Flöden:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Wennbergs hörna’

… verkar vara något som jag inte orkar med just nu. Jag har slutat skriva Frågor om förr i VLT och jag ägnar kraften åt att forska kring Sigfrid Edström. Det jag får fram där är inget jag kan blogga om, i alla fall inte för tillfället. Även om det lockar. Visste ni att Edström…, nej det får vara.

En annan orsak är att vår flytt från det hus där vi bott i snart 35 år tar tid och kraft. Vi ska vara ute ut huset i början av maj och jag vet inte hur många gånger jag kört till Återbruket med bilen fullpackad av mer eller mindre nostalgiska grejer. I dag ”blev vi av” med två hyllor och ett skåp i källaren som vi bjöd ut på Blocket för gratis avhämtning. Vi fick napp direkt och jag hade inga dubier att skicka iväg den lilla fina bokhylla med skåp i ädelträ som jag en gång ärvde efter en morbror och moster.

Så, alla ni som följt bloggen och hemsidan, genom åren. Ni har läst det här förut: jag tar en paus.  Jag får fundera på om jag ska starta upp bloggen igen, med ett annat stuk, eller om jag ska låta den vila. Vem vet, jag kanske bara måste visa några bilder någon gång. Nya eller gamla.

Som de här, till exempel.

 

Utanför entrén till Västeråsutställningen på Viksäng 1929. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Utanför entrén till Västeråsutställningen på Viksäng 1929. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

Oxbacken, tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen.

Oxbacken, tjugotalet. Foto: Sjöbergska samlingen.

 

Framåt. Foto: Sjöbergska samlingen.

Framåt. Foto: Sjöbergska samlingen.

 

Den sista bilden ovan är en delförstoring av en av de många bilder av studentkorteger som finns i den Sjöbergska samlingen. Bilden är från tjugotalet och visar den tidens unga på språng mot framtiden.

Det får bli en slutpunkt. Eller semikolon.

Jo, en sak till: Givetvis ska de kvarvarande butikerna på Hälla få bygga till och förbättra området. Det tycker den borgerliga oppositionen och det tycker socialdemokraterna också. Den märkliga piruetten i byggnadsnämnden, där socialdemokraterna fick politisk snuva och överlät beslutet åt sina rödgröna ersättare, må vara ett minne blott. Man kan inte båda göra en sak och säga en annan. Vill vänsterpartisterna och/eller miljöpartisterna spräcka den rödgröna koalitionen på grund av Hälla så får de väl ta det ansvaret. Det går att driva staden vidare med andra förhandlingslösningar. ”Ja men vi kompromissade ju bort flygplatsen”, kanske V och MP säger. De avstod kräva nedläggning för att den rödgröna husfridens skull. Ja, det kanske inte var bra det heller. Man kan inte göra alltför stora avsteg från den egna politiken.

Men nu gäller det Hälla. Något måste göras därute. Och vill handeln investera så kan jag inte fatta varför de inte skulle få göra det. Centrumhandeln överlever det också. På ett eller annat sätt, med eller utan isbanor på Stora torget. Vi är trots allt många som vill handla i små genuina butiker, inte bara hos stora kedjor.

Nu slutar jag, med en bild på cityhandelns livsnerv, Köpmangatan, före Sigmas tid.

 

Köpmaangatan. Foto: Rivningsarkivet, Stadsarkivet.

Köpmangatan. Foto: Rivningsarkivet, Stadsarkivet.

 

 

 

Läs hela inlägget »

Jag har alltid bott i Västerås, med undantag för några studieår i Uppsala. Jag har tyckt om Västerås, trots allt jag gnäller på. Kommunens hemsida, till exempel. Den byggdes om för några år sedan för en förskräcklig massa konsultmiljoner, eftersom staden inte ansåg sig ha kunskapen inom organisationen. Det blev inte bra. Hemsidan blev tung och konstig. Sökfunktionen var miserabel. Det var lättare att googla sig fram till olika kommunala funktioner än att söka på stadens hemsida. Nu har stadshusledningen insett att miljionerna var mer eller mindre bortkastade och gör ett nytt försök. En ny hemsida ska tas fram. Oklart för hur många miljoner.

 

Västeråsare på Stora torget i väntan på en parad, dock inte 1 maj. Långt före hemsidans tid, troligen tjugotal. Foto: Stadsarkivet.

Västeråsare på Stora torget i väntan på en parad, dock inte 1 maj. Långt före hemsidans tid, troligen tjugotal. Foto: Stadsarkivet.

 

Västerås är trots allt bra. På de flesta sätt. Men Uppsala är inte så dumt heller. Vi var där med två av barnbarnen i veckan. På Gustavianum finns inte bara Olof Rudbecks geniala anatomiska teater (med hemska foster, kranier och annat i ett av förrummen) utan också mumier från Nildalen och med en barnvänlig båtgrav från Valsgärde. Där kan barnen springa runt ovanpå glaset och se hur arkeologerna putsade fram fynd från en femtonhundra år gammal kultur. Gör något liknande i Västerås nu när Länsmuseet ska byggas ut. Barn måste kunna få röra sig i museer.

 

Att krypa på en tid före vikingarna.

Att krypa på en tid före vikingarna.

 

I Uppsala domkyrka står förresten en kvinna bakom altaret och tittar mot det höga fönstret inne i Gustav Vasas gravkammare. Jag trodde först att det var en riktig människa, innan jag så småningom insåg att det var en vaxdocka, eller ett konstverk om man vill. Maria, av Anders Widoff. Efter allt detta åt vi mat inne i den trevliga saluhallen, som inte heller har sin like här i Västerås. Än så länge.

 

Anders Widoffs Maria i Uppsala domkyrka.

Anders Widoffs Maria i Uppsala domkyrka.

 

I veckan pratade jag och visade bilder i Mikaelikyrkan på Hammarbacksvägen. Ett fyrtiotal lyssnade, de flesta pensionärer. Frågorna var många efteråt. Alla kunde jag inte svara på. Anita Pahlin hade med sig en bild på ett hus där hennes morfar och mormor bodde. Det är huset närmast kameran på bilden. Fastigheten hette Backa 1 och enligt en gammal karta låg den i den övre delen av Bondebacken. Är det Bondebacken man ser slutta ner mot stan? Borde vara det, men jag kan inte påstå att jag känner igen mig.

 

Anita Pahlins bild av mormor och morfars hus. Bondebacken?

Anita Pahlins bild av mormor och morfars hus. Bondebacken?

 

Eftermiddagskaffe med bilder i Mikaelikyrkan.

Eftermiddagskaffe med bilder i Mikaelikyrkan.

 

Jag skrev om ett hus på Köpmangatan i förra inlägget. Hittade en bild från Wennbergs hörna, längre ner på Köpmangatan. Fast bilden är tagen före 1927 när bokhandlaren Ivar Wennberg flyttade sin boklåda dit. Folklivet i den här hörnan är alltid lika intressant att titta på. Kolla hästskjutsen som svänger ut på Stora gatan.

 

Innan Wennbergs hörna blev Wennbergs hörna. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

Innan Wennbergs hörna blev Wennbergs hörna. Foto: Sjöbergska samlingen, Stadsarkivet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 63 other followers