Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Sigurd’

Strålande vinterväder. Promenerade med min distingerade käpp. Gick till faktarummet på Länsmuseet inne i Aseas Mimerverkstad från 1912, på Karlsgatan 2. Hoppas nån kan ta över driften av kaféet på nedre botten. Ett kombinerat Länsmuseum och Konstmusem ska förstås ha en fungerande servering. Särskilt dessa dagar när Konstmuseet har så många besökare till modedesignern Lars Wallins eleganta utställning Fashion Stories. Jag tittade in där i dag. Mycket folk en vanlig fredageftermiddag. Mest kvinnor.

Fashion Stories håller på till den 3 mars.

Fashion Stories håller på till den 3 mars.

 

Gick igenom Länsmuseets material kring Aseachefen Sigfrid Edström för biografin. Fanns en del grejer jag inte sett förut. Roligast av allt var nog att jag ramlade över en förklaring till dödskallen som står i en hylla i Edströms rekonstruerade arbetsrum i Villa Asea. Jag har undrat över den där skallen varje gång jag haft tillfälle att besöka denna märkliga villa, med minnen av en svunnen industriepok. Ingen har kunnat förklara den.

Skallen i Edströmrummet.

Skallen i Edströmrummet.

 

Så i dag hittade jag ett brev som Sigfrid Edström skrev till Sven Maijgren på Aseas reklamavdelning i september 1961. Edström var då 91 år. Han frågade om några saker i hans arbetsrum fortfarande fanns kvar i Västerås. Han frågade bland annat om en dödskalle! Edström berättade i brevet att Asea hade varit med om att dra fram spårvägen i Uppsala 1906 (visste ni att Uppsala hade spårvagnar från 1906 och ända in på 1950-talet?). När man lade skenorna förbi domkyrkan kom man på en gammal kyrkogård. Edström skriver: ”Skeletten blev bortförda, men en av mina ingenjörer tillvaratog en skalle, som jag sedermera i många år hade på mitt skrivbord i Asea. Finns skallen kvar?”

Ja, det gör den alltså. Undrar hur många besökare han skrämde med den? Här är förresten en bild från just 1906, på spårvagnar som Asea tillverkade i Sigurdverkstaden. För Uppsala? Bilden har som så ofta förr grävts fram ur arkiven av den idoge Jan-Åke Alkeblad, som snart ska prata på Länsmuseet om sina stadsbilder. Sven Maijgren var, inom parentes, en av de ingenjörer som deltog i Aseas äventyr i Ryska Jaroslavl.

 

Spårvagnar byggs i Aseas Sigurdverkstad 1906. Foto: ABB-arkivet, Länsmuseet.

Spårvagnar byggs i Aseas Sigurdverkstad 1906. Foto: ABB-arkivet, Länsmuseet.

 

Fick ett mejl från Affe Gustafsson som gått igenom sin mormors fotoalbum och bland annat hitta ett par bilder från den klassiskt ökända och populära biografen Röda Kvarn. Där finns också ett foto på Erland som var tillsammans med Affes morfars syster och knäckte extra som maskinist på Röda Kvarn. Jag tackar för bilderna och visar dom mer än gärna.

 

Röda Kvarn i hörnet Stora gatan och Sturegatan. Foto: "Erlands album", Alf Gustafssons samling.

Röda Kvarn i hörnet Stora gatan och Sturegatan. Foto: ”Erlands album”, Alf Gustafssons samling.

 

Extraknäckande maskinist på Moulin Rouge. Foto: "Erlands album", Alf Gustafssons samling.

Extraknäckande maskinist på Moulin Rouge. Foto: ”Erlands album”, Alf Gustafssons samling.

 

Vem var Kai Stammerjohann? Han målade Västeråsmotiv. Lars Larsson undrar. Han har skickat mig ett par exempel. Tavlorna är målade på 1970-talet. Här är en av dem. (Jag har ett svagt minne av att Kai var med i Västerås fotoklubb på sjuttiotalet.)

 

Kyrkbacken. Kai Stammerjohann. Foto: Lars Larsson.

Kyrkbacken. Kai Stammerjohann. Foto: Lars Larsson.

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

World Cup i bandy spelades länge uppe i Ljusdal. Matcher dygnet runt. Blåbär blandades med elit. Fest. Exotiskt värre. Nu spelas turneringen inomhus, i Sandviken, med vissa matcher utlokaliserade. VSK fick spela hemma i kväll, mot ryska Neftyanik från Chabarovsk med de två västeråsarna Tobias Holmberg och Stefan Edberg. Det var för deras skull som VSK fick premiären flytttad till ABB Arena.

VSK gjorde en riktigt bra match. Vann med 3-0 efter 2×30 minuter. Två mål av Anders Bruun, på straff och hörna, och ett elegant mål av Patrik Sjöström efter en uppåkning efter hela planen, nästan i klass med Anders Östlings klassiska solomål mot Hammarby i en final i början av seklet. Det var alltså backlinjens kväll i grönvitt. Alla tre målen framåt och tätt, tätt bakåt. Så ska det se ut. När anfallaren börjar producera blir det ännu bättre. Holmberg och Edberg hade det svårt, Holmberg spelade nästan hela matchen men kom ingen vart mot sina gamla klubbkompisar. Kanske skämdes han litet för att han bytt färg, om än tillfälligt.

Tobias Holmberg i rysk dräkt, bra mycket påminnande om VIK:s hockeyfärger.

 

Patrik Sjöström klappas om efter sitt solonummer.

 

Skrev om en bild på Västerås Mekaniska verkstad i förra inlägget. Verkstaden som startades av Gud Fader, Oscar Fredrik Wijkman, på 1880-talet och som sedan köptes av Asea, blev början till Sigurdområdet. Här låg alltså stadens industriella vagga. Jag undrade om något av husen på bilden fanns kvar, förutom den ruinliknande tegelvägg som bevarats öster om Skatteskrapan. Lars-Åke Berglund har skickat den här bilden från trettiotalet. Den byggnad med takfönster som vänder gaveln mot järnvägen, mitt i bild, finns kvar i dag. Plus ett par mindre verkstadshallar från 1880-talet som ligger mellan Skatteskrapan och gamla tullhuset.

 

Sigurdområdet på 1930-talet. Huset mitt i bild, med gaveln mot järnvägen, står ännu kvar. Foto: ABB-arkivet, Länsmuseet.

 

Jag visade en bild från Smedjegatan häromsistens också, med en bil i förgrunden, vars märke ännu inte är definitivt klarlagt. Mercedes är senaste budet. Jag nämnde att huset med det lustiga tornet och takaltanen har en historia. Här är en bild till, så att ni vet vad jag talar om. Här ser ni ett annat hus med ett lustigt torn i förgrunden, det är föregångaren till Metrohuset. Bakom det ser vi det hus jag pratade om senast.

 

Smedjegatan österut, från Vasagatan. Sundströms järnhandel till höger, de två tornhusen till vänster. Vykort från tjugotalet, möjligen tiotalet.

 

Huset mitt i bild, där Smedjegatan smalnar av, var alltså en kopia av Sundinska huset, fast byggt i trä och med ett enklare utförande. Det var kammakare Spångberg som lät uppföra det på 1850-talet. Kammakare fanns fortfarande på den tiden och de tjänade tydligen bra med pengar. Huset stod kvar till 1936 när det revs och Smedjegatan breddades.

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

En sån här dag pratar vi inte bandy. Slutet närmar sig. Låt oss prata om ABB och Länsmuseet i stället. Det var en historisk dag på museet på Karlsgatan i dag, när ABB formellt överlämnade hela sitt gigantiska fotoarkiv till Länsmuseet. Minst 200 000 bilder, från Aseas första år fram till den tiden med det fusionerade ABB.

Jag vet vilken enorm bildskatt det är, eftersom jag fått tillstånd att botanisera bland bilderna i sambnad med mina skriverier om Asea i olika sammanhang. Vet inte hur många dagar jag letat bland de 150 000 svartvita kopior som hittills arkiverats i Mimerkvarteret. Nu har allt flyttats till Länsmuseets arkiv, märkligt nog i samma Mimerkvarter där allting började en gång för Asea. Alla negativen och de 70 000 glasplåtarna, som väger flera ton, ska köras till museets klimatarkiv i Hallstahammar och successivt skannas in.

Historisk dag. Suzanne Lagerholm, informationsdirektör ABB, Ivan Klaesson, arkivarie på Länsmuseet, och länsmuseichefen Carl-Magnus gagge med ett fotoalbum från Aseatiden.

Både ABB:s informationsdirektör Suzanne Lagerholm och länsmuseichefen Carl-Magnus Gagge hoppas att bilderna ska göras tillgängliga för en bredare allmänhet, och inte bara samla damm. Hoppas att de klarar det målet. Arkiven ska berätta och leva, inte finnas för sin egen skull. Här är ett par exempel på vad man kan hitta bland glasplåtarna.

Mimerverkstaden byggs 1912. Karlsgatan går rakt fram. Människorna till vänster står utanför Officershuset. Affischerna gör reklam för fotboll och Kamratsimningar i kallbadhuset. Foto: ABB-samlingen, Länsmuseets arkiv.

 

Sigurdområdet omkring 1918 (Ottarkontoret byggs i bakgrunden), med Västerås mekaniska verkstad till vänster, som övertogs av Asea, och Centralstationen. Foto: ABB-samling, Länsmuseet.

Till sist, jag är imponerad av Marcus Hellner och Emil Jönsson, vilka skidåkare, särskilt Hellner som flög uppför stora backen. Tjejen som intervjuar nere i mixade zonen är däremot pinsamt renons på vettiga frågor. Inte en fråga till Hellner om taktiken eller om backen och rädslan för att bli stängd på samma sätt som i semin, bara fåniga frågor om hur känslan och dagen varit…

Jo, en sak till. Är det någon som råkar ha en bild på Blommé & Co:s vinhandel på Smedjegatan? I så fall vet jag en som blir glad. Återkommer i frågan. Tills vidare kan jag bara konstatera, som jag nog gjort en gång tidigare, att vinhandeln låg på södra gaveln av det här huset vid Stora torget fram till 1918.

Bankhus, kondis och vinhandel. Huset revs 1935 för Konsum vid Stora torget. Foto: Claes Björkstedts samling.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers