Promenader, cykelturer, läsning, Haydns stråkkvartetter, rosévin i solnedgången. För ett par dagar sedan blev stämningen annorlunda. Femåringen anlände, med outsinlig energi, med fantasi, obegripliga berättelser som Star Wars och med ett nyfiket intresse som får varje fossil på stranden att verka mystisk. Vi har tittat på fjärilar, sett en örn jagas av två ilskna måsar och utforskat kvarvarande militära anläggningar från årtioendena efter Krimkriget.
I går drog ett tyskt filmteam hit och ställde upp sjutton bussar vid ett hus ovanför det lilla och annars så stillsamma fiskeläget. Dom la ut räls för kameror, drog sladdar och bjöd alla tekniker på mat från en rullande servering. Han som spelade poliskommissarie sprang ur en bil och en inhyrd ambulans kom från Fårösund. Undrar vem som spelade liket? I dag har teamet dragit vidare och lugnet återvänt.
Det är bara femåringen som skjuter med sin grönvita vattenpistol.
I hängmattan.
Rödbena med knölsvan.
Nattviol... tror jag.
Mina lokalhistoriskt intresserade vänner på hemmaplan förser mig en och annan spännande bild. Här är en bild från Länsmuseets ännu outforskade arkiv. Några grönvita VSK-are poserar för kameran, det ser ut att vara på Stadion och då måste det vara före en final nån gång. Men när? Fyrtiotalet? Kolla byxorna, bältena, är det inte en som rentav har en liten blixtlåsficka. Vilka är spelarna? Jag måste erkänna att jag inte känner igen en enda av dem.
Fem potentiella hjältar. Foto: Länsmuseet.
Och kolla in den här bilden, tagen av okänd fotograf från Domkyrkan på 1870-eller 1880-talet. Mot öster. Enstaka hus. Komministergården närmast, sedan krävs kartografisk utredning för att bestämma var de andra husen låg.
Från Domkyrkan. Foto: Stadsarkivet.
Fortsatt trevlig sommar. Nu åskar det på heden, tofsviporna hukar vid stenröset-
Jag tror mig veta namnen på fyra av bandyspelarna på bilden från Stockholms Stadion, från vänster Folke Lindblom, ”minneslucka”, Göte Karlström, Erik ”Kirre” Eklund och Erik Flodin.
Bilden kan vara tagen vid finalen 1943 då VSK spelade mot Bollnäs GoIF som efter fulltid slutade 2 – 2. Vid omspelet efterföljande söndag på Laduvikens is i Stockholm vann VSK med 2 – 1.
Skulle jag i det här sammanhanget önska mig något så är det förståss att all västeråsare och bandyvänner får en skön sommar, men mest att VSK bandy biter ihop och kommer igen som i fornstora dar och att ”Kokpunkten” förvandlas till en isbit som så småningom smälter ner i Mälaren och glöms bort.
Hej Anders, förstår att Du är alldeles för ung för att känna igen bandykillarna,
jag är istället alldeles för gammal för att komma ihåg namn men Eja, Brajen och Kirre verkade passa så jag letade fram dom i 1000 år med Arosidrotten.
Gösta Andersson, Einar Bergström, Göte Karlström, Erik Eklund och Erik Flodin
finns med bland 1947 års män på sidan 83.
Ha en fortsatt trevlig semester!
Hälsningar Gull
Utsikten österut från Domkyrkan är intressant.
Trähuset närmast fotografen, i bildens högerkant, finns kvar än idag med adress Östra Kyrkogatan 3. Tja, kvar och kvar. Huset ligger idag inte där det ligger på bilden, utan flyttades i sin helhet några meter västerut när Östra Kyrkogatan skulle breddas för mer än ett halvsekel sedan. Men där ligger trähuset i alla fall kvar idag.
Jag skulle inte tro att något av alla de andra husen finns kvar idag. Inte har väl Västerås något hus alls kvar från 1800-talet, öster om Domkyrkan?
Längre upp i högerkant på bilden ser man det ljusa, långa, taket på ASEAs verkstad som byggdes 1891. Möjligen kan man också i suddigheten ana huvudkontoret med trappstensgavlarna som byggdes 1892 längst ut i högerkant på bilden.
Finns inte huvudkontoret, så är bilden tagen 1891.
Däremot kan jag inte rakt fram se Metallverkens första verkstad som blev klar 1899. Något ljusgrumligt streck är det där bakom träden, men det kanske bara är järnvägsbanken. Eller så har man börjat röja för verkstaden.
Därför tror jag bilden är tagen 1892 – 1898.