Promenader, cykelturer, läsning, Haydns stråkkvartetter, rosévin i solnedgången. För ett par dagar sedan blev stämningen annorlunda. Femåringen anlände, med outsinlig energi, med fantasi, obegripliga berättelser som Star Wars och med ett nyfiket intresse som får varje fossil på stranden att verka mystisk. Vi har tittat på fjärilar, sett en örn jagas av två ilskna måsar och utforskat kvarvarande militära anläggningar från årtioendena efter Krimkriget.
I går drog ett tyskt filmteam hit och ställde upp sjutton bussar vid ett hus ovanför det lilla och annars så stillsamma fiskeläget. Dom la ut räls för kameror, drog sladdar och bjöd alla tekniker på mat från en rullande servering. Han som spelade poliskommissarie sprang ur en bil och en inhyrd ambulans kom från Fårösund. Undrar vem som spelade liket? I dag har teamet dragit vidare och lugnet återvänt.
Det är bara femåringen som skjuter med sin grönvita vattenpistol.
I hängmattan.
Rödbena med knölsvan.
Nattviol... tror jag.
Mina lokalhistoriskt intresserade vänner på hemmaplan förser mig en och annan spännande bild. Här är en bild från Länsmuseets ännu outforskade arkiv. Några grönvita VSK-are poserar för kameran, det ser ut att vara på Stadion och då måste det vara före en final nån gång. Men när? Fyrtiotalet? Kolla byxorna, bältena, är det inte en som rentav har en liten blixtlåsficka. Vilka är spelarna? Jag måste erkänna att jag inte känner igen en enda av dem.
Fem potentiella hjältar. Foto: Länsmuseet.
Och kolla in den här bilden, tagen av okänd fotograf från Domkyrkan på 1870-eller 1880-talet. Mot öster. Enstaka hus. Komministergården närmast, sedan krävs kartografisk utredning för att bestämma var de andra husen låg.
Från Domkyrkan. Foto: Stadsarkivet.
Fortsatt trevlig sommar. Nu åskar det på heden, tofsviporna hukar vid stenröset-
