Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Engelbrektsgatan’

Lagt sista handen vid ett bildföredrag för Arosbrödernas höstfest i Filmhuset i Stockholm i kväll. Läroverkselever i exil gillar säkert nostalgiska bilder från gamla Aros. Inser att även bilder från sextiotal och sjuttiotal är historia numera.

Gunnar Eriksson, han på radion ni vet, åker till södra Afrika om ett par dar. Innan dess har han hunnit hjälpa mig med några av fåglarna jag la ut i förra inlägget. Fågeln på tråden i Dar es Salaam är en Dark Capped Bulbul och den stornäbbiga saken i skogen vid Lake Manyara är en Silvery Cheeked Hornbill. Så nu vet ni det. Hornbillen hör till den familj fåglar som murar in honan i ett hål i ett träd när hon ruvar. Nu vet ni det också. Här får Gunnar några fler östafrikanska fåglar att fundera på innan han reser.

Vanlig svensk häger... eller?

 

Ser nästan ut som en skärfläcka men är något helt annat.

 

Gillar picnic-mat, Måste var släkt med lavskrikan.

 

Tror nån sa att det var en kungstrana.

 

Ingen blåmes.

Hoppsan, kom visst fel.

 

Grekland och Italien byter coacher, börserna går ned och ibland upp, men ett består: intresset för gamla bilder i Västerås. Här kommer att par stycken.

Köpmangatan och Stora gatan, kallades en gång för Politiska hörnet eftersom det pratades så mycket strunt där. Foto: Stadsarkivet.

 

 

Engelbrektsgatan 1930-tal. Allt är väl sig likt i dag? Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

Läs hela inlägget »

Tiden krymper, solen bleknar, snart är bara minnet kvar av septembers rölleka. Skarvarna lär vi inte bli av med, med det går inte att komma ifrån att de flyger likt kinesiska skrivtecken.

Röllekan sägs vara bra mot reumatism.

Skarvar vid Bungenäs.

Jag var på slakteriområdet häromdan. Ska skriva en Frågor om förr. Det är ett märkligt kvarter, med minnen både av Aseas misslyckade försök att tillverka elektrolytkoppar under första världskriget och av slakteriet från trettiotalet och sextio år framåt. Inne i stora slakteribyggnaden finns ännu de kaklade rummen kvar, som Farmek lämnade dem för tjugo år sen. Kanske blir det en saluhall därute, men dit är steget ännu långt.

Slakteriet 1937. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

Greger Johansson, JSG Fastigheter, visar runt i de tomma slakterilokalerna.

Visste ni att författaren Lars Gustafssons far, Einar Gustafsson, var en duktig fotograf i sin ungdom. Lars Gustafsson har lagt ut några sepiafärgade foton, med nostalgiskt skimmer, på sin blogg. Här är en av bilderna, tagen i hamnen i början av 1920-talet. Om jag inte tar fel så ser vi Elbafärjan i sin korta version, till vänster, innan den sågades mitt itu 1926 och förlängdes med ett mittparti på fyra meter. Ångmaskinen verkar vara kvar också och är inte bytt mot en diesel. Vad passagerarbåten heter kan jag inte se, men det är väl Caesar eller Aros som gick i trafik på Stockholm.

Foto: Einar Gustafsson.

Som avrundning, utan egentlig orsak, en bild från Engelbrektsgatan innan fackbiblioteket byggdes. Vad händer med det, förresten? Hyreskontraktet med den privata fastighetsägaren är visserligen uppsagt, men något nytt fackbiblioteket lär knappast byggas. I alla fall inte i gymnasieträdgården. Så det blir väl ett omförhandlat nytt avtal med fastighetsägaren, och det är lika bra det.

Engelbrektsgatan, troligen sextiotal. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

Vi lämnade norra Gotland klockan kvart över sex i morse för att hinna med morgonfärjan. Frosten bet i ängen, trastarna hade inte vaknat. Hemma i Västerås var det 19 grader och full sommar. Jag mindes fåglarna på ön. Här är två knäpp från slutet av veckan.

Gravand.

Sädesärla.

 

Hemma vid datorn. Måste skriva av mig en del före resan till Ryssland. Men först Mästarnas mästare. Konstiga tävlingar, litet udda galleri av människor som alla säger ”hur underbart det är att träffa så underbara människor”, men det är spännande. Jag håller på Stenmark, Pekka och Hanna Ljungberg. Nu några av Rolf Södermans vykort.

”Bageriet vid Myggbo såg 1916″, står det på kortet. Men Rolf Carlson vet att berätta att bilden är från Sturegatan och visar Systrarna Erikssons bageri. Rudén, som ägde Myggbo såg, ägde fastigheten på Sturegatan. I dag är ingången till Gallerian ungefär här.

Engelbrektsgatan och Missionskyrkan.

Läs hela inlägget »

Hemma igen, efter en mer än dygnslång resa från Mittens rike, via strejkernas Paris till den gula och regníga hösten i Västerås. Minns solen i Peking, trafiken, templen, tystnaden om den fängslade fredspristagaren, de vänliga leendena i gränderna – och den märkliga upplevelsen att plötsligt se min bror sitta bland de sminkande skådespelarna bakom kulisserna på Pekingoperan.

Mannen till höger är skådespelare.

Vi åt som vanligt lunch hemma hos en familj i hutongerna i närheten av Trumtornet och Klocktornet. Än en gång förvånades jag över hur minnet av Mao lever bland vanligt folk.

Mao på hedersplats i vardagsrummet.

Vi åkte inte till Badaling när vi skulle gå på muren, utan till Jinshanling som är vildare och ligger längre bort. Här kan man gå alldeles ensam på ett av världens mest omtalade byggnadsverk – som dock inte syns från månen.

Kinesiska muren vid Jinshanling.

Nu börjar vardagen igen, men en spännande vardag. Min bok Minnen av en stad finns i boklådorna i stan och på torsdag kommer första annonsen i VLT. Sen får vi se vad som händer. Jag vet att jag ska prata i radion på måndag och berätta och visa bilder i VLT:s Åsikten nästa fredag.

Det har kommit flera intressanta bilder med mejlen när jag varit borta. Ivar Nyström på Stadsarkivet har hittat en bild på Sigridsdal, det hus som Stig Slagbrand frågade om för ett tag sedan.

Sigridsdal vid Norra Ringvägen. Foto: Åke V Larsson, Västerås stadsarkiv.

Ivar tror sig också ha hittat svaret på vilket hus det är som brinner på Torbjörn Alms bild som jag visade den 30 september. ”Jag tror det är hörnet Utanbygatan – Engelbrektsgatan”, skriver han och bifogar ännu en bild.

Foto: Åke V Larsson 1965. Västerås stadsarkiv.

Så till sist ett beklagande över en felskrivning i gårdagens Frågor om förr i VLT, där jag skrev om servicehuset Karlslund. Jag skrev i hastigheten (får skylla på packningen inför resan till Kina) att det gamla hospitalet låg nere vid Fiskartorget där Officershuset senare skulle byggas. Det ska förstås vara Stora Westmannia.

Ibland vet jag inte var jag får allt ifrån.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers