Björn Larsson Ask var och är en av vårt lands bästa fotografer. Han började på VLT och var en av de första fotograferna som snörde på sig skridskorna när han skulle stå bakom bandymålen. Då kunde han både plåta målen från positionen bakom kortlinjen och sen glida in på isen och fota målkramarna med Rolleiflexen. Björn har lagt ut en av sina bandybilder från Rocklunda på Facebook och berättar om sina äventyr på Rocklunda. Jag tar mig friheten att låna bilden eftersom det en gång hörde till mina favoriter. Kolla först in den här sidan i ett av mina klippalbum från VSK:s bandysäsong 1958-59:
VLT sent på hösten 1958.
Överst ser ni Sven-Erik Broberg runda Katrineholms målvakt Christian Nilsson, försvararen Olle Tegerstrand hinner inte avvärja. Målet kom i den 13:e minuten av andra halvlek och innebar grönvit ledning till 4-2. Det var matchavgörande. VSK vann till slut med 4-3 inför över 6 000 åskådare. Det var förstås den 18-årige Björn Larsson som tog målbilden. Han tog även den undre bilden där han åkt ut på planen och fångat hur Broberg gratuleras av Gucko Jansson, Nisse Andersson och Nisse Wickman. Det kallar jag sportfotografi! Så här ser bilden ut i original på Facebook:
Målglädje på Rocklunda 1958. Foto: Björn Larsson Ask.
Sven-Erik Broberg var förresten en av de mest hårdskjutande anfallare VSK någonsin haft. Jag skulle gärna se en forward med hans avslutarinstinkt i morgon, när VSK premiärspelar mot Kungälv i ABB Arena. I dag får inga fotografer skrinna bakom kortlinjen. Dom får hålla sin i bakgrunden för att inte skymma reklamskyltarna. Men, gott folk, kom till Rocklunda, förlåt, ABB Arena i morgon. Det bjuds säkert stor underhållning, även utan Sven-Erik Broberg.
Jag var på lasarettet i dag. En narkosläkare pratade om hur bedövningen skulle sättas in på tisdag nästa vecka när jag ska byta höftled. Först nu inser jag vad som är på väg att hända. En arbetsterapeut sa att jag inte skulle kunna knyta skorna efteråt, aldrig någonsin. Men det finns elastiska skosnören och det finns grejer som man kan dra på strumporna med. Plötsligt kände jag att jag inte villa vara med längre. Jag ville bli ung på nytt. Till tröst fick jag se lasarettets nya inglasade innegård. Riktigt snyggt, med de dalande löven av Jan Stenberg.
”Lövverk” av Stockholmskonstnären Jan Stenberg.
Från början var det meningen att Micke Genberg skulle få utsmycka innergården. Men inköpet överklagades, eftersom det inte hade upphandlats. Genberg fick ägna sig åt sitt nya undervattenshotell i Indiska oceanen i stället. Här är ännu en bild lånad från Facebook, där Genberg berättar om hur han och gamle bandyspelaren Hans Elis Johansson lägger någon slags grund till hotellet på korallrevet utanför Västeråsägda Manta Resort på ön Pemba.
Mikael Genberg och Hans Elis Johansson bygger hus på korallrev.
Så ett par minnen av en stad, som vanligt. Först en bild på de några av de arbetarbostäder som Asea och Metallverken byggde på det som i dag är Kopparlunden och på det som då hette Wijkmansgatan norr om Emausmotet. De här husen stod kvar ända in på sextiotalet. Kulorna till vänster användes som skyddsrum under kriget.
Troligen Wijkmansgatan, sextiotal. Foto: SBK, Stadsarkivet.
Så en föraning om vad som komma ska: en vinterbild från min barndoms kvarter på Repslagargatan. Bilden är tagen mot öster, Råbyleden/Jakobsbergsgatan går i bakgrunden i dag. Köpingsvägen rakt fram.
Repslagargatan mot öster. Foto: SBK. Stadsarkivet.
