Tidig morgon. Kallt. Nordan fick brevlådan att huka i häcken. Men det var behagligt jämfört den där morgonen utanför den lilla renvaktarstugan på Pielasätten i Sarek för snart 30 år sen. Jag minns att allt var vitt och att jag gjorde vad jag kunde för att intala mig att ”det här var ju ett äventyr”. Jag var extra stolt över mina röda skopåsar.
Morgon på Pielaslätten, april 1973.
Kraftvärmeverket kör både biobränslen och kol för att hålla kylan stången. Röken stiger oskyldigt vit mot den blåmörka himlen. Om ett par år ska europeiska sopor värma Västerås. Kan nog bli en bra affär, till en början. Men rymmer inte projektet en märklig paradox? Om andra länder förbättrar sin återvinning minskar det avfall som kan eldas. Ska vi hoppas på att dom inte blir mer miljömedvetna?
Rök i nordanvind. Snart ska soporna ryka.
Första artikeln om Arvid Ridner publicerades i dag i VLT-serien Frågor om förr. Ridner var kamrer på Handelsbanken och skicklig amatörfotograf. Han kom till Västerås 1938 och gick sedan runt med sin kamera och dokumenterade staden. Bildsamlingen donerades till Västerås stad åtta år innan Ridner dog 1980. Jag har visat flera av hans bilder tidigare här på bloggen. Här kommer ett par till, som inte publicerades i VLT.
Husbygge på fyrtiotalet. Kan det vara Aseastaden? Foto: Arvid Ridner.
Några pojkar i Återvändsgränd bakom teatern. Foto: Arvid Ridner.
Det lär bli ett avsnitt till i VLT med Arvid Ridners fina bilder från fyrtiotalet. Jag är klar med texten och ska snart trycka på en knapp. Teknikens under.
