Flöden:
Inlägg
Kommentarer

 Sara bloggar från Tanzania om Eriks första dag i förskolan. Jag har svårt att fatta det. Pojken är bara 1,5 år, nu går han på dagis i Afrika!

Erik på väg till dagis i Dar es Salaam.

Här hemma töar marssolen de vida snöfälten. Jag körde på åsen mellan Hallstahammar, Surahammar och Ramnäs, nånstans i närheten av Gnien måste jag bara bromsa in. Björkridån på den andra sidan av den snövita åkern andades vår. Jag tyckte mig se en tavla.

Björkar i mars.

 

Inne på Västmannaarvet i Hallsta hade jag fått hjälp att hitta en tavla som ska figurera i en Frågor om förr framöver. Jag hittade något annat också, när jag irrade bland hyllorna. Jag hittade en bild på Amelia Dufbergs Glas och Porslin i Västerås. Nånstans. Men var? Vid porten står det nummer 12. Kan det vara Smedjegatan?

Amelia Dufbergs affär. Foto: Länsmuseet.

 

I Seglingsberg bor Christer Arthursson. Han är utflyttad västeråsare. Det är han som lånat ut album med bilder av biltävlingar med mera till mig. Jag lämnade tillbaka albumen i dag, fick en kopp kaffe och tittade häpet på väggen i hans arbetsrum. Nostalgin flödade, utanför låg isen ännu stilla i slussen.

Vägg i Seglingsberg.

 

Det var Christer som hade bilden på Elba 2. Flera har kommenterat. Elbatvåan köptes av kommunen 1937. Hon gick fortfarande 1951, av bilden i går att döma. Men hur länge? Christer kunde också berätta att droskan som hans farfar poserade vid i går var en Nash -32. Alltså kan inte bilden på Bondtorget vara från tjugotalet, utan från trettiotalet. Här är en annan taxibild, från krigsåren på fyrtiotalet när droskorna står med sina gengasaggregat på Kopparbergsvägen nedanför Grand (där Skrapan ligger i dag).

Gengastaxi på Kopparbergsvägen. Foto: Christer Arthurssons samling.

Sara ringde från Dar es Salaam. Klockan var tio. De hade promenerat till bagaren, badat i poolen och nu skulle de dra sig tillbaka. Mitt på dan är det alltid över 30 grader och stekande sol, då är man helst inomhus. ”Vi har 2 grader”, sa jag. ”Och i går var det den där dagen som alltid återkommer, med samma uppståndelse: snödroppsdagen!”

Titta, där är dom, snödropparna!

 

Sara ringde inte bara för att säga hur varmt det var. I poolen hade hon träffat på en kvinna från Uppsala som var i Tanzania på besök. Hon var släkt med Carl Henning, som fick en gata uppkallad efter sig i Västerås. ”Vem var det”, frågade Sara. Carl Henning var järnvägare, men han var mest känd som mångårig ordförande i Tekniska verken. Jag ska snart skriva något om honom, med anledning av att Mälarenergi fyller 150 år. Och Lars Henning, sonsonen, är en av de flitigaste kommentatorerna här på bloggen. ”Världen är liten”, sa jag.

Apropå kommentarer, för en tid sedan påstod en läsare att det fanns två Elbafärjor en tid, Elba 1 och Elba 2. Nä, sa jag, det har jag aldrig hört talas om. Så i går, när jag skannade in några bilder jag fått låna av Christer Arthursson dök Elbatvåan upp. Titta bara. Kille heter Sune och bilden är från juni 1951. Någon som kan berätta mer för mig?

Elba 2, år 1951. Foto: Christer Arthurssons samling.

 

Christer Arthursson har bilder på Grytabanan och motocrossen på Garp Råby, som jag hoppas återkomma till. Han har också fina bilder på gamla taxibilar. Det låg i släkten. Titta bara på den här magnifika bilden på hans farfar, den stolta droskägaren Arthur Andersson vid taxistationen på Bondtorget 1926. Skylten ”LEDIG” är framlyft, bilen är putsad och blank. Ja, så var det det där med bilar. Jag glömde fråga vad det för bil, men det vet ni förstås.

Droskägare Andersson med sin stolthet på Bondtorget 1926. Foto: Christer Arthurssons samling.

 

Aron Olnafors är en av dem som efterlyser mer skriverier om stans gamla kiosker. Jag hittade en kiosk i Arthurssons samling: kiosken på Gryta, åt Liljanstorp till, där man kunde köpa pilsner. Bilden ser ut att vara från femtiotalet.

Kiosken på Gryta. Foto: Christer Arthurssons samling.

En skymt av våren

Förkylningen tynger bröstet. Utanför är det ljusare och ljusare. Jag anar våren bortom sovrummets gardiner. I morgon har jag bestämt mig för att vara frisk igen. Slötittade på På spåret, blir sur för att jag inte kan lika mycket som de tävlande. Sen kom Skavlan och Petter Northug. Jag gillar honom, fattar inte hur man kan sitta och kalla honom ”gris” i svensk tv.

En skymt av våren.

 

Jag har så många oavslutade projekt att jag snart tappar kontrollen över vad jag skrivit och inte skrivit. Jag måste skriva om båttrafiken nån gång, om de där båtarna som tuffade fram och tillbaka mellan Stockholm och Västerås. Men jag behöver fler bilder, gärna bilder av livet ombord. Här kommer en fin bild med folkliv på kajen i det som i dag kallas Östra hamnen. Och en bild av ångaren Caesar, med ett rykande ångkraftverk i bakgrunden. Jag saknar tidsbestämningen på bilderna, de kommer från en osorterad samling djupt nere i Stadsahusets källararkiv.

Avgången närmar sig. Foto: Stadsarkivet.

 

Caesar där Pråmen ligger i dag. Foto: Stadsarkivet.

Håkan Juholt! Vem kunde tro det. Första intrycket är positivt. Han är rolig, kan tala och har utstrålning. Ordet betyder mycket i politiken. Ge honom en chans. Om hans politik vet jag ingenting. Ganska typiskt för den socialdemokratiska påveutnämningen. Jag har ingen bild på Juholt, men jag har en ny bild på Olof Palme som Lars Larsson skickat. Den är från 1 maj 1981, när det snöade hela dan. Här är Palme i Folkets park i sällskap med en ung Åke Hillman i käck keps.

Palme med Hillman i keps, 1 maj 1981. Foto: Lars Larsson.

Förkylningen biter sig fast. Bröstet är tungt. Hur ska jag hinna bli frisk till nästa Kinaresa? Te med konjak?

Så bra att jag fick klarhet i att gårdagens bild var gamla gymnastiksalen vid Rudbeckianska skolan. Den byggdes 1864 där det tidigare stod en gård som kallades den Schillingska gården. Sven Drakenberg skriver att gymnastikhuset fick en nyklassisk prägel och liknade läroverkets huvudbyggnad på andra sidan gatan. Huset hade planerats av gymnastikläraren och kaptenen Sam Lidman, han som sköt skarpt på Djäkneberget.

Husgåtan löst.

 

Om det gamla gymnastikhuset hade svårt att smälta in i Kyrkbackens låga beyggelse, så fick det nya det ännu svårare. Erik Hahr ritade ett svulstigt hus, inspirerat av ett grekiskt tempel med kolonner och allt. Det nya huset byggdes 1928 och står i bjärt kontrast till Kyrkbackens andra hus.

Hahrs tempel står kvar än i dag.

 

En gatukorsning till kvälsskaffet, kanske. Vad sägs om den här. Jag tror att det är Nygatan och Utanbygatan, men jag har väl fel som så ofta.

Ännu en gatukorsning.

 

Och det här huset känner ni förstås igen. Konsums lager på Pilgatan, en funktionalistisk fullträff från tidigt 1930-tal. Tiden framgår väl annars av bilarna, eller hur?

Konsumbilar på Pilgatan. Foto: David Eriksson.

 

Huset i dag, eller rättare sagt i somras.

Funktionalism på Pilgatan.

En mystisk bild

Den kinesiska dygnsrytmen gjorde att jag satt och skrev före fem, innan solen ens dragit ett lila streck över horisonten. Man måste gå upp tidigt numera för att uppleva mörkret, som Stig Henriksson skrev på Facebook i dag. Innan jag lämnar den här Kinaresan åt minnenas garderob har jag en bild kvar att visa. En långbänk i lamatemplet.

"Jag tror det är kört för VIK i förkvalet, vad tror ni?"

Här hemma smälter snön, men isen ligger ännu tjock. Håkan Palm har varit ute och cyklat och kommit ända till Utter Inn. Det är inte var dag man kan trampa dit.

Utter Inn, mars 2011.

 

Anders Berggren har hittat en fint vykort från 1905 på Tradera. Undrar hur det var att gå på restaurangen i hörnhuset rakt fram?

Vykort med text både högt och lågt.

 

När jag var i Polishuset i går ramlade jag på den här jeppen. Såg ut som ett lejon. Han tittade barskt på mig från väggen utanför samlingssalen där jag visade bilder. Undrar vem konstnären är?

Ett lejon i Polishuset.

 

Till slut en fråga. Den här bilden från tjugotalet finns i den Sjöbergska samlingen i Stadsarkivet. Vad är det för hus? Min första tanke var att huset låg på samma plats där läroverkets gymnastiksal skulle byggas 1928, och att det alltså är Skolgatan framför och Kyrkbacken bakom. Men rev man verkligen ett sådant hus? Och vad var det där, i så fall? Eller är jag fel ute?

Skolgatan?? Foto: Sjöbergs bokhandels samling, Stadsarkivet.

Lång hemresa från Kina. Drog förstås på mig en förkylning ombord på planet. Försökte ställa om dygnsrytmen direkt. Hämtade nya upplagan av Minnen av en stad. Tredje trycket. På väg mot fyratusen. Inte så dumt för en lokal bok om Västerås. Lastade av kartonger vid de underjordiska kajer, som bokhandlarna delar med andra cityaffärer, i katakomberna under stan. Har aldrig kört genom varutunneln förut. Märklig upplevelse. Körde ner på Östra Kyrkogatan, kom upp på Snickargatan.

Nu finns alltså Minnen av en stad att köpa igen. I stans boklådor, hos VLT, Turistbyrån och hos Länsmuseet. Och hos mig, förstås. Omslaget är detsamma. Men jag måste erkänna att jag hade andra funderingar på omslag, innan första upplagan. Titta på den här bilden, en av mina favoriter.

Hörnet Vasagatan och Smedjegatan, 1920-talet. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.

Jag pratade om boken i Polishuset strax efter lunch, hos Polisseniorernas kamratförening. Många hade egna minnen av den stad som aldrig varit tillräckligt stolt.

Polisseniorernas kamratförening.

 

Skrev om Globens kafferosteri i måndagens Frågor om förr, och om vilka problem jag haft att lista ut vem som ägde det. Jag berättade om askfatet som frisören Sune på Figaro hittat, och som satte mig på spåret.

Grosshandlare Jönsons reklamaskfat.

 

Här är ett reklamblad som grosshandlare Jönson gjorde för att försöka klara sig i kampen mot de två jättarna Hakonbolaget och Konsum.

Magasinen låg i hamnen, kontoret på Hamngatan. Broschyren finns i Stadsarkivet.

Sigfrid i Peking

Vi tittade på OS-arenan i Peking häromdan, Fågelboet med plats för 100 000 personer. Jag gick en bit in i anläggningen och hamnade i ett vaxmuseum med gamla ordförande i de olympiska kommittéerna. Och där satt det en västeråsare,  J Sigfrid Edström, vd och styrelseordförande i Asea under första halvan av 1900-talet. Han tittade uppfordrande på mig, men jag hade litet svårt att känna igen honom. Vaxgubbar är dom inte så duktiga på härborta.

Sigfrid Edström, ordförande i IOK 1946-52.

 

Snart bye, bye.

 

Om en halvtimme kör vi med bussen till en restaurang för att äta en avslutande Pekinganka. I morgon åker vi hem. Jag måste ju skriva nya Frågor om förr.

Auktionskammaren på Västgötegatan. Var det inte ett bryggeri i det där korsvirkeshuset en gång?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers