Letar uppgifter om klapphuset vid Lillån. Och bilder. Klapphuset fanns ju kvar efter det att Lillån lagts igen och blivit Munkgatan. Åns vatten leddes in från kulverten i gatan till Klapphuset, där man kunde klappa tvätt och tvätta mattor. Jag har aldrig sett någon bild inifrån denna märkliga kommunala tvättstuga som stod där Aros Congress Center finns i dag. Men någonstans, i någons byrålåda…?
När jag letade på Länsmuseet i dag hittade jag några andra bilder i stället. Bilder som jag aldrig sett. Titta på den här. En gata, några bilar och ett hotell som hette Sture. Undrar hur det var att bo där. Ser ni var det låg? Tiden är slutet av trettiotalet.
Har skrivit om brandstationen ett par dar. Kommer ni ihåg brandlarmen som satt runt om i stan. Röda knappar bakom glasrutor på väggar och stolpar. Larmen var kopplade till en förhistorisk hålkortsapparat nere på Östra Kyrkogatan som läste fram var knappen var intryckt. Här är en bild.
Hellmans kiosk, som var lösningen på kioskgåtan, fortsätter att engagera. Kerstin Lundin jobbade i kiosken två år vid mitten av 1940-talet. Hon kände igen den direkt. ”Jag bodde då hos familjen Lundewall, vars vuxne son var blind. Därför fick de driva kioskrörelse, det var så på den tiden.” Kiosken hade öppet till klockan 22 alla kvällar. Men namnet Hellmans kiosk måste ha kommit senare. För Kerstin var det ”Lundewalls kiosk”. Kjell Johansson minns också kiosken som vore det igår. Han körde ut varor från Saluhallen till familjen Lundewalls bostad på Domkyrkoesplanaden undefär vid samma tid. ”Jag fick alltid en krona i dricks, och en bulle”, minns han. Men för honom var namnet ”Tekniska kiosken”, eftersom den låg mitt emot Tekniska skolan, dagens Växhuset. Nu blir det inga fler bilder på denna kiosk med många namn. Vi kör en bild på Hållgatan norrut i stället, med den där affären på hörnet vid Stora gatan som uppenbarligen har en så omväxlande historia. Jag tror till och med att det en gång var en av de allra första affärerna som hörde till Hakonbolagets sfär, det som sen skulle bli Ica.
Om man svängde runt hörnet och blickade neråt Stora gatan såg det ut så här, men den bilden har ni förstås sett förut, eller…?
Det stämmer säkert att affären på Hållgatan hörde till Hakonbolagets sfär. Den mycket tjusiga och påkostade neonreklamen för Luxus kaffe som vi ser på taket är ju ett av Hakonbolagets signum. Den takskylten måste ha setts väl av alla som kom åkande in mot Västerås nerför Oxbacken, på den stora riksvägen.
Denna skylt, som ju är Västerås finaste neonskylt, kan vi än i dag beundra om vi åker Djuphamnsvägen söderut. När vi åkt över viadukten över järnvägen ser vi den fina skylten rakt fram där den sitter uppe på före detta ICA:s stora byggnad vid Sjöhagsvägen. Särskilt i mörker är skylten imponerande.
Michael! Vilken affär menar du? Jag har tidigare förgäves efterlyst vilka butiker som på 60-talet låg mellan Hållgatan och Bergius Järnvaror. Jag borde ju själv veta eftersom jag gick där varje dag, men det är som bortblåst. Jag vill ju minnas att i hörnhuset under Luxusskylten låg Västra Färghandeln (som sedermera flyttade upp ovanför Oxbacken).
Hotell Sture ligger efter Trädgårdsgatan, man ser ASEA i bakgrunden.
Närmast Bergius låg FACIT som dels sålde kontorsmaskiner dels
hade skrivmaskinsutbildning.
På andra sidan av Stora Gatan i hörnet till höger låg Festtjänst som sålde flytande sockerbitar, pruttkuddar och andra skämtartiklar. Till vänster på Stora Gatan låg Ahlqvists Konditori. Dom hade en dotter som hette Christina som ofta bjöd på bullar och annat gott. I samma hus hade en kompis, Torbjörn Liljefors, pappa (Tage Liljefors) sin tandläkarmottagning.
”Ett litet hotell” ? (är inte hela kåken hotell?) med ingång från Sturegatan, och möjlighet att hissa flagga. Otroliga detaljer; bagage-kärran ToR SJ, de ormiga stuprören, övre rummen har markis, … fridfullhet ingår i priset !
Stor glädje över dessa barndomsminnen som ”Brandlarm i sitt glasskåp”.
Någon gång sågs ett pangat skåp – men de ingav respekt. Idag är det klent med den ”varan”: 9 av 10 frälsarkransar blir varje år leksaker åt vuxna barn som inte har någon egen lekplats.
Efter kiosk-bravaden efterlyser Anders ”radio-bilarna”. Jag vill minnas att det även fanns någon paket-bil med högtalare, men annars var det någon stor svart landå typ PV60 eller större (taxi?). På taket satt två stora megafoner, en riktad framåt och en bakåt (budskapen? stora jippon som cirkus i stan?).
Dåtidens flygreklam kan vi ju se än idag. Och flyglarmen har vi ju kvar.
En sista ”kiosk-vältare” (Kopparbergsvägen; 7 maj): När jag fick se bilden så väcks minnen bl. a. blev jag skrämd här en vinter av en ‘buse’: – Slicka på staketet så får’u tuggummi. Hans flin talade rackartyg. Senare fick jag höra att någon hade verkligen fastnat där med tungan.
Efter färghandeln ner mot Bergius låg Stolts Barnvagnar, därefter Facit skrivmaskiner (som brukade dela ut små Facitgubbar till oss barn (någon som har den kvar?). I huset på Hållgatan där Ahlqvists Konditori låg (numera rulltrappor) fanns på 60-talet också Abrahssons Fröhandel (lite senare Weibulls), Hans & Greta (klädaffär), Dellbrants Livs, Grönbergs Päls (tror jag bestämt att den hette) en Radio &Tv-affär samt en mjölkaffär där nuvarande
kinarestaurang ligger. Möjligen har jag missat någon affär.
Just, så var det Aron, Stolts kommer jag ihåg när du nämner det, men Facit har jag förträngt. Jag kommer bara ihåg de yppiga damer med ofta uppsatt gigantiskt blonderat hår som skrev maskin i Facitskolan en trappa upp där jag bodde. Facitgubbarna som du nämner kommer jag faktiskt svagt ihåg, men borde det rätteligen inte ha delats ut yppiga damer – gubbar och Facit var väl ingen vanlig kombination på den tiden eller såg du några skrivmaskinsgubbar förutom på vimpel?
Facit-gubben hade en lång svart strut på huvudet för att se ut som en trollkarl. Han skulle symbolisera det magiska med att räknesnurrorna kunde visa rätt resultat. Hade nog inte gått lika bra med en trollgumma som symbol på kontoren. Googla på facit-gubbe så hittar ni både bilder och annonser.
Ovanför konditoriet i Oxbacken låg
NT-Bo, en möbelaffär.
Jag vill minnas att det stod Thulebolagen på den stora neonskylten på taket där Ahlqvists konditori låg. De ägde fastigheten och Thule blev sedermera Skandia.
Apropå ”radiobilarna”, jag vill minnas att dom åkte runt och gjorde reklam för Stadsrundturen (hette det väl?) på 50-talet. Minns ni häftena där man kunde få gratisläsk på gamla bryggeriet + en mängd andra erbjudanden runt om i stan? Och flygbladen som singlade ner från skyn?
Har du skrivit om detta Anders, annars är det hög tid att friska upp minnen från detta gamla, årliga evenemang som verkligen engagerade hela Västerås!
Jo, Anders! RUNDTURSHÄFTET var ju en sanslös grej !
Fantastiska studiebesök … minns bl a ASEA’s högspänningslabb, och bryggeribesöken (man gick ej törstig därifrån).
Dessa ”flygblad” var väl nå’ vinstchanser ?! Världen låg öppen. Livet lekte!
Anders! Har du någon 60-talsbild från korsningen Hållgatan/Bondebacken? På andra sidan Bondegatan(tvärs över från Kinarestaurangen) låg ett litet hus i en prunkande trädgård. Bortom det; ett rött trähus och sedan kom Sundströms (järnhandlarn) vita villa.
Jag tror att det en gång i tiden fanns en kiosk vid korsningen Stora gatan-Hållgatan i hörnet med stopptecknet och volkvagnsbussen. Har för mig att jag sett en bild. Någon som vet?
Jag har en bild. Lägger ut så snart jag kan. Har varit upptagen av andra saker. Hoppas kunna blogga i kväll. /Anders
http://www.anderslif.se