Länsmuseets, hembygdsförbundets och fornminnesföreningens årsbok för 2010 har kommit. Den heter Black Book Västmanland och skulle egentligen ha getts ut för ett par år sedan. Jag har bara bläddrat i den. Var nyfiken på de många bilderna, men tröttnade snart. Sida upp och sida ner med graffiti från murar och tunnlar och tåg är inte upplyftande i längden, om man inte är afficianado. Men jag utgår från att det sociala perspektivet är genomarbetat.
Råkade på en ovanlig graffitiplats häromdan. En bunkerliknande byggnad, inhägnad av taggtråd och dold av björksly, mellan järnvägen och Malmabergsgatan. Taggtråden var nedriven på ett ställe och dörrarna in till bunkern var uppbrutna. Överallt graffiti. Och mystiska trappor ner i underjorden. Med ännu mer graffiti. Jag backade tillbaka, tog några bilder och suckade över förfallet och de stora riskerna som fanns med de djupa trapporna.
Trappan till underjorden.
Mystiska pannor.
Väggen kanske finns med i Black Book?
Em snabb efterforskning visade att bunkern var någon slags mellanstation för den industrigas som en gång pumpades från gasverket på Kungsängen till Metallverken. Gasverket stängdes i början av sextiotalet, men gasen fortsatte att produceras i ett mindre verk tio år till.
De stora utrymmena under jord sägs vara skyddsrum (en kommentar påpekar att inte är skyddsrum utan underjordiska cisterner), och borde inte vara öppna för nyfikna barn. Fastighetskontoret lär vara på gång att svetsa ihop dörrarna och laga stängslet. Hoppas det går fort.
Som avslutning en bild från Stora gatan vid Karlsgatan och Mimerkvarteret. Vänstertrafik, troligen femtiotal. Titta på den lilla kiosken. Sålde man måhända tidningar där, till arbetarna och tjänstemännen i Aseaströmmen?
Mimerkvarteret. Foto: Länsmuseet.
