. Satt på bar och undrade varför alla andra var yngre. Åt korsikansk mat. Undvek demonstrationerna i Gamla stan. Fick tårar i ögonen när jag såg på teve hur Tomas Tranströmer fick priset. ”Tomaten” som Lars Gustafsson kallar honom. Gick till Nationalmuseum och såg en fantastisk utställning av ryskt måleri från slutet av 1800-talet, Peredvizjniki – ett svåröversatt namn på en grupp konstnärer som ville skildra sin samtid på ett realistiskt sätt. Vardagsliv, socialt förtryck, hårt arbete, fulla präster, giriga köpmän, landskap. Allt fångat med penslar som även Anders Zorn och Carl Larsson borde ha avundats. Portalmålningen är förstås Ilja Repins Pråmdragarna, där den ensamma unge mannen mitt i replaget får personifiera hoppet om en annorlunda framtid.

Ilja Repin: Pråmdragare vid Volga, 1870-1873.

 

Har ni haft nån med rysk anknytning i släkten? Nån som lämnade Ryssland efter revolutionen och som kanske tog med sig några tavlor? Än i dag hittar man målningar i källare och på vindar som kan säljas för miljoner på auktioner. Kolla efter den här signaturen, det är en given pensionsförsäkring.

Ilja Repins signatur med kyrilliska bokstäver.

 

Isaak Levitans Vägen till Vladimir är en av mina favoriter. En dyster grusväg som går som streck genom det ryska landskapet, mot öster, mot Sibirien. Det var den här vägen om fångkolonnerna vandrade mot lägren långt därborta i det okända.

Isaak Levitan: Vägen till Vladimir, 1892.

 

Och när ni lämnar Nationalmuseum kan ni stanna till på trappan och ta ett djupt andetag och ta in bilden av Stockholm och Strömmen en eftermiddag i december, när ljuset håller till någon annanstans.

Dagen före Nobelfesten. Klockan fem på eftermiddagen.

 

Efter dessa utvikningar kan jag äntligen återvända till de gamla bilderna från Västerås. Mysteriet med ladan vid bron är fortfarande olöst, även om flera förslag kommit: Forsby, Skerikesbron. Vi avvaktar. En annan bild som jag frågade om för ett tag sedan har inte heller fått något svar. Därför visar jag den en gång till och bifogar min egen gissning. Fotografen står på Pilgatan (ungefär där Bombardier ligger i dag) och knäpper en bild på Emausgatan mot norr. Troligen på 1920-talet. Emausgatan började då ända nere vid Pilgatan och gick upp genom kvarteren med arbetarbostäder. När bilden tas har dock Asea byggt ut sin Emausverkstad (längst bort) och skurit av Emausgatan, som dock fortsätter på andra sidan.

 

Från Pilgatan, Emausgatan mot norr. Foto: Sjöbergska samlingen, stadsarkivet.

 

Nu ska vi fortsätta att botanisera bland Björn Åblads bilder från åren kring 1920. De flesta verkar vara tagna av hans morfar Eric Sigroth. Först en bild från Biskopsgatan, som likt en boulevard sträckte sig upp mot Djäkneberget. Bryggerierna ligger utanför bild, till höger.

Mot Djäkneberget. Foto: Björn Åblads samling.

 

Och så en bild från Kopparbergsvägen med det Kaedingska huset. På nedre botten hade Asea egna butiker, där man sålde livsmedel till de anställda. Butikerna öppnades under första världskriget, när varubristen var stor. Bilden kan mycket väl vara tagen orosåret 1917. Här ligger Aseatorget i dag.

Kopparbergsvägen med Aseas butiker. Foto: Björn Åblads samling.

Läs hela inlägget »

Trampade runt i bassängen på Apalby i dag. Rehabilitering av höft och rygg. Sprang i vattnet, låtsades att jag kutade i spåret ute på Björnön. Vi är flera som jobbar med trilskande leder i den där bassängen, alla gör så gott dom kan. Och hoppas bli litet bättre så småningom. Jag hoppas också, vi får väl se. Blev litet lätt nostalgisk i dag när jag hittade en 35-40 år gammal bild på en ung man i anorak, stickad tröja och hatt. Han bolmar på en pipa och ser mycket nöjd ut. Pipan minns jag inte, men känslan finns kvar. Den där känslan av att ha klarat av åtta dar, eller var det fler, i Sarek. Stoltheten över att ha klarat svåra vad, burit runt med 20 kilo på ryggen och bestigit nån topp däruppe i Rapadalen eller kring Mikka. Utan att några leder trilskades och utan att ryggen bråkade. På bilden är vi på väg tillbaka över sjön Laidaure, vi har lämnat hemmanet Aktse under Skierfes topp och Ville Länta skjutsar oss till sjöns ände, där en milslång stig väntade till bilen.

Med Ville Länta och med Skierfe i bakgrunden, början 1970-talet.

 

Var och hälsade på Jouni Tervalampi häromdan. Fotografen och bildbearbetaren. Han har ständigt projekt på gång. Nu jobbar han med att dokumentera Västerås äldsta fotografer, från 1860 och framåt. Samtidigt skannar han in Stadsarkivets samling av vykort och förser bilderna med noteringar. Ett viktigt lokalhistoriskt arbete.

Jouni Tervalampi.

 

I samlingen av vykort hittade Jouni den här bilden, som alltså sägs vara från Västerås. Men var? Det kan knappast vara en föregångare till Falkenbergska kvarnen. Några andra förslag har inte jag. Kanske har den helt enkelt sorterats fel. Vad säger ni?

Motiv bland vykort från Västerås. Men kan det stämma?

 

Jouni går igenom Metallverkens bildsamling också. Där finns sällan sedda godbitar, som han fräschar upp och efterbelyser. Det var ju Jouni som hade behandlat bilden från Lillån häromveckan i VLT, och förvandlat den från en flammig och åldrad bild till ett snyggt foto. Och titta på den här fina vyn mot Västerås omkring 1898. Metallverken har nyss börjat sin verksamhet och de första arbetarbostäderna byggs på det som i dag kallas Kopparlunden.

Metallverkens arbetarbostäder byggs. Foto: Stadsarkivet.

 

Så kan jag inte undanhålla er ännu en bild ur Björn Åblads samling från åren runt 1920. Signe Sigroth går på Stora gatan. Dottern Harriet ligger i vagnen. Året är 1917.

Stora gatan 1917. Foto: Björn Åblads samling.

Läs hela inlägget »

Björn Åblad är den bäste basketspelare Västerås har haft. Han ledde KFUM till oanade framgångar för fyrtio år sen. Björn flyttade till USA och startade företag i Salt Lake City. Tror till och med han blivit svensk honorärkonsul. Våra föräldrar umgicks, vi bodde grannar ett tag. I går kom ett oväntat mejl från Björn. ”Jag har gått igenom gamla foton, här är några som du kanske vill ha till ditt arkiv”, skrev han. Björn vet vad jag vill ha. Gamla bilder från Västerås! Här är ett smakprov. Två bilder från Hjalmar Brantings besök i stan 1918. Han talade i Folkets park på 1 maj.

Hjalmar Branting talar i Folkets park 1918. Foto: Erik Sigroth, Björn Åblads samling.

Mot Folkets park, Pilgatan. Foto: Björn Åblads samling.

Jag har ingen bild på Björn Åblad när han spelar basket. I VLT:s gömmor finns det förstås buntar av dom. Men jag har en bild som inte många sett. Den är från 1948, på en altan på Repslagargatan 5. Björn är tre år och står till höger på bordet med sin mamma bredvid. Jag är ett år yngre, mamma bredvid och pappa bakom.

Eivor, Anders, Erik, Björn och Ingalill, 1948.

Bilden på Gröna kiosken fortsätter att väcka minnen. I bakgrunden syntes ju den där rymdraketen på Mariaberget, som vad jag förstår innehöll ett hisschakt, eller/och en ventilationsanordning. Raketen står fortfarande kvar, men radiomasten bakom är borta. Leif S efterlyste en bild på hissen i sin ”glans dagar”. Hans Wennerström har gjort vad han kunnat och skickat mig en bild från Mariaberget 1958. Hans är med på bilden som hans farfar tog.

Rymdhissen på Mariaberget 1958. Foto: Hans Wennerströms samling.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers