Lång hemresa från Kina. Drog förstås på mig en förkylning ombord på planet. Försökte ställa om dygnsrytmen direkt. Hämtade nya upplagan av Minnen av en stad. Tredje trycket. På väg mot fyratusen. Inte så dumt för en lokal bok om Västerås. Lastade av kartonger vid de underjordiska kajer, som bokhandlarna delar med andra cityaffärer, i katakomberna under stan. Har aldrig kört genom varutunneln förut. Märklig upplevelse. Körde ner på Östra Kyrkogatan, kom upp på Snickargatan.
Nu finns alltså Minnen av en stad att köpa igen. I stans boklådor, hos VLT, Turistbyrån och hos Länsmuseet. Och hos mig, förstås. Omslaget är detsamma. Men jag måste erkänna att jag hade andra funderingar på omslag, innan första upplagan. Titta på den här bilden, en av mina favoriter.
Hörnet Vasagatan och Smedjegatan, 1920-talet. Foto: Ernst Blom, Länsmuseets arkiv.
Jag pratade om boken i Polishuset strax efter lunch, hos Polisseniorernas kamratförening. Många hade egna minnen av den stad som aldrig varit tillräckligt stolt.
Polisseniorernas kamratförening.
Skrev om Globens kafferosteri i måndagens Frågor om förr, och om vilka problem jag haft att lista ut vem som ägde det. Jag berättade om askfatet som frisören Sune på Figaro hittat, och som satte mig på spåret.
Grosshandlare Jönsons reklamaskfat.
Här är ett reklamblad som grosshandlare Jönson gjorde för att försöka klara sig i kampen mot de två jättarna Hakonbolaget och Konsum.
Magasinen låg i hamnen, kontoret på Hamngatan. Broschyren finns i Stadsarkivet.
