Var hemma hos Lars Sjöstedt i dag. Han ville visa några bilder, som jag ska skriva om i Frågor om förr. Lasse fyller 93 år på torsdag. Grattis i förskott, till en föreningsmänniska och insändarskribent av rang. Över 400 insändare. Inte illa. Den senaste handlar om hur dumt det är att ta bort räcket mot Svartån på en sträcka i Stadsparken. Jag håller med. Idealbilden är att västeråsare sitter och guppar med fötterna i åns vatten, skräckbilden är små barn på väg mot trappan ner till det okända, från den närbelägna lekplatsen. Eller en överförförfriskad stackare som halkar i en mörk natt.
På byrån trängs pokaler och standar. I mitten ståtar en stånka av trä. ”Vet du vad den är gjord av”, frågade Lasse. ”… Kanske av alrot”, försökte jag. ”Nej, den är gjord av sönderslagna hockeyklubbor”, sa han. En gåva som tack för hans insatser i länets ishockeyförbund.
På väggen hade han förresten en oljemålning av Arthur Enok Andersson, föreställande just Fiskartorget. Målad innan Stadshuset byggdes.
Esbjörn Larsson var på Djäkneberget i dag för att kolla grodornas promenad över gatan och leken i dammarna. Det verkar ha gått hett till. Esbjörn bifogade några bilder, här är en.
Till sist en kiosk. Har jag visat den förut? Den låg på Kopparbergsvägen.
Hej Anders .Vart tog kiosken på krönet av Oxbacken vägen? Finns den kvar eller . . . ?
Nej, den finns inte kvar. Jag mejlar dig min berättelse om Gröna kiosken, tyvärr utan bilder.