Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘kyrkbacken’

Länge sen sist, men nu har förkylningen slagit till. Orkar bara ta det lugnt. Kanske nyttigt. Ser löven falla. Läser Lars Gustafssons Mannen på den blå cykeln. Har hunnit halvvägs, men är redan klar med omdömet: ännu en läsupplevelse från denne flitige författare som borde finnas med, åtminstone i utkanten, när man pratar om kommande litteraturpristagare. Inledningskapitlet är magnifikt, med minnen från gamla hamnen i Västerås i början av femtiotalet.

Herr Gustafssons senaste. Oemotståndlig.

”… den stillsamma Gamla hamnen, med en och annan sillskuta från den avlägsna västkusten, mest populär den där från Klädesholmarna. Till den brukade det bli långa köer av sillköpare under det som kallades kristidsåren. Var och en med sin egen kanna av emaljerad plåt eller sin mjölkhämtare att ta hem de feta sillarna i. Den hamn där de vita gamla mälarbåtarna går till Mariefred och det avlägsna Stockholm och där alla småbåtarna vilar, kyska som konfirmander under sina vita och grå kapell av gammaldags smärtingväv över spännbågar som skulle hålla regnet ute.”

 

Sillbåten i gamla hamnen under kriget. Tullhuset med dagens Kajplats 9 i bakgrunden. Foto: David Eriksson.

Småbåtsuppläggning i gamla hamnen, fyrtiotalet. Foto: Arvid Ridner.

Vandrade runt i stan i går, mellan olika arkiv. Verkar ha blivit min rutt. Stannade till på den smala trottoaren på baksidan av Punkt. Insåg att detta måste vara den fulaste och mest avskräckande gatudelen av Västerås innerstad. Mörkt, dystert, livsfarliga in- och utfarter till p-huset, låsta bakdörrar in till det varuhus som numera ägs av ett riskkapitalbolag i Washington. Ja, det är det inte deras fel, förstås. Men upplyftande är det inte.

On the sunny side of the street.

VSK har överraskat i World Cup. Trots skador vann laget först över Kungälv i kvartsfinalen i dag på morgonen. Återstår att se hur många som kan stå på skridskorna i kväll mot Jenisej, som mot alla tips vann över ”världens bästa bandylag” Dynamo Moskva. Straffläggning även där. Hade gärna åkt till Sandviken för semin. Jenisej från sibiriska Krasnojarsk är ett av mina favoritlag. Jag har varit därborta två gånger. Först besökte jag Hans ELis Johansson 1997, sen hängde jag på VSK som spelade Europacupslutspel där 2001. Jenisej vann finalen med 3-2 efter ett omdiskuterad frislagsmål, som fick västeråsarna att rasa mot de norska domarna. Det var då jag tog den här bilden. Ted Andersson försöker skydda domarna mot anloppet av grönvita. Kolla in hur målvakten Andreas Bergwall sprutar sportdryck över domarna.

Ilska i Sibirien 2001.

Jag tänker ofta på den goda stämningen på de ryska bandyläktarna. Nästan bara gubbar i pälsmössor. Gubbar med gott humör och med väskor fyllda med mat och dryck. Vodka, fläsksvål och solrosfrön var standardmenyn.

Bandyläktare i Krasnojarsk.

Jenisejs bandyarena i Krasnojarsk.

Har fått en fråga om Hammarby gård, som låg i närheten av det som sen blev Hammarbyrampen. Jag har förgäves letat efter bilder. Hittar bara en gulnat tidningsklipp med en rastrerad bild. Är det någon som har en bild på Hammarby gård?

Hammarby gård.

Avrundar med ett par bilder som blivit liggande på skrivborde ett tag. Först en bild till alla bilentusisaster. Kyrkbacken före renoveringen, femtiotal eller tidigt sextiotal. Och en riktig bil. Till och med jag ser att det är en Mercedes. Eller har jag fel?

Kyrkbacken. Foto: SBK, Stadsarkivet.

Varför inte ännu en Ridnerbild från gamla hamnen, fyrtiotal. Blir litet undrande över kajen i bakgrunden. Gick det ett järnvägsspår ut på kajen på den tiden?

Gamla hamnen med ångkraftverket i bakgrunden. Foto: Arvid Ridner, Stadsarkivet.

Läs hela inlägget »

I dag skrev jag om Anja Wennerholm i VLT-serien Frågor om förr. Anja fick komma in i Villa Asea. Det är inte alla förunnat. Men Anja hade sina skäl. Hon växte upp i Villa Asea på trettiotalet. Hon föddes 1931 i Västerås. Mamman Miriam var äldsta dotter till den legendariske Aseachefen Sigfrid Edström och hans amerikanska hustru Ruth Randall Edström. Anja fick bo hos mormor och morfar och nu återvände hon till barndomshemmet. Hennes minnen och hennes berättelser om hur det var i det Edströmska hemmet fick mig att längta efter ett större textutrymme än vad VLT för dagen kunde erbjuda. Jag vet att det är många som vill se bilderna. Här är några av mina knäpp.

 

Anja Wennerholm framför Villa Asea. Det var hennes mormor som kom på förkortningen Asea för att namnet skulle rymmas på grindstolpen.

 

Minnena ser mig. Anja tittar ut över bokarna i trädgården.

 

”Är fårullen kvar?” Anja känner efter i lådan för biljardbollarna. Nej, ullen var borta.

 

Anja med morfar Sigfrid, som var vd och styrelseordförande i Asea 1903-1949.

 

 

Sigfrid och Ruth i arbetsrummet på trettiotalet. Foto: ABB-arkivet.

 

Bilden från Iggeby gärde i senaste bloggen har fascinerat flera läsare, inte minst de som bor i kvarteren i dag. Jag har ännu inte hittat den bild som delbeskärningen är hämtad från. Men jag har funnit en annan bild av Ernst Blom, som även den är tagen från Domkyrkans torn mot norr. Den bilden är av senare datum. Arosvallen, invigd 1931, är med på bilden. Iggebys kvarter i överkanten har blivit något större. Passa på att njut av detaljrikedomen på Kyrkbacken.

 

Utsikt över Kyrkbacken, Blåsby, Tunby och Iggeby. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

 

Jag fick ett vykort från vännen Sven-Erik Wallin i Stockholm, som även han har fastnat i den förrädiska nostalgiska fällan. Det är ett färglagt kort från seklets början.

 

Vykort med Köpmangatan norrut.

 

Det var förstås Smedjegatan och Vasagatan på bilderna från stan i förra inlägget. Här kommer en fin bild från Stora gatan mitt emot gamla biografen Skandia. Den där märkliga gaveln finns väl kvar än i dag, om jag inte missminner mig. Jag har fått bilden på mejl och jag vet faktiskt inte vem som tagit den. Hoppas fotografen förlåter att jag publicerar den, till alla nostalgikers glädje.

 

Stora gatan mot öster och mot korsningen med Källgatan. Okänd fotograf.

 

Längtar tillbaka till Gotland. Nästa gång jag kommer dit har väl där lilla fina blomman slutat sin korta och ilsket röda blomning. Nu klämmer jag till med ett namn som jag inte är säker på, men vi säger att det är en getväppling. Eller hur?

 

Getväppling på Närsholmen i maj.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers