Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Biblioteket’

 

Hallå där. Efter en vecka kan jag inte hålla mig längre. Jag sitter på heden vid Hau, där nätet fungerar hyggligt och tänker på veckan som varit. Västerås är långt borta. Här möter himmel hav, här lyssnar vi till nattskärran och följer ejderungarnas simövningar, här äter vi sparris och jordgubbar och försöker glömma vardagens stress. Här kommer några bilder från de senaste dagarna på norra Gotland.

Ängarna vid Stora Gåsemora, Fårö.

Trana över Bästeträsk.

Tänk om man kunde namnen på alla orkidèer. Vad är det här?

Junikväll vid fiskeläget i Ahr.

Jag inser att det lätt kan bli pekoral, men vad gör man när världen är vacker? Västerås är vackert på sitt sätt. Ta Stadsbiblioteket, till exempel. Sven Ahlboms arkitektoniska juvel från 1956. Under hösten skulle en arbetsgrupp lägga fram ett förslag om hur biblioteket skulle klara sina behov nu när hyreskontraktet md fackbiblioteket sagts upp. Ett alternativ var en utbyggnad i Botaniska trädgården. Vad hände? Varför blev det tyst? Som jag förstår är utredandet tillbaka på ruta ett. Det finns starka krafter i Stadshuset som, med rätta, ifrågasätter om det verkligen vore så klokt att flytta bort från fackbiblioteket. Nya förhandlingar om hyran har förts med den privata fastighetsägaren och tipset för dagen är att ett nytt, tillfälligt hyresavtal, skrivs med inbyggd rabatt. Då slipper kommunledningen ett befarat bråk om utbyggnaden av den Ahlbomska skapelsen. Dessutom, kan väl jag tillägga, får alla hyror i fortsättningen ställas i relation till de frikostiga miljonerna till badet i Ångkraftverket…

Tidningsläsare i Stadsbiblioteket. Foto: Stadsarkivet.

Det har varit ett stort nöje att läsa alla sakkunniga kommentarer om de gamla bilder från Västerås som jag lagt ut här på bloggen. Kommentarerna bidrar till lokalhistorien. Här kommer ett par bilder till, medan solen bränner det bruna gräset på heden och Fårö skymtar i diset bortom sundet.

Troligen någonstans på Ängsgärdet. Foto: SBK, Stadsarkivet.

Ännu en av dessa bakgårdar. Fotot: SBK, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Åkte ut till Björnön för att förtränga det som hände i Stockholm. Vem vill tänka på självmordsbombare om man inte behöver? Gick i skuggan under granarna, där decembersolen bara visade sig i enstaka gläntor, som glimtar av verkligheten där utanför.

Björnön, dan före Lucia.

 

Kom att tänka på en vinterbild som alltid facinerade mig, när jag var yngre och vintrarna inte var så snörika som nu. Det är en bild som Åke V Larsson tog till bilderboken om Västerås 1956. En fantastisk vinterbild.

Ur boken om Västerås 1956. Foto: Åke V Larsson.

Björnön 1950-talet. Ur boken Västerås 1956. Foto: Åke V Larsson.

Jag hittade boken i hyllan. Jag har sparat den med viss känsla eftersom jag fick den som premium i fjärde klass i Jakobsbergsskolan 1957. Jag var omåttligt stolt. Den bild jag tyckte allra bäst om låg på motstående sida, också det en vinterbild av allra högsta klass. Bandy på Arosvallen, nån gång före 1955 eftersom jag inte kan se någon sarg längs långsidan. Sargen infördes 1955. Det är Gucko Jansson som skrinnat igenom på sin högerkant och rakar bollen i mål.

Gucko gör mål på Arosvallen vid mitten av förra seklet. Foto: Åke V Larsson.

 

Nog med vinterbilder. Här är en ovanlig bild, som jag inte har publicerats förut. Den finns i Stadsarkivets gömmor och visar ett äldre hus som stod kvar när Stadsbiblioteket byggdes 1955-1956.

Gammalt och nytt i utkanten av Botaniska trädgården. Foto: Stadsarkivet.

 

Förmodligen var det ett mindre hus som hörde till den gamla gård som låg mellan biblioteket och kyrkan. Den siste som bodde där innan rivningen var förre domkyrkoorganisten Herman Lindqvist, tror jag.

Det här huset revs också när biblioteket började byggas 1955. Foto: Stadsarkivet.

 

För övrigt tycker att innebandy är en märklig sport, med en målvakt som hasar runt på knäna och med spelare som försöker täcka en tunn plastboll vid sargerna och bakom målen. Och med slumpskott som ibland går in.

Läs hela inlägget »

Lokalhistorisk nostalgi? Vad är det? Är det alla vi fyrtiotalister, den där proppen ni vet, som känner att tiden börjar bli kort och som inte kan förstå hur en stad bara kunde försvinna mitt framför ögonen på en. Att sälja min bok Minnen av en stad är bland det roligaste jag gjort på länge. Folk berättar och kommenterar. I går kväll var det fullt hus i Stadsbibliotekets hörsal när jag pratade i en timme. Ibland blev jag så där härligt avbruten: ”Jag gick och sålde Folkbladet inne på ölkaféet Mimer”… ”Jag har jobbat där, hos Edlings specerier”… ”Vad är det där för stort vitt hus?” Jag har en känsla av att jag bara skrapat på ytan av det stora intresset.

Snart dags att prata.

För ett tag sen hade vi en diskussion här på sidan om Kafé Tomten på Stora gatan, det historiska kafé dit protesterande värnpliktiga gick utan permission för att äta sig mätta under den oroliga våren 1917. Kaféet fanns kvar långt in på femtiotalet. Jag skrev att ingången var mot Stora gatan, andra hävdade att den låg om hörnet, mot Östra Ringvägen. Här kommer nu bildbeviset: Ingången låg på hörnet! Båda påståendena kan alltså stämma. Inte för att det spelar någon avgörande roll för vårt fortsatta liv, men det kan ju vara kul att veta.

Stora gatan västerut på femtiotalet, med Kafé Tomten i hörnhuset vid Östra Ringvägen till höger. Foto: Stadsarkivet.

Nu börjar sjuttiotalet bli historia också. Vi tittade på några diabilder från 1976 i kväll. Det är ju gubevars 34 år sen och alla var inte med på den tiden. Här är en bild från Stora torget, jag tycker det var i går, men det var det ju inte. Ni känner säkert igen musikerna.

Stora torget 1976.

 

Till och med åttiotalet, och ibland också nittiotalet, kan får nostalgisk patina. Man glömmer fort. Här en bild av många som Lars Larsson skickat till mig. Här ligger VLT:s nybygge i dag.

Kungsgatan innan VLT byggde sitt nya hus. Foto: Lars Larsson.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers