Tog mig aldrig till Stadshuset. Nöjde mig med webbteve från det extrainsatta fullmäktigemötet. Tjugo dagar har gått sedan decembertumultet, när oppositionen lämnade sammanträdet i protest. Som jag minns det klubbade ordföranden Britt Sandström igenom den beramade rapporten ändå. Hanteringen av ”förberedelserna för en avveckling” av det kommunala vårdnadsbidraget lades till handlingarna. Klubbdunk. Nu var det bara att genomföra fjolårets beslut. Oppositionens majoritetskrav på återremiss fick inte ställas.
Så kunde man bara inte göra. Hur skulle man hantera ett klubbdunk som inte borde ha gjorts? Lösningen var att skriva i protokollet att beslutet inte kunde protokollföras eftersom det var oklart vilka som var kvar efter tumultet. Det gjorde det möjligt för Britt Sandström att börja om från början och göra det hon skulle ha gjort för snart tre veckor sedan. Hon lät kravet på återremiss röstas igenom.
Därmed är julfriden räddad. Men frågan kvarstår ännu obesvarad. Har fullmäktige beslutat om en avveckling förra året eller inte? Ja, säger den styrande minoriteten. Nej, säger oppositionen, förstärkt till en majoritet med Sverigedemokraterna som bytt sida om vårdnadsbidraget. Kanske kan överklagandet av hur frågan hanterades i barn- och ungdomsnämnden ge vägledning. Men faktum kvarstår. Majoriteten vill numera ha vårdnadsbidraget kvar. Och det måste nog de rödgröna rätta sig efter, hur ogärna de än vill och hur vingliga Sverigedemokraterna än har varit. En ny rapport till nästa fullmäktige kan bara innehålla en enda slutsats: Avecklingen kan inte genomföras. Tyvärr. (Även fp säger nog ”tyvärr”, men partiet har låst sig för en avveckling för att hålla ihop den borgerliga alliansen.)
Efter detta får jag trösta mig med en häftig bild från Aseas gamla bildarkiv. Grundstenarna staplas längs Södra Ringvägen för den nya verkstad med förråd i fem våningar som Asea byggde där 1930-1932 och som fortfarande står kvar. Det första huvudkontoret vid Karlsgatan revs och man kan se den hängande bron som byggdes över till nya kontoret i Ottar tio år tidigare.
När vi ändå håller på med gamla Aseabilder. Har ni sett den här? Fotografen står i Ottartornet, troligen i början av 1920-talet och riktar kameran norrut, upp mot stan. Det stora hörnhuset vid Trädgårdsgatan – Kopparbergsvägen kallades Lilla Westmannia. Där fanns länge en matsal för bolagets tjänstemän. I dag ligger Konserthuset där.