Tiden krymper, solen bleknar, snart är bara minnet kvar av septembers rölleka. Skarvarna lär vi inte bli av med, med det går inte att komma ifrån att de flyger likt kinesiska skrivtecken.
Röllekan sägs vara bra mot reumatism.
Skarvar vid Bungenäs.
Jag var på slakteriområdet häromdan. Ska skriva en Frågor om förr. Det är ett märkligt kvarter, med minnen både av Aseas misslyckade försök att tillverka elektrolytkoppar under första världskriget och av slakteriet från trettiotalet och sextio år framåt. Inne i stora slakteribyggnaden finns ännu de kaklade rummen kvar, som Farmek lämnade dem för tjugo år sen. Kanske blir det en saluhall därute, men dit är steget ännu långt.
Slakteriet 1937. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.
Greger Johansson, JSG Fastigheter, visar runt i de tomma slakterilokalerna.
Visste ni att författaren Lars Gustafssons far, Einar Gustafsson, var en duktig fotograf i sin ungdom. Lars Gustafsson har lagt ut några sepiafärgade foton, med nostalgiskt skimmer, på sin blogg. Här är en av bilderna, tagen i hamnen i början av 1920-talet. Om jag inte tar fel så ser vi Elbafärjan i sin korta version, till vänster, innan den sågades mitt itu 1926 och förlängdes med ett mittparti på fyra meter. Ångmaskinen verkar vara kvar också och är inte bytt mot en diesel. Vad passagerarbåten heter kan jag inte se, men det är väl Caesar eller Aros som gick i trafik på Stockholm.
Foto: Einar Gustafsson.
Som avrundning, utan egentlig orsak, en bild från Engelbrektsgatan innan fackbiblioteket byggdes. Vad händer med det, förresten? Hyreskontraktet med den privata fastighetsägaren är visserligen uppsagt, men något nytt fackbiblioteket lär knappast byggas. I alla fall inte i gymnasieträdgården. Så det blir väl ett omförhandlat nytt avtal med fastighetsägaren, och det är lika bra det.
Engelbrektsgatan, troligen sextiotal. Foto: SBK-bilderna, Stadsarkivet.
