Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Uncategorized’

Kallt, kallt

Skulle gå på promenad, backade in igen. Kyla, snö. Och ändå är det bara november. Julhandeln har inte kommit igång på riktigt än, och jag har snart inget lager kvar av Minnen av en stad. Vad göra? Bokhandeln och VLT har ännu böcker kvar, men vad händer om de tar slut? En andra upplag kostar ganska mycket pengar. Men ska det satsas, så ska det. I morgon åker jag till tryckeriet och pratar om saken…

I morgon kommer en artikel om A-salen och nöjeslivet i Folkets hus i Frågor om förr. Jag skriver fortfarande Folkets hus, även om det gått ganska många år sedan namnet försvann. Det är ännu inte bestämt vad huset ska heta när det gjorts om till filmstad. Men några kanske minns hur kvarteret såg ut innan Folkets hus började byggas 1956.

Kopparbergsvägen (Snickargatan går upp till vänster) innan Folkets hus byggdes. Bilden är från 1950-talet. Foto: Stadsarkivet.

 

När vi ändå är ute och stadsvandrar vid mitten av femtiotalet, så kan vi ju följa Snickargatan upp till vänster, mot Sturegatan. Så här såg den korsningen ut då, sedd från Sturegatan mot norr.

Sturegatan mot norr, Baptistkyrkans torn syns till höger. På norra sidan av Snickargatan byggdes postkontoret 1956. Foto: Stadsarkivet.

 

Jag har tidigare skrivit om alla bakgårdar när de gamla husen revs i centrum på femtio- och sextiotalen. Så många miljöer som försvann, så många minnen som suddades ut. Här kommer några bilder från bakgårdar vid förra seklets mitt. Jag blir inte riktigt klok på var de låg.

Bakgård dömd till rivning. Foto: Stadsarkivet.

 

Port mot, ja vilken gata då? Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Vi tog oss ner på stan i snön och sjugradig kyla. Erik från Paris hade aldrig gått i snö förut. Han blev stående, fattade liksom inte vad det handlade om. Dessutom var väl handskarna en aning för stora.

Förvånad fransman.

 

Inne på Galleri Kaz hade serietecknaren Marcus Ivarsson vernissage. Född i Panama, uppväxt i Sunne, västeråsare sen 2003. Han har kommit ut med tre serieböcker, jag köpte hans första MerzMarco och fick hans namnteckning. Boken blir säkert värdefull en dag.

Marcus Ivarsson signerar.

 

Sida ur MerzMarco av Marcus Ivarsson.

Sen gick vi till Domkyrkan och tre barnbarn rusade runt, klädde ut sig till biskopar i Barnens hörna (”Jag är inte biskop, jag är Darth Vader”, sa Elliott och lät prästkläderna svepa över golvets gravar. Det fanns ett lekrum också, kyrkan har oanade möjligheter, där byggde de tåg med kuddar. Medan Luther tittade eftertänksamt på dem från väggen.

"Jag är inte biskop, jag är Darth Vader"

Gårdagens bildfråga var knepig, jag inser det. Bilden på arbetarna är en delförstoring av en bild från 1911 som länge har legat långt ner i ett bildarkiv. Här nedan är bilden i sin helhet. Mimerverkstan byggs i bakgrunden, vägen är Allégatans (Mimergatans) förlängning. Huset i vänsterkant är Aseas Folkets hus inne i Mimerkvarteret. Vad de små trähusen är vet jag inte. De fanns kvar sedan en tid som var svunnen redan då. Vilka kan ha bott där?

Mimerverkstan byggs, omkring 1911.

Läs hela inlägget »

Att leva i en bubbla

Jag vill leva i en bubbla med minnen av sommar, en spröd bubbla som aldrig spricker. Nu snöar det igen. Det båser i alla fall inte. Ett barn springer runt, runt. Jag tänker på dagens föredrag. Skulle hålla på en timme, glömde bort mig och pratade fortfarande när det gått sjuttio minuter. Man kan aldrig få för mycket av gamla bilder.

Alex utanför såpbubblan.

 

Jag fick en fråga i dag om var 10:ans matsalar låg på Köpmangatan. 10:ans matsalar? Måste erkänna att jag inte hört talas om stället. Någon annan som har? I väntan på svar kan ni ju alltid titta på Wallins specerier i hörnet Vasagatan och Hantverkargatan nån gång på sextiotalet, med korvkiosken mitt emot.

Wallins specerier. Foto: Stadsarkivet.

 

Och en liten helggåta. Var tror ni dom här jobbarna står? Och vad är det för hus i bakgrunden?

Var och när?

Läs hela inlägget »

Nytt föredrag hos VLT

I morgon, fredag, ska jag prata och visa bilder om gamla Västerås igen. Det blev fullt hus förra gången, så kom i tid. Klockan tolv drar jag igång. Jag har inte bestämt vilken bild jag ska börja med. Litet nytt ska det ju vara. Jag brukar prata om hur roligt det är med kontakterna här på bloggen. I dag fick jag en härlig bild från Lars-Åke Berglund. Titta bara.

Västerås för ett halvt sekel sedan.

 Först bara gapade jag. Är detta Västerås? Kolla PV:n med blinkers på taket. Och vad i all sin dar är det för bil framför? Ni hör att jag inte kan ett dugg om bilar och bilmodeller, men Lars-Åke tror att bilden togs samma sommar som Ingemar knockade Floyd. Och det är snart 50 år sen.

För er som inte redan listat ut vad det är för hus kan den här bilden ge vägledning.

Östra Ringvägen 1. Foto: Stadsarkivet.

 

Kafé Tomten till vänster, Hantverkshuset till höger, men vad var det i huset i mitten? Så här såg det ut från gårdssidan. Det verkar ha varit en verkstad där av något slag. Och så var det en sån där mystisk bil igen, förstås.

Östra Ringvägen 1, från gården.

 

Till sist kan jag berätta att jag åkte till Arlanda i kväll och hämtade hem ett kärt besök från Paris. Lille Erik, 1 år och två månader, har utökat sitt svenska ordförråd till mamma och anka och titta.

Läs hela inlägget »

Kände mig hängig och frusen. Gick på bandy, skönt att det var tak över. Såg en första halvlek mellan VSK och Villa som hade det mesta. Furiöst tempo, snabbt anfallsspel. Villa ledde med 4-2, VSK vände till 5-4 före paus. Andra halvlek blev lika svängig men nu började man undra över försvarsspelet. Lagen öste in mål, VSK vann till slut med 9-7. Jonas Nilsson gjorde kanske sitt livs match med sex mål. Och spelade fram till ett. Kul och underhållande, men nog måste det gå att täta hålen bakåt. Ibland backade hela försvarsgänget ner i knäskydden på målisen. Men offensiven förlåter allt, en sån här dag. Vilka lyft! Vilka genomskärare! Framåt, framåt, varför blicka bakåt?

Jonas Nilsson gjorde sex mål mot Villa. Här för tillfället utan boll.

 

Sten Berglind har mejlat mig om bilden från järnvägen på Ängsgärdet i går. ”Nej, det är inte mitt hus, det är en av kåkarna som låg mot järnvägen. Mitt hus låg mot gatan.” Det låg två par med hus längst nere på Malmabergsgatan. Jag låter Sten beskriva den här bilden från Sumpen, och från Malmabergsgatan.

Malmabergsgatan i skarven mellan femtiotal och sextiotal.

 

Sten Berglind skriver: ”Det lilla huset till vänster kallades Lilla stugan och tillhörde Malmabergsgatan 3. Det var där jag bodde som mycket liten, alltså under de första åren på 40-talet. Sen flyttade vi till det stora huset. Det ligger precis utanför bildens vänsterkant (Rydells tobak på hörnan). Det stora huset uppe till höger är Ängsgatan 16, i folkmun 25:an. Frisersalong och Marcus Holmstedts frukt och grönsaker ut mot Malmabergsgatan. Mitt emot skymtar ett av de fyra likadana husen jag nämnde. Måste vara Malmabergsgatan 5, eller 7.”

Till slut en bild från Stora gatan, ungefär från Allégatan (Mimergatan) och västerut. Jag vet inte när den är tagen, men det går säkert att lista ut.

Stora gatan vid Allégatan (Mimergatan).

Läs hela inlägget »

Vi gick till biblioteket i kväll för att lyssna till Marita Jonsson, hon som driver Körsbärsgården på Sudret och som nyligen skrivit en bok om Stravinsky och Venedig. Det var bitande kallt i blåsten utanför, kajorna hukade nånstans under kyrktornet. Tove facebookade från Calgary och sa att de hade minus 33 där.

Marita Jonsson berättade om Gotland. Vi drömde oss genast tillbaka till i somras, när vi cyklade på Sudret där ängarnas vallmo fullbordade havet.

Sommaräng på södra Gotland.

 

Uppe vid Ahr simmade ejdrarna mot det okända, bortom solnedgången.

Fyra månader innan den pinande blåsten.

 

Nog med sommarnostalgi. Nu får vi ta stormen som den kommer. För ett tag sen skrev jag om Karl-Fredrik Karlsson som åt glass på Vasarestaurangen 1932 och som bodde på Hantverkargatan 4, ovanpå Möllers kafé och biljardsalong. Jag hade inga bilder på huset. Det har jag nu. Huset låg där Sigmatorget slutar i söder i dag, intill porten ner mot Stora gatan.

Möllers Kafé och biljard på Hantverkargatan 4. Foto: Stadsarkivet.

 

Pratade med Sten Berglind i Stockholm. Han skriver om branden i Myggbo såg 1960 för tidningen Riksettan. Och om Pilgatan. Sten återkommer ständigt till Pilgatan och till Ängsgärdet. Han växte upp på Malmabergsgatan. I dag fick jag en bild som kanske visar det hus där han bodde, vid järnvägen. Där finns det bara björksly i dag.

Mellan järnvägen och Malmabergsgatan. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Om maktens bord

På Åke Hillmans tid satt alltid kommunalråden vid ett runt bord längst in i Stadshusets restaurang. Det var en dold kod att ingen annan satt där. Det hände att nån utböling inte fattade vad det var för ett exklusivt bord, men husets tjänstemän insåg vad som förväntades av dem. Nu har det varit maktskifte, som bekant, och spänningen bland tjänstemännen var stor. Skulle Ulla Persson och hennes rödgröna bröder och systrar återta det gamla Hillmanska bordet? Till att börja med fick de finna sig att sitta litet utspritt, men i dag när jag hälsade på i den kommunala krogen hade kommunalråden återtagit sina urgamla och hävdvunna positioner. Vid samma runda bord, längst ner. Närmast det rullande diskbandet. Där satt de och lade upp taktiken för veckans budgetfullmäktige.

Maktens matbord.

Jag satte mig hos en annan politiker. Vi pratade om Proaros. Vi var överens om att det behövs förändringar. Särskilt på skolans område. Varför ska kommunen ha en extra överbyggnad med en ”beställarstab” när man ändå inte kan beställa undervisning av någon annan. Det är ju föräldrarna som beställer friskolor, inte kommunen genom upphandling. Å andra sidan får ju friskolorna del av den ersättning som baseras på den kommunala dubbla administrationen. Deras vinster ökar… Fast det där sista sa inte den jag åt med, det tänkte jag.

Korsängsskolan före Proaros tid.

Bo Eriksson frågar om Metallverken en gång begärde luftvärnsskydd för sina fabriker. Ja, det gjorde Metallverken, Asea och andra större industrianläggnar, liksom de statliga verken, i stan under andra världskriget. Industrierna hade sina egna driftsvärn, som jag antar var uppbackade av statliga medel. På det högsta pannhuset vid gamla ångkraftverket finns fortfarande tre murade lavetter för luftvärn på taket. De sattes upp under kalla kriget  och bestyckades med maskingevär omkring 1955.

Luftvärn monteras på ångkraftverket. Foto: Ångkraftverkets samling.

Luftvärn monteras på ångkraftverket omkring 1955. Foto: Kraftverkets samling

Jag fick rätt svar på bildfrågan i går. Se kommentarerna. Här kommer en ny luring.

En kvinna packar cykeln på en gata i Västerås. Det är troligen femtiotal.

Läs hela inlägget »

Jag var inbjuden till en tomtägarförening på Hammarby stadshage i kväll. En gång hette det Västra förstaden. Det kanske det heter fortfarande, förresten. Vi satt i Hammarbyskolan, jag visade litet bilder från gamla Västerås och vi pratade om arkiv och bloggar. De kanske startar en egen blogg i de där kvarteren som en gång var stans västligaste utpost.

Så kul kan man ha det i Hammarbyskolan en söndagkväll.

 

Som tack för att jag kom fick jag en fin 8 mm-film som Ernst Blom spelade in åt tomtägarföreningen 1935. Stumfilmen kompletterades 1994 med en stillbildsfilm (med scener från Bloms film) där Lennart Mårtensson berättade om hus och personer. Ett stycke lokalhistoria. Varför görs inget sånt i dag?

Lennart Mårtensson vet vilket gathörn det var. Ur Blom-filmen 1935.

 

ABB har kommit överens med länsmuseet om att museet ska ta över fotografier, negativ och glasplåtar från det gamla Asea-arkivet i Mimerkvarteret. Negativen och glasplåtarna ska förvaras klimatsäkert. Det är bra. Här döljs en lokalhistorisk bildskatt. Jan-Åke Alkeblad har dokumenterat delar av den i sin förträffliga dvd om Aseas historia, men det finns mycket kvar att gräva i. Här finns inte bara verkstadsbilder. Här finns annat också. Titta bara på den här bilden från 1912. En hästskjuts med drickabackar har stannat upp framför ett kafé på en av stadens gator. Känner ni igen er?

Gatubild från Västerås 1912. ABB-arkivet.

Läs hela inlägget »

Trettiofyra år sen

Promenad på stan. Snöblaskrusk. Köpte leksaker till jul. Tog oss till Elektra och såg en fin italiensk eftermiddagsfilm, En italiensk familj  på gränsen till sammanbrott. Vi var väl tio i lilla salongen. Vaktmästaren Anders drog bort ridån för hand. Har fått ett par frågor om bilden i går på musikanterna på Stora torget 1976. Vilka var de? Mike Turner står till höger, sen tror jag att det är Björn Werngren till vänster och Benny From i mitten. Rätta mig om jag har fel. Jag hade en bild på publiken också, här kommer den. Någon har måhända lagt på sig nåt kilo under de 34 år som gått sedan knäppet.

Gatumusikantpublik Stora torget 1976.

 

Jag ska skriva om Svarta plan på Skallberget framöver. Tror att den anlades i slutet av 1950-talet, samtidigt med skolan. Här är en bild från Skallberget från 1954 eller 1955 som jag behöver hjälp med. Ett litet nöjesfält har kommit till Skallberget. Men var? Är det på det som senare skulle bli Svarta plan? Men vad är det i så fall för liten idrottsplats i bildens överkant. Det ser ut som om fotografen har stått uppe i vattentornet.

Skallberget vid mitten av 1950-talet. Foto: VLT.

Läs hela inlägget »

Lokalhistorisk nostalgi? Vad är det? Är det alla vi fyrtiotalister, den där proppen ni vet, som känner att tiden börjar bli kort och som inte kan förstå hur en stad bara kunde försvinna mitt framför ögonen på en. Att sälja min bok Minnen av en stad är bland det roligaste jag gjort på länge. Folk berättar och kommenterar. I går kväll var det fullt hus i Stadsbibliotekets hörsal när jag pratade i en timme. Ibland blev jag så där härligt avbruten: ”Jag gick och sålde Folkbladet inne på ölkaféet Mimer”… ”Jag har jobbat där, hos Edlings specerier”… ”Vad är det där för stort vitt hus?” Jag har en känsla av att jag bara skrapat på ytan av det stora intresset.

Snart dags att prata.

För ett tag sen hade vi en diskussion här på sidan om Kafé Tomten på Stora gatan, det historiska kafé dit protesterande värnpliktiga gick utan permission för att äta sig mätta under den oroliga våren 1917. Kaféet fanns kvar långt in på femtiotalet. Jag skrev att ingången var mot Stora gatan, andra hävdade att den låg om hörnet, mot Östra Ringvägen. Här kommer nu bildbeviset: Ingången låg på hörnet! Båda påståendena kan alltså stämma. Inte för att det spelar någon avgörande roll för vårt fortsatta liv, men det kan ju vara kul att veta.

Stora gatan västerut på femtiotalet, med Kafé Tomten i hörnhuset vid Östra Ringvägen till höger. Foto: Stadsarkivet.

Nu börjar sjuttiotalet bli historia också. Vi tittade på några diabilder från 1976 i kväll. Det är ju gubevars 34 år sen och alla var inte med på den tiden. Här är en bild från Stora torget, jag tycker det var i går, men det var det ju inte. Ni känner säkert igen musikerna.

Stora torget 1976.

 

Till och med åttiotalet, och ibland också nittiotalet, kan får nostalgisk patina. Man glömmer fort. Här en bild av många som Lars Larsson skickat till mig. Här ligger VLT:s nybygge i dag.

Kungsgatan innan VLT byggde sitt nya hus. Foto: Lars Larsson.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg - Äldre inlägg »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers