Årets kulturnatt närmar sig. Bara timmar kvar. Himlen fortsätter envisat att vrida ur sin disktrasa över Mälardalen. Hoppet är det sista som överger oss. En kulturnatt i Västerås ska vara klar, kylig, med aningar om höst och med en månskära som hänger över Fiskartorget. Ungefär som på affischen.
Större än någonsin.
Jag ska hålla tre föredrag med bilder i VLT:s Åsikten. De startar 18.30, 20.30 och 21.30. Temat är Så var livet att leva i Västerås. Imperfektum antyder att det ska handla om min uppväxt och ungdom. Fyrtiotal till sjuttiotal, ungefär. Minnen, platser, människor. Jag får hålla på i 20 minuter. Min första version var väl en timme, ungefär. Nu har jag gallrat och strukit, 20 minuter är vääääldigt kort tid för en notorisk pratmakare. Kill your darlings, som dom säger på engelska. Första bilden tror jag blir så här, fast snitsigare layoutad. Jag har några timmar på mig.
Lugn, jag ska fixa till den. Foto: David Eriksson.
Jag kommer att berätta om nöjeslivet. Om danshak och diskon – som jag inte var på. Jag dansade inte, jag gick och ställde mig på Rocklundas läktare i regn och snö i stället. Detta hände sig vid den tiden när både bandy och hockey spelades utomhus. Här är en fantastisk bild från VLT-arkivet som jag ska visa i kväll. Den togs i januari 1965, sista säsongen som hockeyn spelades på tvärs över bandyplanens norra ände. En särskild läktare, till höger, sattes upp på bandyisen. Det kunde komma 10 000, ibland 12 000. Här ska VIK spela mot Brynäs. Jag står nånstans på stora läktaren. Jag har rutig hatt. Man hade hatt på den tiden. Hatten åkte i luften när Garvis drog in sin backhand.
Utomhusrinken på Rocklundas bandybana, januari 1965. Foto: VLT.
Ser ni nummer 13 som värmer upp nära den hitre sargen. Nej, det kan ni knappast göra med den upplösningen. Hursomhelst, det är Hasse Mellinger som året innan hade värvats från Bofors för 5 000 kronor. Han satsade pengarna i en bilfirma ovanför Oxbacken. Nu huserar firman på Bäckby och Mellinger håller fortfarande i gång. Han minns matchen som vore den igår. ”Jag la inte ner så mycket energi på träning och sånt, jag levde mest på min talang”, säger han nu.
Hans Mellinger har passerat de 70.
I går räckte hans talang till för att sälja en begagnad bil till en familj som håller på att flytta sina bopålar från Tanzania till Västerås. En av Mellingers anställda fick sköta kontraktsskrivningen.
Två bilar i Dar, en i Västerås.
Jo, jag höll på att glömma en sak. Bilden från utomhusteatern i Folkets park i förra inlägget var förmodligen felvänd. Den såg ut så i Länsmuseets arkiv, men uppmärksamma bloggläsare har påpekat att den borde se ut så här:
Fullsatt i parken. Foto: Ernst Blom, Länsmuseet.
Synd att man inte är västeråsare längre. Jag tänker på kvällens ”Kulturnatt”, som jag skrev på Facebook i går:”Vilket utbud”! Härligt att se de gamla bilderna från Oxbacken och Folkets park. Oxbackens utseende minns jag från min barndom. Och bilden av Folkets Parks teater väcker också minnen. Åtskilliga revyer och operetter såg jag i min ungdom, ja, även teaterföreställningar. En minns jag speciellt, nämligen August Strindbergs Gustaf Wasa, kanske mest beroende på dess längd!
Ursäkta en 70-talist som försöker orientera sig på Oxbackenbilden. Finns där några ”hållpunkter” i bilden så man i nutid kan orientera var bilden är tagen? Finns något av husen kvar?
Hej, Fotografen stod nära krönet, inget av husen i backen finns kvar, Fryx ligger till höger i dag. De upphöjda trottoarerna (en rest av backens sänkning vid mitten av 1800-talet) togs bort i omgångar på 30- och 40-talen. Den parkerade bilden längst ner till höger står vid korsningen med Hållgatan. /Anders
Utomhusrinken väcker härliga minnen till liv, jag och kompisarna stod alltid högst upp på norra läktaren. I pauserna brukade ”isprinsessor” underhålla och jag minns en gång när Djurgården var motståndare och Tumba och Rolle Stoltz kom in på isen utanför rinken innan konståkningen var färdig. Tumba grabbade tag i Rolle och sedan dansade de vals till publikens stora jubel! Snacka om att bjuda på show!
Jag hade en klasskompis som hette Per Hillervik som spelade i VIK. Under en match mot Djurgården taklade Lasse Björn Mats Davidsson så man fick bära ut honom på bår. När Lasse Björn åkte förbi VIKs avbytarbås sa han högt så alla VIKare skulle höra: ”Vilka amatörer dom skickar in på isen”. Allt enligt vad Pelle Hillervik hörde.
ÄNNU en PARKVÄNDA !!! (se föregående!)
Jag letar förgäves efter en cykel (med kedjeskydd) …
men får väl bita i de ”sura rockarna”; så rätt men ändå så fel.
Men bilden måste vara från före 50-talet; fler detaljer lurar ögat.
”Staketet” bortom publikhavet är definitivt det vid ”Rotundan” (ej byggd här?!). Men minnet HAR rätt ! Vi som ser ursprungsbilden ”felvänd” identifierar det vi har upplevt. Vi minns hur det var genom den felaktigt ”rättvända” bilden – så Anders; låt den stå kvar !!!