Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Grostäde’

Har skrivit hela dan. Litet körigt just nu. Mörkt ute. Undrar om det inte regnar. Har slötittat litet på Robin Hood med Russell Crowe och Cate Blanchett. Riktigt sevärt. Nu är det reklamavbrott. Orkar inte blogga, men fick ett tacksamt message på Facebook från Göte Hamplin. Han vill gärna se mer av gamla Västerås. Så nu sitter jag här. Men först några ord om Ojnareskogen. Det rör på sig. Jag trodde inte att motståndarna mot kalkbrottet skulle kunna mobilisera sådan kraft och sådan uppslutning. Jag beundrar dem. Jag sviktar i min tro att lagen måste ha sin gång. Det verkar allt mer som om lagen inte är bra skriven, och som om Miljööverdomstolen gjort ett misstag. Nordkalk borde faktiskt ställa undan alla sina maskiner i väntan på att Högsta domstolen säger sitt. Det är inte för mycket begärt.

Ojnareskogen i juni, innan bråket började.

 

Jag kunde inte låta bli att mickla litet med en annan bild från Stenkusten, när jag ändå höll på. Jag gillar den där ekan som någon dragit upp på stranden för att låta den förtvina i frid. Jag har visat båten förut, i färg. Här kommer en svartvit variant.

Grostäde, Stenkusten.

 

Jag skrev om Skepparbacksskolan. Hans Wennerströms pappa gick där en gång i en tid när klockorna ännu inte var digitala. Den här bilden är från 1931 när pappan gick i fjärde klass. Så skriver Hans: ”Om vi med förstoringsglasets hjälp läser på svarta tavlan så står det ‘Vattenfyllt gruvschakt’ och ‘Rullstensås’. Det var alltså detta som magister Nordlund lärde eleverna i fjärde eller femte klass. Min far sitter i främre raden med bara ben och nedrullade strumpor. Stående som andre man från vänster är Knut ”Knåla” Andersson. Klockan på väggen visar halv tre den eftermiddagen.”

Skepparbacksskolan 1931. Foto: Hans Wennerströms samling.

 

Vill ni veta namnen på eleverna så kan jag lägga ut dem också. Hans Wennerström har ordning på sina papper.

Regnet trummar på fönstret. Reklampausen är slut. Undrar hur det går för Robin? Slutar detta mellanspel med att lägga ut ett par delförstoringar av bilder från slutet av tjugotalet, eller början av trettiotalet. Det är spännande att göra delförstoringar, man kommer närmare det vardagliga livet på något sätt. Först en bild på några barn framför en av de första Konsumbutikerna i stan, Kooperativa föreningen. Jag är inte säker, men jag tror att butiken låg på Köpingsvägen. Sedan kommer två sällan sedda fotografier från Oxbacken, först ovan krönet, sedan nedanför. Undrar om det inte är en Konsumbutik där också, Konsumtionsföreningen Svea.

 

I Konsums barndom. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Ovan Oxbacken. Kolla kiosken. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Nedanför Oxbacken. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Hallå därhemma! Har förstått att det regnat på er. Juni var ovanligt blöt här på ön också, men juli har varit i stort sett torr. Jag har försökt hålla mitt löfte att inte blogga. Gjorde ett avsteg när domen om Kokpunkten kom. Nu dags för nästa. Det beror på en bild i Gotlands Tidningar i dag, där Roland Salemark ståtar på förstasidan i full borgmästarmundering från 1300-talet. Roland sålde böcker på Wennbergs bokhandel i Sigma många år innan han flyttade till Visby och startade egen bokhandel för, ja vad är det nu, sju, åtta år sen. Minst. Nu har hans gotländska karriär krönts. Han har utsetts till årets borgmästare i den stundande Medeltidsveckan, en ära som såvitt jag vet bara tillfallit en västeråsare tidigare: förre Proaroschefen Bo Dahllöf, numera regionchef på Gotland.

Bokhandlare Salemark som tyske borgmästaren Hans Cosfelt. Foto: Gotland.net

 

Bergmanveckan var en av sommarens höjdpunkter. Jag jobbade som volontär några dagar. Rev biljetter, sålde kaffe och bullar, städade, ställde i ordning på scenen i Bygdegården efter seminarier, träffade en skrälldus trevliga människor. Pratade till exempel länge med Linus Tunström utan att fatta att det var Linus Tunström, han som är teaterchef i Uppsala och just nu sätter upp Fanny och Alexander. Som tack för våra insatser bjöds volontärerrna in till en filmvisning en sen kväll i Bergmans magiska biograf i ladan i Dämba. Stolen längst fram med fotpallen var förstås reserverad för den frånvarande mästaren, som brukade se film här varje dag klockan tre.

Bergmans biograf i Dämba på Fårö.

 

Många av våra cykelturer slutar vid Grostäde fiskeläge på Stenkusten mellan Ar och Bläse. Där är vi ensamma i världen. Jag har säkert fotograferat flera hundra bilder där. Här är en.

Grostäde fiskeläge, Stenkusten, norra Gotland.

 

Ibland nås jag av meddelanden hemifrån. Som när vännen Jan-Åke Alkeblad hittat en ny bild under sitt trägna arbete med en arosiensiska lokalhistorien. Titta på den här bilden. Ser ni vad det är?

Sandgärdet. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.

 

Ja, just det. Metallverkens arbetarbostäder på Sandgärdet. Den lilla muren framför husen är det enda som finns kvar i dag. Den står som ett nerklottrat minne i slänten ner mot E18. Fotografen Blom stod på Malmabergsgatan.

Läs hela inlägget »

En glasskiosk

Cyklar längs kalkvita stränder, ser örnar och ejdrar och strandskator. Kämpar med hopplöst dålig uppkoppling, men vill ändå försöka visa ett par bilder som Claes Björkstedt skickat mig. Men först en cykelbild från stranden väster om Ar, mot Grostäde fiskeläge. Ett av mina favoritlunchställen.

Grostäde 19 april 2011.

Så var det bilderna från Claes. Han skriver att jag borde ta påskledigt och han vill hjälpa mig med en bildgåta så länge. Man tackar. Claes har mejlat en beskuren bild på en glasskiosk och undrar om ni kan gissa var den låg. Jag har mina aningar, men säger ingenting.

Var låg Claes Björkstedts glasskiosk.

Bild nummer två är från Oxbackens nedre delar på vänstertrafikens tid. Claes skriver: ”Kommer vi ihåg affärerna?  Björkmans bil först, därefter en kemtvätt, men vad låg sedan? Nästa hus börjar med Tobaks-Lasse, tätt följd av en skoaffär, men vad låg mellan skoaffären och Kött-Gustavssons med det rinnande fönstret? Irriterande, jag bodde själv mittemot och borde komma ihåg!”

Oxbacken före 1967. Foto: Claes Björkstedt.

 

För övrigt har jag läst tilläggsavtalet om Kokpunkten mellan Västerås stad och Kokpunkten. Intressant läsning. Det som tidigare sågs som en nödvändig koppling, mellan badet och den ”seriösa” delen med Science center och sånt, är borta. Två bolag bildas, ett för badet och ett för det andra. Pengarna delas också: 12,5 miljoner plus index går till badet varje år i 25 år, den andra delen får 2,5 plus index. Men ingen koppling finns mellan de två. Teoretiskt kan det alltså bli så att bara badet byggs. Det är också där staden lagt in två villkorade tidsgränser. Avtalet upphör om inte Peab klarat av grundpålningen före nyårsafton. Sen måste badet öppnas 2014. Annars… ja, annars kanske det blir nya tilläggsavtal.

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers