Lars Luttropp var kommunalråd en gång. Han styrde Västerås några år i början av nittiotalet, när socialdemokraterna förlorade makten i stan för första gången på 72 år. Han fortsatte att leda moderaterna in på 2000-talet. Nu är han några och 70 men fortsätter med det han verkar tycka allra mest om: politik. Han fick inte fortsätta att vara ordförande i Mimer, men den kommunala revisionen gick bra. Där är det så fiffigt ordnat att oppositionen har majoritet och ordförandeposten. Alltså är det Lars Luttropp som leder gruppen av förtroendevalda revisorer i Västerås. I två dagar har han nu varit värd för den 64:e primärkommunala revisionskonferensen i ACC, med 180 kommunala revisorer från hela landet. Tro inte att det varit trist tugg om sifferkontroller. Nej, här har det pratats om europeisk ekonomi, om korruption i Sverige, om OPS (offentlig privat samverkan), om konkurrens, om upphandling, om arenahysteri och om allt möjligt annat, som var bra mycker mer spännande än den urtrista VM-kvalmatchen mellan Sverige och Kazakstan.
Jag skrev om funderingarna på en bro över till Östra holmen i Frågor om förr i måndags. Som ni kanske sett i kommentarerna här på bloggen så högg jag i sten när jag skrev att det aldrig hade påbörjats något brobygge. Telefonen ringde stup i halvtimmen på morgonen. Många berättade om den början till träbro som stod kvar ännu i början av sextiotalet i vattnet utanför Tegeludden. Jag berättar mera om denna misslyckade kommunala satsning i nästa Frågor om förr. Jag har bara ett litet problem. Jag behöver en bild. Är det någon som har en bild på den där sakta ruttnande träkonstruktionen mellan Hamre och Östra holmen?
Det var ett tag sedan jag ramlade över någon ny samling gamla Västeråsbilder. Nu har det hänt igen. Av en slump hittade jag Leif Erikssons samling av äldre bilder från stan på nätet. Mycket fina bilder, bland annat från fyrtio- och femtiotalen. Många av dem är tagna av Leifs pappa Ingemar Eriksson. Jag får säkert anledning att återkomma. Låt oss börja att visa en bild på en kiosk, en populärt ämne. Bilden visas med Leifs goda minne. Ingemar Eriksson tog bilden på kiosken i hörnet Nansengatan och Tunbyvägen på femtiotalet. Jag gick eller cyklade den vägen, från Silfverstolpes gata ner till Rocklunda, hundra och åter hundra gånger under åren kring skiftet mellan femtio- och sextiotal. Jag handlade godis och tidningar i kiosken. Jag minns att mannen som drev rörelsen hade ett handikapp av något slag, det var en förutsättning för att man skulle få hyra kommunal kioskmark på den tiden. Men jag har aldrig sett en bild på kiosken. Förrän nu.
Kul att se en gammal bild från ”mina” kvarter!
Telefonkiosk, affär och kiosk – vad mer kunde man önska sig? Detta utgjorde ju nästan ett litet mini-centrum häruppe.
Affären i mitten var det av dessa tre som höll ut längst, på slutet i form av ”Vega mini-livs”, men är nu ombyggd till privatbostad med adress Tunbyvägen 62.
Telefonkiosken gick kanske inte så bra eftersom telefonledningar grävdes ner i området redan 1945. Den var nog mest tänkt för förbipasserande.
Men nere vid hyreshusen vid Emausgatan finns faktiskt än idag en telefonkiosk kvar på samma ställe sedan 1940/-50 talet, vid Emaustorget! Koppartrådens tid är inte förbi!
Den bro som du skriver om vid Hamre Tegelbruk var en brygga avsedd för
utlastning av tegel på pråmar, intill denna fanns en mycket bra badplats.
Som ett kuriosa kan jag berätta att man kunde gå över till Östra holmen
sånär som på c:a 25-50 meter vilket man simmade på grund av att det var
så grunt där !
Det fanns en likadan brobit utanför Östra holmen riktad mot Tegeludden så visst var det en bro ditut på gång!