Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Köpmangatan’

Fräsch morgon. Fuktklar. Sensommar. Hemma igen. Livet vänder blad. Om det blir en pojke föreslår jag Fritz Rutger som namn, om det blir en flicka föreslår jag Siv eller möjligen Ulla-Britt. Såg fotboll på teve igår, tyvärr. Malmö var alldeles för taffliga i försvaret och blev utspelade, trots att kommentatorerna länge försökt få det till att matchen var ganska jämn.

På vägen hem i går stannade vi till i Mariefred, tillsammans med tyska och ryska turister. De gick till Gripsholms slott, vi till Grafikens hus för att titta på Lena Cronqvist och diverse annan grafik. Ännu en av sommarens konstupplevelser. Ladan i Mariefred är luftig och fin, Lena Cronquist alltid spännande. Nu till och med litet glad.

Tre av Lena Cronqvists skulpturer bland grafiken.

 

Sittande tango, Lena Cronqvist.

 

Höstens första Frågor om förr i måndags handlade om de fina bilder som stadsbyggnadskontoret tog i Västerås innan de stora rivningarna började på femtiotalet. En av bilderna visade en bakgård på Köpmangatan där Sigma skulle byggas 1962. En kvinna hämtade vatten från en pump, en ung man stod och tittade på något och en folkvagn var på väg att svänga in på gården. Bilden såg ut så här.

Bakgård Köpmangatan innan husen revs 1962. Foto: SBK-arkivet, stadsarkivet.

 

Anders Almén ringde. Han kunde berätta mer om bilden. Fönstren och bakdörren går in till delikatessaffären Lundbergs Eftr. Det är ägaren själv, Carl Almén, Anders pappa, som svänger in med bilden för att öppna butiken. ”Mannen som står där kan mycket väl vara en av dem som väntade på pappa för att få köpa en pilsner innan butiken öppnade. Pappa brukade ställa upp, det är väl preskriberat nu…”

Anders minns hur han som pojke hjälpte till att mala kaffe inne i butiken. Det var på fyrtiotalet, när pappa Carl bara var anställd och butiken ägdes av en annan. Men det fanns specerihandlartraditioner i släkten. ”Farfar Carl-Erik Almén hade en speceributik i Bomanska gården.”  I en annons från 1912 sägs att butiken har ”Goda varor och redlig betjäning”.

Eftersom Anders Almén saknar en bild på Lundbergs Eftr från Köpmangatan så har jag plockat fram ännu en rivningsbild. Butiken syns vid porten till vänster om den parkerade folkvagnen. Kan det vara samma bil som på bilden ovan?

Köpmangatan omkring 1960. Foto: SBK, stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Stilla mornar, blåa himlar, rent vatten. Det händer att jag skäms för att vi har det så bra. I dag ska det bli regn, men solen lyser fortfarande. Jag har diskat till en av Haydns stråkkvartetter och bäddat medan Neil Young sjunger. Nu står jag inför det svåra valet: cykeltur med bad eller bloggande. Får se hur länge tangentbordet står ut med mig. Häromdan fotograferade jag ännu en av dessa fjärilar, som alltid påminner om sommarens förgänglighet. När jag kollade bilden och jämförde med en bok såg jag att det var en dårgräsfjäril, en art som jag aldrig hört talas om men som är mycket sällsynt och en av två fridlysta arter på Gotland. Jag antar att den var mitt i sitt veckolånga liv.

Dårgräsfjäril på åkervädd nära trekammarbrunnen. Den rödsvarta i förgrunden är en rödlistad sexfläckig bastardsvärmare... tror jag.

Blommor är trevliga att fotografera. Dom står som regel stilla, om det inte blåser. Ute på ängen bakom huset, där jag läser morgontidningen i solen, finns det smäckra brudbrödet.

Brudbröd.

Alla tre barnbarnen har lämnat ön. Det är tomt i huset. Erik åkte sist, tillsammans med sin mamma. De for via Västerås till Auvergne i Frankrike, där pappa väntar vid farfars traktor. Sen återvänder de till Tanzania. Jag tog en fin bild på Erik när han tittade på en kulram på ett loppis i Malms i närheten av Kyllaj.

Erik och kulramen.

Vi fortsätter att cykla längs stränderna och på andra små vägar, där vägrenarna skiftar blommor efter naturens dagordning. Fascinerande. Just nu är det cikoria och väggklint som dominerar med sina olika nyanser av blått.

.

Nackudden, förmiddag i juli.

Vägren, norra Gotland, juli.

Kommer ni ihåg bilden på bandyspelarna som jag lade ut för några veckor sedan? Jag har fått namnförslag från flera håll. Christer Granath, till exempel. Han skriver: ”Lennart Lelle Frössling (gammal veteran i IK Oden) kom till mig och mina fikakompisar på Maxi Hälla och undrade om vi visste vad den vänstra killen på en bild som han hade med sig, var förr en. De andra 4 visste han. Med hjälp av internet och lite envishet kom vi fram till vem den vänstra killen var. Det är samma bild som ligger på din blogg. Killarna är från vänster räknat Birger Hammarbäck, Einar ”Eja” Bergström, Göte Karlström, Erik ”Kirre” Eklund och Erik Flodin. Sannolikt 1943 på Stadion.” Tackar!

Nu har vi namnen på de grönvita hjältarna.

 

Så har jag fått några bilder från advokat Nymans samling i Västerås stadsarkiv. Här är två. Köpmangatan känner vi lätt igen, tidigt 1900-tal. Men var är den andra bilden tagen?

Köpmangatan. Advokat Nymans samling, Stadsarkivet.

Var och när? Advokat Nymans samling, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Gick i kyrkan i dag. Lyssnade på bitr domkyrkoorganisten Johan Hammarström som pratade om den stora orgeln, och sen spelade på den. Mäktigt. Gick upp på orgelläktaren, passade på att smyga upp en halvtrappa till och titta in i ett arbetsrum jag aldrig sett förr. Stort, takvalv, magnifikt fönster mot norr. Den lilla vindlande trappan upp var förstås inte handikappanpassad, men rummet måste vara Västerås originellaste arbetsplats. Den tillhör klockaren.

Ett säreget arbetsrum.

 

Letade gamla bilder från kyrkan. Hittade några från 1923, när läroverket firade 300 år och minnet av grundaren Johannes Rudbeckius firades med kungabesök och avtäckning av Milles staty utanför kyrkan. Så här såg det ut innan täckelsen föll. Kungen Gustav V hälsar på biskop Einar Billing.

Rudbeckius väntar under täcket, 1923. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Borta vid torget och Köpmangatan väntade folk på den kungliga kortegen.

Köpmangatan 1923. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Det finns anledning att återkomma till det här kungliga besöket. Bilderna är många i den Sjöbergska samlingen.

Signaturen Cejon har funderat över bilden på Amalia Dufbergs affär häromdagen. Cejon skriver: ”Jag håller en slant på att det är Vasagatan 12, huset som revs för att Hantverkargatan skulle dragas fram österut. Tittar man på beläggningen på trottoarerna på båda sidor så stämmer det med gamla bilder. Gatlyktan skulle i så fall stå framför Strands barngarderob (senare). Huset t v har annan fasad på senare bilder, men den kan ha ändrats då man tog upp skyltfönster för Amaryllis. Stuprör och friser på andra våningen stämmer med senare bilder på nr 14. Stensockeln på nr 10, som man kan skymta, stämmer också.” Vi repeterar väl bilden, för säkerhets skull.

Amalias butik. Foto: Länsmuseets arkiv.

Läs hela inlägget »

Dagen efter

I går var det Carlsbrödrafest på Stadshotellet. Den årliga sammankomsten. Vi var 80 äldre och yngre gubbar i frack, som åt och drack och lyssnade till körsång och tal i olika former. Alltid lika roligt. Tre nya bröder, alla med anknytning till Västerås, valdes in i år: Anders Wejryd, Roger Haddad och Thomas Wistrand.

Carlsbröderna har träffats sedan 1858.

Ola Wässman från Badelunda ledde årets festligheter. Förra årets ordförande, Claes-Bertil Ytterberg, avtackades genom att kören gav honom tillåtelse att Sofva i ro. Detta tillfälle gav mig chansen att föreviga en biskop emeritus i nattmössa, med en ärkebiskop och uppenbarligen njutande riksdagsman i bakgrunden.

Exbisp Ytterberg i nattmössa, Haddad och Wejryd bakom.

Promenerade genom hamnområdet häromdan, i de luggslitna kvarteren norr om ångkraftverket. Förundrades över att även klotter kan klottras. Eller kanske man ska kalla den underliggande konsten för graffiti, med klotter utanpå. Målningarna finns att beskåda på en oljecistern.

Klotter på graffiti. Eller dubbelgraffiti?

 

Det har gått några dar sen jag visade gamla bilder från Västerås. Här en fin bild från Köpmangatan, som jag fick mig tillsänd. Ser ut som femtiotal. Sigma ligger till höger i dag.

Köpmangatan. Fotograf okänd.

Läs hela inlägget »

I dag fick jag en kopia på en recension av Minnen av en stad i Bibliotekstjänsts tidning. Där skriver Christer Olsson att jag ”visar stor bredd” i mitt författarskap. Han berättar om mina tidigare böcker och skriver att denna den elfte boken har ett ”slösande rikt” fotomaterial och att de 20 kapitlen ger ”en mycket god bild av de förändringar som Västerås genomgick” under förra hälften av 1900-talet. Han avslutar: ”Denna välskrivna och lättlästa bok, som vänder sig till en bred allmänhet, visar på en den samhällsomvandling som förändrade Sveriges städer.”

Det är bara att tacka och buga och köra en bild som visar just på denna omvandling. I dag är det gågator här.

Korsningen Hantverkargatan och Köpmangatan på sextiotalet, innan Sigma byggdes i kvarteret till vänster. Foto: Stadsarkivet.

Jag var i Melkerkontoret i går, som sagt, och passade på att ta en bild från översta våningen, ut över stan i decemberljuset. När jag tittar på bilden så inser jag att här, just här, ligger Västerås citys fulaste hus: Punkt. Möjligen i konkurrens med Domus, förlåt Igor.

Västerås fulaste hus?

När jag kom ner på Munkgatan stannade jag till i hörnet vid Carl Hennings gata och beundrade ett av stans mest bortglömda, men vackraste, skulpturer: Einar Luterkorts Panter på trädstam, i brons från 1956. Einar Luterkort arbetade också som formgivare på Upsala Ekeby Keramik.

Panter på trädstam, Einar Luterkort, 1956.

 

Läser kultur-, idrotts- och fritidsnämndens (hur kan man komma på ett sånt namn?) för 2011. Mycket är på väg. Beslut ska fattas, förhoppningsvis, om bibliotekets framtid, om samarbetet mellan Växhus och Culturen, om teatern och Västmanlandsmusiken. Och så ska Rocklundas ridanläggning byggas om och Bjurhovda få en idrottshall.

Kanske behöver förteckningen över offentlig konst kompletteras också. I den annars så trevliga förteckningen på stans hemsida över offentlig konst så saknas faktiskt en pampig muralmålning av stadens egen konstnär Brita Nordencreutz. Den är cirka 5 meter lång och 2,5 meter hög och sitter på en undanskymd plats i det stora stadshuskomplexet. Jag vet inte vad den heter, men här är en detalj där pan spelar för dansande kvinnor.

Detalj av väggmålning av Brita Nordencreutz i en kommunal lokal vid Carl Hennings gata, 1945.

Läs hela inlägget »

Jag hade ett ärende högst upp i Melkerhuset i dag. Aseas kontor en gång, numera proppat med småföretag. Magnifik utsikt över stan – och svindlande vy om man vågar luta sig ut över arkitekten Sven Ahlboms trapphus. Jag har fotograferat trappan nerifrån källaren och uppåt en gång, men det här var häftigare. Jag kan fortfarande känna suget i magen…

Sven Ahlboms svindeltrappa.

 

På kvällen återvände jag till Aseatorget, parkerade och fick på en svindlande musikalisk upplevelse inne i Konserthuset. Västeråsaren Magnus Lindgren, som blivit världsstjärna, spelade med sitt band Batucada, och med gästartister som Barbara Hendricks och Jojje Wadenius. I bakgrunden fanns suveräna Västerås ungdomsstorband. Över tre timmar höll de på. En fin kväll.

Så här stajlad är Magnus Lindgren på ett av sina pressfoton.

 

Hemma väntade nya spännande bilder. Jag fortsätter samla motiv från de bakgårdar som försvann när innerstan revs på femtio- och sextiotalen. Här en fin bild som stadsbyggnadskontoret tog när kvarteret öster om Köpmangatan skulle rivas för Sigma i slutet av sextiotalet. Jag tror att det är Köpmangatan på andra sidan porten. Titta på den gamla damen som hämtar vatten från kranen ute på gården.

Före Sigma. Foto: Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Har varit i Kolmården två dagar för att fira en födelsedag. Barn och barnbarn på plats. Lejon, tigrar och delfiner i all ära, men det är barnen som har poesin inom sig. Som Olle Adolphson skrev:

Där finns det riken som ingen av oss
tar ifrån dem
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket

Alex 2,5.

 

Elliott 4,5.

 

Erik 1.

Slut med barn för den här gången. Nu över till de gamla bilderna. Jag har fått flera svar på frågor de tidigare dagarna, titta på kommmentarerna. Jag tackar för alla som intresserat sig. Nu kommer ett par bilder till. Först en man som promenerar en gata fram i Västerås. Jag tror att det är den gatstump som i dag heter Erik Hahrs gata, och som går längs Svartån ner till Fiskartorget. Sedan en bild längre norrut, på samma gatusträckning. Fast då heter gatan Köpmangatan. Båda bilderna borde vara från 1930-talet. Men jag är osäker.

På väg mot Officershuset. Foto: Sven-Olof Strömbergs samling.

Köpmangatan. Foto: Sven-Olof Strömbergs samling.

Läs hela inlägget »

« Nyare inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers